Delaktighetsmodellen behöver utvidgas för elevers inkludering

Delaktighetsmodellen är ett sätt att stödja elevers rätt till delaktighet i skolan. Enligt en nyligen publicerad forskningsartikel kan modellen främja inkluderande lärmiljöer. Men för att skolor fullt ut ska bli inkluderande och alla elever få det stöd och de utmaningar de behöver föreslår forskarna att modellen utvidgas med aspekterna motivation och utmaning.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

I svensk skola finns en vision och strävan mot en inkluderande skola, där alla elever får det stöd och de utmaningar de behöver för att nå målen. Ett sätt att stödja inkluderande lärmiljöer och elevers delaktighet är att använda delaktighetsmodellen. Den ger förslag på hur skolor kan få syn på och uppmärksamma delaktighet och utifrån sex aspekter arbeta för att öka elevers delaktighet.

1. Tillgänglighet
- Fysisk tillgänglighet till miljöer och objekt.
- Tillgängligt meningssammanhang.
- Tillgängligt sociokommunikativt samspel.
2. Tillhörighet
- En formell tillhörighet.
3. Erkännande
- Att vara accepterad och erkänd av andra.
4. Autonomi
- Att bestämma över sitt handlande.
5. Engagemang
- Lust och intresse för att delta i aktiviteten.
6. Samhandling
- Att delta och bidra i en gemensam aktivitet.

Läs mer om delaktighetsmodellen på Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats. Länk till annan webbplats.

Forskarna Edström, Gardelli och Backman undersöker om delaktighetsmodellen är ett användbart verktyg för att främja inkludering i lärmiljöer. Det görs med utgångspunkt i Nilholms och Göranssons fyra nivåer av inkludering.

I analysen kartläggs de fyra inkluderingsnivåerna genom granskning av i vilken omfattning delaktighetsaspekterna uppfylls för respektive nivå av inkludering. Slutsatser dras om vilka delaktighetsaspekter som anses nödvändiga och ge tillräckliga förutsättningar för varje nivå av inkludering.

De fyra nivåerna av inkluderande undervisning

Integrerad undervisning

Nilholm och Göransson är kritiska till att placering av elever är en form av inkludering, i stället benämner de den första nivån integrerad undervisning. För att uppnå denna nivå av inkludering krävs två delaktighetsaspekter, tillhörighet och tillgänglighet.

Elever behöver ha formell tillhörighet till en klass eller grupp och fysisk tillgänglighet genom tillgång till klassrum, grupprum och skolans byggnader. Elevers subjektiva känsla av att höra till gruppen anses inte vara nödvändig på denna nivå.

Elevers individuella behov av stöd

Den andra nivån handlar om att tillgodose elevens individuella behov av stöd. Den innefattar delaktighetsaspekter från den tidigare nivån samt informell tillhörighet. Eleven känner sig trygg och upplever sig som en del av gruppen. En elev som placeras i en klass ska också få det stöd som behövs för att lära och interagera med andra i klassen.

Delaktighetsaspekten sociokommunikativt tillgängligt samspel tillkommer på denna nivå, vilket innebär att eleven har förmåga att kommunicera, förstå och göra sig förstådd. Eleven ges möjlighet att delta i undervisningen, i det sociala livet i skolan och upplever autonomi – det vill säga fattar egna beslut, kommunicerar sin situation och ger förslag på förbättringar.

Lärare behöver ta hänsyn till dessa aspekter och ge utrymme i undervisningen. Engagemang och acceptans är inte nödvändigt på denna och nästa nivå av inkludering, eftersom eleven inte interagerar fullt ut.

Klassens behov av stöd

Tredje nivån av inkludering är att alla elevers behov tillgodoses. Den omfattar samma delaktighetsaspekter som ovan med tillägget att alla elever i klassen ska få sina individuella behov tillgodosedda. Samhandling och tillgängligt meningssammanhang tillkommer på denna nivå.

Samhandling innebär att alla elever är en del av gemenskapen, lär och utvecklas i samspel i undervisningsaktiviteter. Elever förstår syftet med det som sker i skolan och med de undervisningsmoment som genomförs; detta innebär tillgängliga meningssammanhang. Delaktighetsmodellen bidrar till att uppnå inkludering på denna nivå.

Skolans gemenskap

Fjärde nivån innebär att hela skolan skapar gemenskaper för inkludering. Den omfattar alla tidigare delaktighetsaspekter samt erkännande och engagemang.

Elever behöver bli erkända och acceptera varandra. Mångfald och olikheter är viktigt. Likaså den subjektiva känslan av engagemang, att känna intresse och glädje i skolan. Vid fullt engagemang trivs eleverna i skolan och drivs av lust och intresse. Alla kriterier i delaktighetsmodellen är nödvändiga fullt ut på denna nivå.

Det krävs en vidgning av delaktighetsmodellen

Sammanfattningsvis kommer forskarna fram till att delaktighetsmodellen visar sig stämma med Nilholms och Göranssons fyra inkluderingsnivåer. Den ger nödvändiga förutsättningar på varje nivå att arbeta stödjande för inkludering, men ger inte stöd för de högsta nivåerna av en inkluderande skola, där alla elever får det stöd och de utmaningar de behöver.

Engagemang i form av elevers lust och intresse att delta bedöms inte vara tillräckligt. Elever behöver utmanas i högre utsträckning. Forskarna refererar här till Vygotskys proximala utvecklingszon, som innebär att elever behöver utmaningar på sin nivå eller något högre.

Forskarna drar slutsatsen att det krävs en vidgning av delaktighetsmodellen med aspekterna motivation och utmaning för att fullt ut kunna bidra till en inkluderande skola.

Text: Charlotta Pettersson, Örebro universitet

Källor:

Edström, K., Gardelli, V. & Backman, Y. (2022). Inclusion as participation: mapping the participation model with four different levels of inclusive education Länk till annan webbplats.. International Journal of Inclusive Education :1-18.

Jansson, U (2005). Vad är delaktighet? En diskussion av olika innebörder. Stockholm university manuscript.

Mitchell, D (2008). What Really Works In Special Needs and Inclusive Education: Using Evidense-Based Teaching Strategies? Routledge.

Molin, M. (2004). Delaktighet inom handikappområdet: en begreppsanalys. I Delaktighetens språk Gustavsson red., 61-82. Studentlitteratur.

Nilholm, C & Göransson, K (2017). What Is Meant by Inclusion? An Analysis of European and North American Journal Articles with High Impact. European Journal of Special Needs Education 32(3):437-451.

Szönyi, K. & Söderqvist Dunkers, T (2018). Delaktighet: ett arbetssätt i skolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM.

Publicerad 14 augusti 2023.