Regional planering och dimensionering av gymnasial utbildning
Ändringar i skollagen ställer krav på huvudmän att väga in arbetsmarknadens behov när de planerar och erbjuder utbildning i gymnasieskolan och komvux. Kommuner ska samverka när utbildningar inom gymnasieskolan och komvux planeras, dimensioneras och erbjuds. Lagändringarna ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025.
Ändringar i skollagen
Riksdagen har fattat beslut om ändringar i skollagen kring gymnasial utbildning i gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Ändringarna i skollagen syftar till att
- öka det tillgängliga utbudet av utbildning på gymnasial nivå
- underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden och
- förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.
När huvudmän som bedriver utbildning på gymnasial nivå bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas ska de bland annat väga in både elevers efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025. Ändringarna i skollagen innebär bland annat att:
- Arbetsmarknadens behov ska få betydelse när kommuner, enskilda huvudmän och regioner planerar och dimensionerar vissa utbildningar inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux).
- Varje kommun ska samverka med minst två andra kommuner om uppgifter i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. Samverkan ska ske genom ett avtal (primärt samverkansavtal). De samverkande kommunerna bildar ett primärt samverkansområde för utbildningen. Det primära samverkansavtalet ska avse planering, dimensionering och erbjudande av utbildning. Det är även möjligt att sluta sekundära avtal med kommuner utanför samverkansområdet eller regioner. Sådana avtal kan även slutas om annan utbildning i gymnasieskolan.
- Det ska vara möjligt att fritt söka till de yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar inom komvux som erbjuds i det primära samverkansområde som den sökande är hemmahörande i.
- Information från en huvudman ska tydligt ange utbildningens inriktning och vad utbildningen kan leda till. Det gäller vid erbjudande av nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion.
- För att en enskild ska ges ett godkännande som huvudman för gymnasieskola krävs det att utbildningen bidrar till att dels möta ungdomars efterfrågan, dels fyller ett arbetsmarknadsbehov.
- När en kommun bedömer om eleverna erbjuds ett allsidigt urval av utbildning får kommunen ta hänsyn till utbildning som erbjuds av enskilda huvudmän med skolenheter i kommunen eller i en annan kommun inom ett primärt samverkansområde som kommunen ingår i.
Här kan du läsa regeringens proposition som beslutades 16 juni 2022:
Prop. 2021/22:159: Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning
Länk till annan webbplats.
Bakom skollagsändringen finns ett betänkande från Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola:
Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning (2020: 33) Länk till annan webbplats.
Förändringar som berör gymnasieskolan
Krav på samverkan mellan kommuner
Kommunerna ska genom avtal med minst två andra kommuner samverka om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett så kallat primärt samverkansområde. Det primära samverkansavtalet ska för gymnasieskolan omfatta nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever. En kommun i det primära samverkansområdet ska erbjuda all sådan utbildning som anordnas av någon av kommunerna i samverkansområdet.
Samverkansområdena kan utformas efter kommunernas förutsättningar och behov. Kommunerna väljer själva vilka andra kommuner de ska sluta avtal och samverka med i det primära samverkansområdet. Samverkansområdena kan vara samma för gymnasieskolan och komvux, men de behöver inte vara det.
Utöver ett primärt samverkansavtal finns även möjlighet att sluta sekundära samverkansavtal med andra kommuner eller med en region.
En del i dessa förändringar är att huvudmännen ska ta hänsyn till både ungas efterfrågan samt arbetsmarknadens behov när de bestämmer vilken utbildning och hur många platser de ska erbjuda.
Källa: 2 kap. 2 a §, 2 kap. 2 b §, 15 kap. 30 a §, 15 kap. 30 b §, 15 kap. 31 a §, 15 kap. 32 a §
Undantag från kravet om samverkan
Det finns undantag på kravet om samverkan. Om utbildningen som erbjuds av tre kommuner i samverkan skulle innebära att en väsentlig andel av de personer som ska ta del av utbildningarna får en resväg med allmänna kommunikationer mellan hemorten och utbildningsorten som normalt är mer än två timmar i vardera riktningen, kan en kommun ingå ett primärt samverkansavtal med endast en annan kommun istället för minst två. Kravet på samverkan med ett primärt samverkansavtal gäller inte Gotlands kommun.
