Elever uppskattar svenska som andraspråk trots negativa diskurser

Intervjuer med elever i svenska som andraspråk (SVA) visade att de associerade ämnet med negativa diskussioner om invandring och språkfärdigheter. Att eleverna trots detta inte bytte till ämnet svenska berodde på att de upplevde att de lärde sig mer i SVA. Lärarnas stöttning uppskattades högt och uppfattades som väsentligt, enligt en studie från Stockholms universitet.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Svenska och SVA har samma mål men olika vägar

Ämnet svenska som andraspråk (SVA) infördes i sin nuvarande form – med sin egen kursplan i grundskola och gymnasieskola – 1995 i Sverige. Ämnet är jämställt med svenska (SVE) och i stort sett är de båda ämnenas kursplaner och betygskriterier snarlika och ger lika behörighet till gymnasium eller högskola.

SVA har dock bland annat lägre krav på språkkorrekthet och större fokus på jämförelser mellan modersmålet och svenska. Motivet för att inrätta SVA baserades, enligt studiens författare Christina Hedman och Ulrika Magnusson, på forskningsresultat som visade att förutsättningar för att lära sig på ett andraspråk skiljer sig från att lära på ett förstaspråk.

Att undervisa elever med svenska som andraspråk, enligt SVA:s kursplan, gör det möjligt med en anpassning av undervisningen till specifika språkliga behov. Ämnet SVA är därmed byggt på en föreställning om likvärdighet som baseras på att skolan ska kunna ge lika möjligheter trots olika förutsättningar – equality as equal opportunity.

Negativa diskurser kring ämnet svenska som andraspråk

Likvärdighet kan dock förstås på olika sätt, som författarna påpekar. Det kan också tolkas som ”lika för alla” i betydelsen att alla elever bör få samma utbildning oavsett förutsättningar – equality as uniformity. Utifrån en sådan tolkning medför ämnet SVA risken att eleverna blir uppdelade i ett A- och B-lag.

Ämnet SVA ses då från ett bristperspektiv som dessutom kan förstärka en negativ social kategorisering av eleverna. Rapporter har visat att elever och föräldrar ofta är skeptiska mot ämnet SVA och anser att det har låg status. Det upplevs ibland som stigmatiserande att få SVA-undervisning.

Inom grundskolan är det rektorn som utifrån en behovsbedömning beslutar om elever ska undervisas i ämnet SVA. Inom gymnasieskolan får eleverna välja själva.

Varför väljer elever ämnet svenska som andraspråk?

Mot bakgrund av dessa delvis negativa diskurser undrade Hedman och Magnusson varför elever på gymnasieskolan, där SVA är valfritt, väljer att delta i SVA. Vilka är deras motiv och vad gör att de stannar kvar och inte byter till ämnet svenska?

Dessutom ville forskarna undersöka hur eleverna positionerar sig själva i förhållande till de sociala kategoriseringar som rapporterades om i tidigare studier. De intervjuade femton elever från tre olika gymnasieskolor som en del av ett större fältarbete.

Alla elever hade så kallad utländsk bakgrund. Några var födda i Sverige av utlandsfödda föräldrar. Några var själva födda utomlands och kom till Sverige under mellanstadiet eller högstadiet. De kom från olika regioner i världen, exempelvis Mellanöstern, Östeuropa och Afrikas horn.

På de utvalda gymnasieskolorna var majoriteten av eleverna flerspråkiga. Ämnet SVA var här inget minoritetsämne: hälften eller mer än hälften av eleverna valde ämnet SVA i stället för SVE.

Svenskfödda och utlandsfödda elever känner olika inför SVA

Varför valde eleverna då ämnet SVA? Särskilt de elever som var födda utomlands och tydligt definierade svenska som sitt andraspråk upplevde valet som självklart. Elever som var födda i Sverige däremot, hade större svårigheter att förklara varför de hade valt SVA och menade delvis att det hade skett automatiskt utan deras inblandning, ofta på grund av att de hade läst SVA på grundskolan tidigare.

Enligt lärarna informerades eleverna dock om valet av SVE/SVA när de började gymnasiet. Deltagandet i SVA verkade väcka skuldkänslor, särskilt hos dessa svenskfödda elever, eftersom SVA-studier verkar signalera otillräcklig kompetens i svenska språket, enligt Hedman och Magnusson.

Dessutom verkar eleverna känna sig utpekade som elever med ”en annan bakgrund” i en negativ bemärkelse. Denna oro för möjliga negativa konsekvenser och stigmatisering kom också till uttryck i studenternas försäkran om att de egentligen kan bra svenska, och i berättelsen från en student som uttryckte att hon i början inte ville läsa SVA eftersom hon var orolig över att ha SVA på sin CV. Hon ändrade sig först när läraren försäkrade henne om SVAs: och SVE:s jämställdhet.

Eleverna upplever att de förstår mer och lär sig mer på SVA

Varför valde eleverna då att stanna kvar och varför fortsatte de att läsa SVA? Särskilt eleverna som tidigare hade läst SVE vittnade om att de lärde sig mycket mer och förstod mycket bättre på SVA- än SVE-undervisningen. Mervärdet som SVA gav beskrevs framför allt när det gäller läsförståelse, men också i relation till andra ämnen.

Lärarnas stöttande pedagogik och deras förmåga och vilja att förklara och beskriva samma innehåll på många olika sätt, poängterades särskilt positivt. SVA-lärarna på skolorna verkade dessutom vara personer som eleverna respekterade och litade på. Dessa positiva omdömen uttrycktes vanligtvis med stor emfas, vilket enligt Hedman och Magnusson signalerar att eleverna var mycket säkra på sin sak.

Sammanfattningsvis verkar SVA-eleverna uppskatta SVA-lärarnas pedagogiska insatser och förhållningssätt. De upplever att de får den hjälp de behöver för att klara sig bättre i skolan, vilket gör att de stannar kvar och läser ämnet SVA även om de får välja själva. Risken för en negativ social kategorisering verkar upplevas som mest bland elever som är födda i Sverige.

Text: Susan Sayehli

Källor:

Hedman, Christina & Magnusson, Ulrika (2020). Student ambivalence toward second language education in three Swedish upper secondary schools. Linguistics and Education, 55.

Hedman, Christina & Magnusson, Ulrika (2018). Lika eller lika möjligheter? Diskurser om skolämnet svenska som andraspråk inom det akademiska fältet i Sverige. Acta Didactica Norge, 12 (1), Art.7.

Hedman, C. & Magnusson, U. (2019). Performative functions of multilingual policy in second language education in Sweden Länk till annan webbplats.. International Journal of Bilingual Education and Bilingualis. Advance online publication.

Hedman, C. & Magnusson, U. (2020). Teachers’ acts of legitimation in second language education in Swedish upper secondary schools. Language & Education, 34(6), 535-552.

Publicerad 17 juni 2021.