Digitala observationsunderlag bidrar till lärares professionsutveckling

Digitala observationer ger lärare möjligheter att synliggöra sin faktiska undervisningspraktik och ta ansvar för kollegiets undervisnings- och professionsutveckling. Forskning visar att analyser av digitala observationsunderlag bidrar till utveckling av undervisning och lärande, men kräver mod och tillit mellan kollegor.

Faktisk snarare än återberättad undervisning bör vara utgångspunkt för kollegialt lärande

Fullan (2007) har under många år hävdat att lärarprofessionen i betydligt högre utsträckning behöver bli en lärande profession. I en sådan fördjupar sig lärare i kollegialt lärande, får tillgång till varandras undervisning, testar nya metoder och får professionsutvecklande respons från kollegor.

Enligt Svedberg (2016) leder dock de arbetssätt som svenska skolor använder för kollegialt lärande inte alltid till undervisningsutveckling och påverkar därmed heller inte barns och elevers lärande.

I alla former av kollegialt lärande påverkar kvaliteter i genomförandet självklart utfallet. Robinson (2019) påpekar att en central förutsättning för undervisningsutveckling är att ta utgångspunkt i observerade handlingar (vad lärare faktiskt gör i sin undervisning) snarare än återberättade (vad lärare säger att de gör).

Kollegialt lärande baseras dock ofta på återberättande av undervisning snarare än på observationsunderlag från undervisning. Med utgångspunkt i digitala observationsunderlag kan återberättande samtal undvikas, se till exempel Wennergren & Nehez, 2020.

Digitala observationsunderlag är dokumentation från undervisningsobservationer genomförda med digitala redskap, såsom videofilmning eller applikationer där både film, fotografier och text skapar ett underlag som liknar multimodala flöden från sociala medier.

Digitala observationsunderlag leder till ökad transparens och självreflektion

Det finns viktiga lärdomar att dra från studier genomförda med lärarstudenter om digitala observationsunderlag för utveckling av undervisning. Forskare har i sådana studier identifierat att digitala observationsunderlag bidrar till förbättrad kvalitet i både underlag och i efterföljande reflektioner om undervisning. Förbättringarna handlar om transparens, självreflektion och ökad kvalitet.

Genom att digitala observationsunderlag kan delas med alla involverade bidrar de med transparens. Wall och Broberg (2014) fann att denna transparens förenklade lärarstudenternas förståelse för egna tillkortakommanden jämfört med när sådana enbart återberättades av handledaren.

Gällande självreflektioner identifierade McCoy och Lynam (2021) att digitala observationsunderlag främjade och fördjupade lärarstudenternas självreflektion. Underlagen utvecklade också studenterna som självreflekterande praktiker genom att de upptäckte hur de faktiskt agerade och kunde ta utgångspunkt i detta.

Slutligen fann Wennergren med kollegor (2018, 2023) att digitala observationsunderlag bidrog till ökad kvalitet i handledningssamtalen eftersom de inte krävde återberättande av undervisning. Därmed kunde dialogen om undervisning direkt fokusera på reflektion och utforskande av olika utvecklingsaspekter. Liknande resultat finns även för lärares kollegiala lärande.

Digitala observationsunderlag ger detaljerad och objektiv respons samt kan förändra undervisning

Digitala observationsunderlag från lärares undervisning har visat sig utgöra framgångsrika underlag för kollegiala samtal. Kane med kollegor (2015) har undersökt skillnaden mellan kollegiala samtal baserade på videodokumenterad undervisning (experimentgrupp) med samtal baserade på traditionella fysiska klassrumsobservationer där egna anteckningar fördes av den som observerade (kontrollgrupp). Resultaten visar att

• lärarna i experimentgruppen
  • analyserade många filmsekvenser och fick därmed fler tillfällen för självreflektion över egen undervisning
  • utvecklade en positiv inställning till att analysera egen undervisning tillsammans med andra
  • var mer självkritiska, gick sällan i försvar och kunde i större utsträckning ifrågasätta egna tillkortakommanden
  • kunde identifiera specifika förändringar som hade gjorts i undervisningen som ett resultat av observation och respons.
• videodokumentationen bidrog till detaljerad och objektiv respons i de efterföljande samtalen medan de traditionella observationerna genererade generell respons som var svårare att omsätta i handling.
• det krävdes ömsesidig tillit och respekt inom organisationen för att upptäcka fördelarna med videodokumentation.
• det i några fall var nödvändigt att hantera och övervinna rädslan som var relaterad till videoinspelning. För att underlätta den oron fick lärarna själva välja undervisningssekvenser för samtalen.

