Inkluderande undervisning är en förutsättning för lärande i matematik

Elever med begränsade förkunskaper inom ett visst matematikområde presterar också lägst efter undervisningens genomförande, visar analyser av en learning study. Inte heller de elever som från början har uppnått den kunskap och förståelse som undervisningen syftar till, utvecklas vidare i sitt lärande.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

En inkluderande lärmiljö kännetecknas av elevers delaktighet. Hur väl en elev når framgång i sitt lärande påverkas av den undervisnings- och lärandepraktik som eleven befinner sig i. Lärares arbete i klassrummet kan främja vissa elevers delaktighet samtidigt som det kan bli ett hinder för andra elevers delaktighet och lärande. Detta visar en forskartrio som har undersökt elevers förståelse och lärande av heltal inom matematiken.

Tolkning av undervisningens effekter kräver analyser på individnivå

Anna Lövström är en av forskarna och hon har i en tidigare studie undersökt relationen mellan undervisning om och elevers lärande av negativa tal. I fokus stod frågan om vad elever i årskurs 2 och 3 behöver lära för att bli bekanta med negativa tal. I nästa steg diskuterades hur undervisningen bör utformas för att eleverna ska lära sig.

Resultatet visade att det är möjligt att införa negativa tal i undervisningen för elever som inte förväntas möta ett sådant innehåll så tidigt i sin utbildning. En tidigarelagd introduktion av negativa tal kan ha positiva effekter på elevernas taluppfattning och bidra till utveckling av deras abstrakta tänkande.

Forskningsmaterialet från en av de fyra klasserna som ingick studien har sedan blivit föremål för en fördjupad studie, där djupgående analyser har skett på individnivå. Elevresultaten på test som gjordes före och efter undervisningen har granskats i relation till undervisningen som dokumenterats i form av filminspelade lektioner.

Stora skillnader mellan elevers resultat inom en klass

Learning study kan beskrivas som en modell för lärares utvecklingsarbete, men också som en modell för forskning. Undersökningen av elevers förståelse av negativa tal genomfördes i form av en learning study. I en av klasserna fanns det stora skillnader mellan elevernas resultat, både före och efter undervisningstillfället. Den klassen valdes för fortsatta analyser. Elevgruppen kunde utifrån sina förutsättningar och varierande behov av undervisning delas in i fyra olika profiler:

  1. Elev med god kunskapsutveckling/stor påverkan av undervisningen.
  2. Elev med oregelbunden kunskapsutveckling/varierande påverkan av undervisning.
  3. Elev med goda förkunskaper/obetydlig påverkan av undervisning.
  4. Elev med begränsade förkunskaper/obetydlig påverkan av undervisning.

Tre aspekter av det matematiska innehållet

Tre olika innehållsliga aspekter av ”negativa tal” hade kunnat urskiljas och särskiljas i den ursprungliga studien. Det rörde sig om

  • elevernas förmåga att identifiera heltal med störst värde (positiva heltal, noll, negativa heltal)
  • elevernas förståelse av subtraktion utan stöd av tallinjen (förståelse av kommutativa lagen och minustecknet)
  • elevernas förmåga att placera heltal utmed en tallinje och använda den vid olika beräkningar.

Bidrog undervisningen till kunskapsutveckling eller inte?

För eleverna i den första profilgruppen bidrog undervisningen till elevernas framsteg, vilket visade sig i eftertestets förbättrade resultat jämfört med förtestet. Förbättringar skedde inom samtliga innehållsliga områden.

För den andra och största profilgruppen tycktes undervisningen både lyckas och misslyckas med att ge stöd i elevernas kunskapsutveckling. Eftertestet visade både förbättringar, försämringar och oförändrade resultat i förhållande till de olika innehållsdelarna.

