Digital kompetens är en likvärdighets- och demokratifråga

Förskolans och skolans arbete för att utveckla den digitala kompetensen hos barn, ungdomar och vuxna bör vara en likvärdighets- och demokratifråga. För att utveckla denna nyckelkompetens krävs bland annat att den integreras i förskolans och skolans olika aktiviteter och ämnen samt i arbetet mot våld.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Hur kan vi tolka den digitala kompetensen?

Medborgarnas digitala kompetens bör ytterst förstås och behandlas som en likvärdighets- och demokratifråga, eftersom brist på kunskap och förmåga att delta i den digitala utvecklingen riskerar att rubba tilliten till samhällsinstitutionerna, enligt Digitaliseringskommissionens utredning Gör Sverige i framtiden – digital kompetens.

Denna utredning, som låg till grund för läroplansrevideringarna för grundskolan och gymnasieskolan år 2018, har haft inflytande i hur förskolans, grundskolans och fritidshemmens styrdokument beskriver digital kompetens.

I Skolverkets kommentarmaterial till läroplanerna för grundskolenivå och gymnasial nivå tolkas den digitala kompetensen i styrdokumenten med utgångspunkt från följande komponenter:

  1. Kunna förstå hur digitaliseringen påverkar samhället och individen.
  2. Kunna använda och förstå digitala verktyg och medier.
  3. Ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik.
  4. Kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med digital teknik.

Den digitala kompetensen som beskrivs i de svenska läroplanerna präglas av ett samhälls- och kritiskt perspektiv, enligt en forskningsstudie av Anna-Lena Godhe. Detta perspektiv som även karakteriserar de övriga nordiska läroplanerna är nära sammanlänkad med bildningstraditionen som genomsyrar de nordiska utbildningsystemen.

Samtidigt kopplas den digitala kompetensen till likvärdighetsuppdraget när den svenska regeringens beslut Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet från 2017 bland annat fastställer att:

…barn och elever ska i alla delar av skolväsendet ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens.

…barn, elever och personal som arbetar med barn och elever ska ha tillgång till digitala verktyg utifrån sina behov och förutsättningar.

Förutsättningar för den digitala likvärdigheten

En undersökning genomförd av Europakommissionen i 43 utbildningssystem under perioden 2018–2019 visar att lärarnas digitala kompetens och lärarnas uppfattningar om den digitala teknikens mervärde i undervisning och i elevernas lärandeprocesser spelar en avgörande roll i en framgångsrik användning av digitala tekniker i skolan.

Utredningen Gör Sverige i framtiden – digital kompetens visar att arbetet för att utveckla den digitala kompetensen inte bör företas med stöd av en isolerad pedagogisk aktivitet. Den digitala kompetensen bör i stället vara integrerad i den reguljära undervisningen eftersom den är starkt relaterad till individens generella kompetenser, som till exempel kritiskt tänkande, problemlösningsförmåga, kommunikationsförmåga och förmåga att hantera en stor mängd information.

Skolverkets kunskapsöversikt Digitalisering i skolan - möjligheter och utmaningar lyfter fram behovet av att integrera arbetet med att utveckla den digitala kompetensen i skolans olika aktiviteter. Digitalisering bör integreras i de olika ämnena samt i skolans värdegrundsarbete kopplat till strategier för att förebygga och motverka mobbning i alla dess former.

Arbetet för att utveckla den digitala kompetensen bör inkludera pedagogiska aktiviteter som utvecklar elevernas ansvar och omdöme i internetanvändandet, samt deras färdigheter att producera och kommunicera texter, bilder, filmer och ljud på internet.

En studie från Olofsson med flera baserad på intervjuer med lärare i tre olika gymnasieskolor visar att målet att utveckla en hög nivå i adekvat digital kompetens på skolnivå förutsätter god teknisk infrastruktur. Denna infrastruktur bör bland annat omfatta informationsteknik (IT), utrustning, digitala verktyg som möjliggör stabil internetuppkoppling, ett tillräckligt bredband och teknisk support.