Digitala observationer av undervisning kräver professionellt mod

Ovanstående resultat indikerar utmaningar med digitala observationsunderlag. Utmaningarna handlar både om rädslor och tillit. Kane med kollegor drar dock slutsatsen att användningen av video förbättrade både kvaliteten på interaktionen mellan lärarna och undervisningen. Resultaten bekräftas i liknande studier, till exempel Seidel med flera, 2011; Steeg, 2016 samt Tripp & Rich, 2012.

Dessa visar att analys av digitalt dokumenterad undervisning påverkar lärares engagemang, möjlighet att se sin undervisning ur nya perspektiv och möjlighet att kunna bidra med specifik respons. Det skapar också motivation att förändra undervisningen och kunna upptäcka sin egen progression, vilket påverkar tilliten till kollegor som professionella granskare och utvecklare.

Liknande tendenser framhåller Brodie i studie från 2014 som utgick från ett ämnesinnehåll som elever hade förstått på ett felaktigt sätt i undervisningen. Undervisningen filmades och granskades gemensamt i kollegiet under en treårsperiod. I jämförande analyser av lärarnas kollegiala samtal över tid baserade på filmad undervisning framkommer en progression i lärarnas lärande:

• Lärarnas samtal utvecklades från att identifiera till att tolka elevers felaktiga förståelse.
• Lärarnas samtal utvecklades från att tolka till att engagera sig i felaktiga förståelser.
• Lärarnas samtal utvecklades från att fokusera på felaktiga förståelser till att fokusera och reflektera över sitt eget yrkeskunnande.

Brodie synliggör således förändringar över tid och betonar framför allt vikten av professionellt mod för att granska varandras undervisning.

De digitala underlagen behöver användas på ett konstruktivt sätt

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att forskning om digitala observationsunderlag visar att underlagen kan bidra till utveckling av undervisning som påverkar elevers lärande. Det krävs dock mod och tillit mellan kollegor som engagerar sig i varandras undervisningsutveckling.

För att komma dit behöver de digitala underlagen användas på ett konstruktivt sätt där underlagen från undervisning undersöks, analyseras och kritiskt granskas över tid tillsammans med kollegor.

Text: Ann-Christine Wennergren & Jaana Nehez, Högskolan i Halmstad

Källor:

Brodie, K. (2014). Learning about learner errors in professional learning communities Länk till annan webbplats.. Educational Studies in Mathematics, 85(2), 221-239.

Fullan, M. (2007). The new meaning of educational change. Teachers College, Colombia University.

Kane, T. J., Gehlbach, H., Greenberg, M., Quinn, D. M. & Thal, D. (2015). The Best Foot Forward project: Substituting teacher-collected video for in-person classroom observations (First year implementation report) Länk till annan webbplats.. Center for Education Policy Research, Harvard University.

McCoy, S. & Lynam, A. M. (2021). Video-based self-reflection among pre-serviceteachersin Ireland: A qualitative study. Educationand Information Technologies 26(1), 921–944.

Robinson, V. (2019). Förbättring i en förändringstrött skola. Studentlitteratur.

Seidel, T., Stürmer, K., Blomberg, G. Kobarg, M. & Schwindt, K. (2011). Teacher learning from analysis of videotaped classroom situations: Does it make a difference whether teachers observe their own teaching or that of others? Länk till annan webbplats. Teaching and Teacher Education 27(2), 259–267.

Steeg, M. S. (2016). A Case Study of Teacher Reflection: Examining Teacher Participation in a Video-based Professional Learning Community Länk till annan webbplats.. Journal of Language and Literacy Education 12(1), 122–141.

Svedberg, L. (2016). Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk ledning. Studentlitteratur.

Tripp, T. & Rich, P. (2012). The influence of video analysis on the process of teacher change Länk till annan webbplats.. Teaching and Teacher Education 28(5), 728–739.

Wall, P. & Broberg, Y. (2014). Projekt VFU och Video. En undersökning av möjligheter och hinder vid genomförandet av trepartssamtal med utgångspunkt i videosekvenser från studenters verksamhetsförlagda utbildning inom skola och förskola. Karlstad universitet.

Wennergren, A. & Nehez, J. (2020). Drivkraft för kollegialt lärande. Fem undersökningar om att göra skillnad för elever Länk till annan webbplats.. Enable Education

Wennergren, A., Thornberg, F., Bjørndal, C. & Mathisen, P. (2018). Lärarstudenters deltagande i interaktiv observation och handledning Länk till annan webbplats.. En studie om VFU-handledning på övningsskolor. Högre Utbildning, 8(2), 72–86.

Wennergren, A., Nehez, J., Nagy, C., Godolakis, H. C., Nilsson, L., & Wirén, F. (2023). Trepartssamtal med digitala observationsunderlag – en framgångsfaktor för lärarstudenters deltagande och resonemang Länk till annan webbplats.. Nordisk Tidsskrift i Veiledningspedagogikk, 8(1), 1–15.