Källa: 2 kap. 2 a och 2 b §§ skollagen samt 1 kap. 9 och 10 §§ i gymnasieförordningen (2010:2039).
Nytt regelverk om information till elever
I den information som samtliga huvudmän ger om sin gymnasieutbildning, ska det tydligt anges vad utbildningens inriktning är och vad utbildningen ska leda till.
Källa: 15 kap 8 a §
Ansökan om nytt godkännande för enskilda huvudmän
Om en enskild huvudman ansöker om godkännande hos Skolinspektionen för ny utbildning i gymnasieskolan har det tillkommit bestämmelser, utöver de som redan gäller.
Enligt de nya bestämmelserna ska utbildningen bidra till att dels möta ungdomars efterfrågan, dels fylla ett arbetsmarknadsbehov för att godkännande ska lämnas. Detta träder i kraft 1 juli 2023.
Källa: 2 kap. 5 § skollagen
Förändringar som berör komvux
Krav på samverkan mellan kommuner
Kommunerna ska genom avtal med minst två andra kommuner samverka om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett så kallat primärt samverkansområde. För komvux ska avtalet omfatta yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar inom komvux på gymnasial nivå. Varje samverkande kommun ska erbjuda all sådan yrkesutbildning som anordnas av huvudmännen i det primära samverkansområdet.
Samverkansområdena kan utformas efter kommunernas förutsättningar och behov. Kommunerna väljer själva vilka andra kommuner de ska sluta avtal och samverka med i det primära samverkansområdet. Samverkansområdena kan vara samma för gymnasieskolan och komvux, men de behöver inte vara det.
Utöver ett primärt samverkansavtal finns även möjlighet att sluta sekundära samverkansavtal med andra kommuner eller regioner.
De nya bestämmelserna i skollagen innebär också att kommunerna ska ta hänsyn till både vuxnas efterfrågan och behov av utbildning, samt arbetsmarknadens behov när de bestämmer vilken yrkesutbildning och hur många platser de ska erbjuda.
Källa: 2 kap. 2 a och 2 b §§ samt 20 kap. 16, 16 a och 16 b §§ skollagen
Undantag från kravet om samverkan
Det finns undantag på kravet om samverkan. Det är om utbildningen som erbjuds av tre kommuner i samverkan skulle innebära att en väsentlig andel av de personer som ska ta del av utbildningarna får en resväg med allmänna kommunikationer mellan hemorten och utbildningsorten som normalt är mer än två timmar i vardera riktningen. Då kan en kommun ingå ett primärt samverkansavtal med endast en annan kommun istället för minst två. Kravet på samverkan med ett primärt samverkansavtal gäller inte Gotlands kommun.
Källa: 2 kap. 2 a och 2 b §§ skollagen samt 1 kap. 5 och 6 §§ förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
Ökad tillgång till yrkesutbildning i det primära samverkansområdet
En kommuns erbjudande av yrkesutbildningar ska omfatta all sådan utbildning som anordnas i det primära samverkansområde som kommunen ingår i. Det innebär att det ska vara möjligt för en vuxen som är behörig att fritt söka de yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar som erbjuds i det primära samverkansområdet. Hemkommunen ska åta sig att svara för kostnaderna för en elevs utbildning avseende ett yrkesämne eller en sammanhållen yrkesutbildning i en annan kommun inom det primära samverkansområdet.
Nuvarande regler för mottagande, urval och antagning inom komvux ska gälla precis som tidigare. Att hemkommunen står för kostnaderna innebär precis som idag att den eleven ingår med alla andra elever när det gäller mottagande och antagning, inklusive konkurrens om platser vid ett eventuellt urval.
Sökande kan ha rätt att delta i utbildning i en annan kommun än hemkommunen, även om utbildningen erbjuds av hemkommunen. Detta gäller om utbildningen avser yrkesämnen eller en sammanhållen yrkesutbildning, och den andra kommunen ingår i samma primära samverkansområde som hemkommunen.
Källa: 20 kap. 16 a, 19 d, 21, 21 a och 22 §§ skollagen.