Olofsson med flera anger också att lärares idé om vad hög teknisk-pedagogisk kompetens innebär varierar utifrån den lokala skolkontextens behov. Studien ger några exempel på de kompetenser som en sådan ”ideal-lärare” bör besitta och beskrivs av de intervjuade lärarna på följande sätt:

  • Lärare med hög teknisk-pedagogisk kunskap som vet hur, varför och när olika digitala verktyg och resurser kan och bör användas.
  • Lärare som förutser möjliga utmaningar i elevernas användning av digital teknik samt skapar rutiner för att förhindra icke pedagogisk användning av digital teknik.
  • Lärare som har kunskap om inköp av lämpliga digitala resurser utifrån skolans behov och ekonomiska resurser, samt kunskap om hur skolan kan hämta gratis digitala inlärningsresurser och program på internet.
  • Lärare som kan formulera sina egna behov för fortbildning.

Arbetet för att utveckla elevernas adekvata digitala kompetens kan inte begränsas till skolans ansvarsområde. Forskaren Ulli Samuelsson påpekar på att skolornas kompensatoriska åtgärder i form av kontantkort till mobilsurf inte räcker för att motverka avsaknad av eller brister i tillgång till stabil internetuppkoppling.

Den ökade tillgången till IT bland befolkningen i Sverige har inte suddat ut den digitala ojämlikheten bland barn. COVID-pandemin har visat att elevernas rätt att kunna ta del av skolans distansundervisning inte bara kräver tillgång till en dator i hemmet utan en snabb och stabil uppkoppling till internet.

Sociala och geografiska skillnader i relation till god teknisk infrastruktur i hemmet blir dessutom djupare i tider där nästan all undervisning sker per distans, som exempelvis har skett i skuggan av pandemin.

Digitalisering som likvärdighets- och demokratifråga kräver satsningar på olika nivåer

Sammanfattningsvis visar både forskning och statliga utredningar på ett behov av att öka skolpersonalens medvetenhet om den digitala kompetensen som en likvärdighets- och demokratifråga. Medvetenheten ökas bland annat genom införande av digitala verktyg i undervisning i skolans olika ämnen samt genom lärarnas kontinuerliga fortbildning inom det digitala området.

Satsningar på skolnivå räcker dock inte. Politiska och ekonomiska satsningar för en likvärdig tillgång till en stabil digital infrastruktur i hemmet, oberoende av barns geografiska hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, är en förutsättning för att motverka den digitala ojämlikheten i landet.

Text: Guadalupe Francia, Silvia Edling och Signhild Olsson

Källor:

European Comission (2019). Digital Education At School in Europe Länk till annan webbplats..

Europeiska kommissionen (2019). Eurydike Sammanfattning: Digital utbildning i skolan i Europa Länk till annan webbplats..

Godhe, A. L. (2019). Digital Literacies or Digital Competence: Conceptualizations inNordic Curricula Länk till annan webbplats.. Media and Communication (ISSN: 2183–2439)2019, Volume 7, Issue 2, Pages 25–35.

Olofsson, D., Fransson, G. & Lindberg, J. O. (2020). A study of the use of digital technology and its conditions with a view to understanding what ‘adequate digital competence’ may mean in a national policy initiative. Länk till annan webbplats. Educational Studies, 46:6, 727-743.

Regeringen (2017). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet Länk till annan webbplats.. Utbildningsdepartementet.

Samuelsson, U. (2014). Digital (o)jämlikhet IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital Länk till annan webbplats.. School of Education and Communication Jönköping University Dissertation Series No. 23.

Samuelsson, U. Skarpt läge för ungas digitala ojämlikhet Länk till annan webbplats.. Möteplats Social Innovation. Upplagd den 23 april 2020.

Skolverket (2017a). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå. Ett kommentarmaterial till läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning.

Skolverket (2017b). Få syn på digitaliseringen på gymnasial nivå. Ett kommentarmaterial för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt komvux och särvux på gymnasial nivå.

Skolverket (2018). Digitalisering i skolan- möjligheter och utmaningar. Hämtad från https://www.skolverket.se/publikationer?id=3971 Länk till annan webbplats.

SOU 2015:28 (2015). Gör Sverige i framtiden – digital kompetens Länk till annan webbplats. Delbetänkande av Digitaliseringskommissionen. Statens offentliga utredningar.

Publicerad 23 februari 2021.  Senast uppdaterad 24 februari 2021.