Elever som hade mycket höga resultat redan vid förtestet, hade det också vid eftertestet. Undervisningen bidrog inte till någon ytterligare utveckling eftersom eleverna redan hade uppnått målet. För den fjärde gruppen hade undervisningen mycket liten eller ingen påverkan. Elevernas resultat var och förblev låga.

Lärares och elevers samspel i undervisningen

För att ytterligare granska varför undervisningen inte fick den förväntade effekten, valdes en elev ut från vardera profilgruppen. Videoinspelningar av lektioner och de olika testen granskades i relation till varandra. Samtliga elever hade tillgång till samma undervisningsmaterial, samma lärare och eleverna gavs tid för att svara på frågor.

Alla deltog i någon utsträckning vid undervisningstillfället, men deltagandet skilde sig åt mellan de olika profilgrupperna. Elevernas deltagande var i hög grad beroende av hur läraren involverade dem under lektionen. I elevernas samspel med varandra och med läraren (verbalt och genom kroppsspråk), framträdde olika mönster av delaktighet för de olika profilgrupperna.

Elevers möjlighet till delaktighet i lärandemiljön varierade

Eleven från första gruppen gavs åtskilliga tillfällen att samtala med läraren. Eleven svarade på både lättare och svårare frågor och engagerades av mer utmanande delar i undervisningen.

Analyserna av eleven som representerade grupp två visade också på ett aktivt deltagande. Elevens tillträde till undervisningens innehåll och samspel, var dock beroende av innehållets svårighetsgrad. Ett konkret exempel som beskrivs i studien visar att läraren hjälpte eleven för mycket genom att peka på rätt svar. Detta gav troligtvis inte stöd för själva lärandet, vilket också eftertestet bekräftade.

Den tredje gruppen representerades av en elev som gjordes delaktig i främst den senare delen av undervisningstillfället. Eleven gav korrekta svar på frågor och hade också alla rätt vid både för- och eftertestet. En takeffekt uppnåddes därmed från början och varken undervisningen i klassrummet eller testresultaten kunde påvisa ett lärande.

Eleven från den fjärde gruppen var delaktig i lektionens inledande del, men deltog sedan i mindre utsträckning. Inledningsvis besvarade eleven frågor och ett visst mått av lärande kunde märkas avseende placering av heltal på tallinjen vid eftertestet. Lärandet tycktes dock vara begränsat i jämförelse med andra elever.

Hantering av elevers olika behov avgör deras delaktighet och lärande

Det finns studier som visar att de elever som tjänar mest på genomförandet av undervisningen enligt learning study-modellen, är de elever som visar lägst resultat på det förtest som planeringen av undervisningen utgår från. Däremot är kunskaperna om de elever som inte följer detta mönster mycket begränsade.

I den aktuella studien fick eleverna tillgång till samma undervisning i ett gemensamt klassrum, men studien visar att lärandemiljön inte till fullo inkluderade alla elever. Analyserna av samspelet i klassrummet avslöjar att elevernas aktiva deltagande berodde på hur läraren involverade dem, vilket samspel som prioriterades och hur visualiseringar användes i form av tallinjer, termometer och en byggnad med flera våningsplan.

Författarna konstaterar att i tre av de fyra profilgrupperna (grupp 2-4) fick eleverna inte sina undervisningsbehov helt tillgodosedda avseende det specifika innehållet, och de kunde inte heller betraktas som fullt delaktiga i en inkluderande undervisningspraktik.

Text: Gunvie Möllås, Högskolan i Jönköping

Källor:

Lövström, A, (2015). Från naturliga tal till hela tal (från N till Z). Vad kan göra skillnad för elevers möjligheter att bli bekanta med de negativa talen? Länk till annan webbplats. Licentiatuppsats i didaktik med inriktning mot matematik, Jönköping University.

Lövström, A., Malmqvist, J., & Olteanu, C. (2020). Different achievement profiles in a learning study about integers: are the students included? International Journal for Lesson and Learning Studies 10 (1), 17-32.

Publicerad 08 april 2021.