Sammanhållna yrkesutbildningar inom komvux
Sammanhållna yrkesutbildningar införs i skollagen. En sammanhållen yrkesutbildning består av en kombination av nationella kurser som är relevanta för ett yrkesområde. Sammanhållna yrkesutbildningar kan ges i komvux på gymnasial nivå och i komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Utbildningen kan utformas som en nationell sammanhållen yrkesutbildning eller vara utformad av en huvudman.
Det införs även ett krav på arbetsplatsförlagt lärande (apl) i skollagen, en del av utbildningen i en sammanhållen yrkesutbildning ska genomföras som apl. Omfattningen apl för varje elev vara minst 15 procent av den sammanhållna yrkesutbildningen. Det är rektor som beslutar vilka kurser eller delar av kurser som ska genomföras som arbetsplatsförlagt lärande. Om det är lämpligt med hänsyn till elevens behov och förutsättningar och om eleven begär det får rektorn även besluta att apl ska omfatta mindre än 15 procent av den sammanhållna yrkesutbildningen eller undantas helt.
Förändringar och arbete med sammanhållna yrkesutbildningar
Källa: 20 kap. 6 a och 6 b §§ skollagen samt 2 kap. 10 a, 10 b, 27, 28 och 29 §§ förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.
Statsbidraget för regionalt yrkesvux påverkas
Tidigare reglerades bland annat krav på samverkan, sammanhålla yrkesutbildningar och krav på apl inom ramen för statsbidraget för regionalt yrkesvux, inte i skollagen eller i förordningen om vuxenutbildning. Det innebär att förordningen (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning förändras för att harmoniera med de nya bestämmelserna. Förändringarna innebär också att bestämmelserna om sammanhållna yrkesutbildningar och krav på apl från och med 2025 kommer att gälla oavsett om utbildningen finansieras med statsbidrag eller inte.
Hanteringen av statsbidraget förändras på flera sätt från och med bidragsåret 2025. En förändring är också att bedömningen av behoven av kompetens på arbetsmarknaden ska göras med utgångspunkt i de regionala planeringsunderlagen när Skolverket fördelar bidraget.
Stöd i arbetet med planering och dimensionering
För att förbereda huvudmän på reformen om planering och dimensionering, tar Skolverket fram stöd och implementeringsinsatser.
Webbinarium våren 2024: Dimensionering av gymnasial utbildning – vad är grundskolans roll?
Du som är huvudman, skolchef och rektor inom grundskolan är välkommen till ett webbinarium om grundskolans roll och betydelse för reformen om planering och dimensionering av gymnasial utbildning. Hur kan grundskolan organisera och skapa förutsättningar för att eleverna ska vara motiverade och bättre rustade för nästa steg? Hur organiserar vi arbetet med studie- och yrkesvägledning för att elever ska hitta sin utbildning? Hur informerar vi om utbildningars innehåll och vart de kan leda?
Tid och plats
Datum: Måndag 13 maj
Tid: Klockan 9.00–10.00
Anmälan
Anmäl dig senast den 6 maj. En länk till webbinariet kommer att skickas ut ett par dagar innan webbinariet sänds.
Film och bildspel om lagändringarna
Här kan du se en informationsfilm och ladda ner ett bildspel om lagändringarna för planering och dimensionering av utbildning på gymnasial nivå. Bildspelet har även ett textmanus. Använd gärna dessa i arbetet i din organisation.
Film: Planering och dimensionering – ändringar i skollagen (22:57 min)
Bildspel om planering och dimensionering (pdf)
Pdf, 2 MB.
Text till bilderna i bildspelet om planering och dimensionering (pdf) Pdf, 136 kB.
Regionala planeringsunderlag
Skolverket har i uppdrag att ta fram regionala planeringsunderlag. Syftet med de regionala planeringsunderlagen är att ge stöd åt huvudmän och bidra till att de kan fatta välgrundade beslut om utbud av utbildningar som möter både elevernas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. De ska ge huvudmännen bättre förutsättningar när de tillsammans planerar, dimensionerar och erbjuder gymnasial utbildning.
Regionala planeringsunderlag för gymnasial utbildning
Användbara länkar
Om samverkansavtal på SKR:s webbplats Länk till annan webbplats.
