En inkluderande skola förblir den stora utmaningen

En litteraturstudie om inkluderande undervisning i Norden visar att det finns få studier som tar upp frågan hur övergången från policy till praktik kan lyckas. Särskilt saknas det undersökningar som baseras på elevers eller vårdnadshavares perspektiv. För att realisera inkluderande utbildning krävs även fortsättningsvis stora ansträngningar.

Internationellt sett har de nordiska skolsystemen ett rykte om sig att vara inkluderande. De bygger på en gemensam värdegrund med jämlikhet och likvärdighet som hörnstenar, oavsett vissa skillnader mellan de nationella utbildningssystemen. Därför är en studie som syftar till att analysera hur inkludering implementeras i de fem länderna Island, Danmark, Norge, Sverige och Finland, av stort intresse.

Det är utgångspunkten i en litteraturstudie som den norska forskaren Jorun Buli-Holmberg med kollegor genomförde. De publicerade sin undersökning 2022 i den renommerade tidskriften European Journal of Special Needs Education.

Hur genomfördes studien?

Forskarna använde olika databaser och relevanta engelska sökbegrepp, exempelvis ”special educational needs”. De begränsade sökningen i flera avseenden. I forskningsöversikten ingick engelskspråkiga studier från de fem nordiska länderna som publicerades mellan 2009 och 2019 i expertgranskade tidskrifter. Dessutom innehöll artiklarna information om situationen för elever i behov av särskilt stöd i grundskolan samt ett fokus på inkluderande utbildning och praktik.

Första sökningen gav forskarna 148 artiklar, efter närmare granskning motsvarade 25 artiklar de nämnda sökkriterierna. Författarna valde bort publikationer som fokuserade på andra länder eller innehöll frågor utanför skolan. Slutligen ledde en manuell sökning till ytterligare nio texter och därmed sammanlagt 34 artiklar.

Nordisk forskning om inkludering

Kvalitativa studier utgjorde 20 av 34 publikationer, med en viss ökning av det relativa antalet kvalitativa undersökningar under senare år. Särskilt intervjustudier genomfördes; i mindre utsträckning observationsstudier och kombinerade kvalitativa undersökningar. Tolv studier var kvantitativa, och omfattade enkätundersökningar. Bara två forskningsstudier kombinerade kvalitativ och kvantitativ metod (”mixed methods”). Jämförelsevis många undersökningar genomfördes i Sverige (14), däremot bara två i vardera Danmark och Island.

Empirin baseras framför allt på de professionella inom skolväsendet, i första hand lärare, speciallärare samt specialpedagoger (informanter i 25 studier). Även andra professionella såsom rektorer och psykologer deltog i de studierna. Däremot var bara i få fall elever (9) eller föräldrar (3) med som informanter.

Fyra sätt att använda begreppet inkludering

Med hänsyn till forskningsläget i övrigt är det knappast överraskande att Buli-Holmberg med kollegor identifierade olika förståelser av begreppen inkludering och inkluderande utbildning. Forskarna kunde urskilja fyra sätt att använda terminologin:

• Mänskliga rättigheter och demokratiska principer.
• Placering av elever i behov av särskilt stöd.
• Delaktighet och tillhörighet.
• Lärande av hög kvalitet för alla elever.

Denna kända mångtydighet leder i sin tur till att inkludering ifrågasätts på vissa håll. Författarna kommenterar kritiskt att begreppet saknar tydlighet. Olika definitioner har varierande konsekvenser som följd, exempelvis med hänsyn till målsättningar och nödvändigheten av organisatoriska förändringar i utbildningsväsendet.

Teman som nordisk forskning tar upp

De 34 publikationerna rör olika frågor gällande implementering av inkludering i de fem länderna. Forskarna systematiserade artiklarnas innehåll enligt tre huvudteman:

Placering och skolorganisation

Här togs forskning upp som studerade frågor om undervisningens fysiska läge och organisation. En problematisk aspekt som framkommer är avsaknaden av sammanhang. Det handlar exempelvis om när alla elever är med i sociala aktiviteter, men vissa utesluts från den allmänna klassundervisningen. Som hindrande nämndes även skolans existerande administration och organisation, men även ett kategoriskt synsätt som fokuserar på elevers tillskrivna tillkortakommanden.

Lärarnas övertygelser och attityder

Över lag är lärarna positiva gällande en inkluderande skola, dock ser de utmaningar i att realisera denna. Enligt vissa studier i forskningsöversikten kan dock attityderna förändras när lärarna får relevant information och nödvändigt stöd. Flera studier nämner samarbete och ”co-teaching” som krav för att vidareutveckla skolans praktik.

Elever och föräldrars erfarenheter

Här handlar det framför allt om hur skolan lyckas möta elevers behov. I de åberopade svenska studierna påverkar upplevelsen av trygghet och delaktighet elevers välmående i positiv riktning. En känsla av tillhörighet och acceptans ansågs även vara främjande för en inkluderande skola.

Vägen till inkludering är fortfarande lång

Baserat på sina resultat ser Buli-Holmberg med kollegor flera hinder för att implementera inkludering, inte minst de varierande och ofta ”oklara och oreflekterade” begreppsanvändningarna. Som bred och fundamental uppfattning förespråkar artikelförfattarna en förankring av inkluderingssträvanden i de mänskliga rättigheterna och demokratin. Däremot är de kritiska mot en begreppsförståelse av inkludering som ensidigt fokuserar på elevers placering.

Som huvudmål ser Buli-Holmberg med kollegor att realisera högkvalitativ undervisning för alla elever och bedömer att vägen dit fortfarande är lång. Med hänsyn till att majoriteten av studierna som ingick i litteraturöversikten var kvalitativa är det överraskande att författarna kräver ytterligare kvalitativa studier. Varför undersökningar med kvantitativa eller ”mixed methods” ansatser ska vara mindre lämpliga för kunskapstillväxten är artikelförfattarnas hemlighet.

Text: Thomas Barow, Örebro universitet

Källa:

Buli-Holmberg, Jorun, Høybråten Sigstad, Hanne Marie, Morken, Ivar, Hjörne, Eva (2022). From the idea of inclusion into practice in the Nordic countries: a qualitative literature review Länk till annan webbplats.. European Journal of Special Needs Education.