Frågor och svar
Det primära samverkansavtalet ska avse planering, dimensionering och erbjudande av utbildning för de samverkande kommunerna. Med ett primärt samverkansavtal avses en formell överenskommelse om samverkan som ger förutsättningar för stabilitet i samverkan och för att möjliggöra ett framåtsyftande samverkansarbete. För komvux ska avtalet omfatta yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar i utbildning på gymnasial nivå, och för gymnasieskolan ska avtalet omfatta alla nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever.
Hur avtalen upprättas och utformas är en fråga för de samverkande kommunerna sinsemellan.
Källa: 2 kap. 2 a och 2 b §§, 15 kap. 30 a § och 20 kap. 16 a § skollagen samt prop. 2021/22:159, Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning.
Lagändringarna om bland annat primärt samverkansavtal träder i kraft den 1 juli 2023 och ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 31 december 2024 när det gäller komvux och i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 när det gäller gymnasieskolan. I propositionen anges att detta innebär att samverkan mellan kommunerna genom ett avtal eller på annan liknande grund enligt 2 kap. 2 a och 2 b §§ skollagen ska ha inletts vid ikraftträdandetidpunkten.
Källa: Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till SFS 2022:1089, prop. 2021/22:159, Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning.
Ja, men undantag får endast göras med hänsyn till kommunernas geografiska placering under vissa förutsättningar. En kommun får ingå ett samverkansavtal som endast omfattar två kommuner, istället för tre, om erbjudande av utbildning i ett avtal som omfattar minst tre kommuner skulle innebära att en väsentlig andel av de personer som ska ta del av utbildningarna får en resväg med allmänna kommunikationer mellan hemorten och utbildningsorten som normalt är mer än två timmar i vardera riktningen. Kravet på att samverka med minst två andra kommuner gäller inte Gotlands kommun.
Kommuner som berörs av dessa undantag kan fortfarande sluta sekundära samverkansavtal med andra kommuner.
Källa: 2 kap. 2 a och 2 b §§ skollagen, 1 kap. 9 och 10 §§ i gymnasieförordningen (2010:2039) samt 1 kap. 5 och 6 §§ förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.
Ja, utöver ett primärt samverkansavtal finns även möjlighet att sluta sekundära samverkansavtal med andra kommuner eller regioner. Bestämmelser om samverkansavtal i andra fall (sekundära samverkansavtal) finns i 15 kap. 30 a § andra och tredje styckena och i 23 kap. 21, 22 och 23 §§ skollagen.
Ja, förutsatt att minst tre kommuner ingår i samverkan. Varje hemkommun ska även fortsättningsvis erbjuda alla behöriga elever i kommunen ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar samt programinriktat val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Det är redan möjligt att sluta samverkansavtal med andra kommuner för att uppnå detta.
Vid hemkommunens bedömning av om ett allsidigt urval erbjuds får kommunen även ta hänsyn till utbildning som erbjuds av enskilda huvudmän i kommunen eller i en annan kommun inom det primära samverkansområde som kommunen ingår i.
Regeringen har beslutat om ändringar i förordningen om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) med anledning av de kommande ändringarna i skollagen och förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. Det innebär att vissa krav, till exempel om samverkan, sammanhållna yrkesutbildningar och apl, som tidigare reglerades i statsbidragsförordningen istället kommer att gälla för all yrkesutbildning (yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar i utbildning på gymnasial nivå) oavsett hur utbildningen finansieras.
För att erhålla statsbidraget inom regionalt yrkesvux i framtiden ska därmed de krav på till exempel samverkan och apl som anges i skollagen och förordningen om vuxenutbildning vara uppfyllda.
Förordningsändringar avseende regionalt yrkesvux träder i kraft den 3 juli 2023 och ska tillämpas första gången i fråga om statsbidrag för bidragsåret 2025. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för statsbidrag som avser tid före den 1 januari 2025.
Källa: Förordning (2022:1404) om ändring i förordningen (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning.
Nej, samverkansområdena kan vara samma för gymnasieskolan och komvux, men de behöver inte vara det. Kommunerna väljer själva vilka andra kommuner de ska sluta avtal och samverka med i det primära samverkansområdet.