Finska läromedel används annorlunda i Sverige

Det går inte att lyfta in finska läromedel i Sverige och tro att de automatiskt förändrar undervisningspraktiken. Finska lärare utgår från lärarhandledningen och har helklassundervisning som grund, medan svenska lärare behåller sitt fokus på individuellt arbete. Det visar en ny avhandling.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Finska läromedel speglar nationella undervisningsnormer

Finland har ett gott rykte som utbildningsnation, bland annat på grund av goda resultat i internationella kunskapsmätningar. Finska läromedel används ofta i Sverige. Men det finns risker med tanken att ett läromedel ska kunna förändra undervisningen och i förlängningen elevernas resultat.

Tuula Koljonen visar i sin avhandling Finnish mathematics curriculum materials and teachers’ interaction with them in two cultural-educational contexts att det inte är så enkelt. Koljonen har undersökt vilket stöd läromedel i matematik erbjuder läraren och hur användandet av dem påverkar undervisningen på låg- och mellanstadiet i Sverige och Finland.

Hon menar att läromedlen är präglade av undervisningsnormerna i det land där de är producerade. Den nationella kontexten påverkar också hur lärare använder materialet. Det behövs en medvetenhet om detta när lärare använder läromedel som är producerade i andra länder. De behöver få hjälp att förstå tankarna bakom materialet.

Helklassundervisning är standard i finska lärarhandledningar

En delundersökning i avhandlingen studerar vilka normer om undervisning som kommer till uttryck i lärarhandledningarna till sex olika finska matematikläromedel. Koljonen och hennes kollegor kommer fram till att den finska normen i matematikundervisning är helklassundervisning, där läraren och eleverna tillsammans och samtidigt är aktiva i olika undervisningsaktiviteter.

Klassen är samlad kring ett matematikinnehåll. Variation och kommunikation lyfts fram som viktigt. Att veta det blir viktigt för lärare som ska använda läromedlet i ett annat land.

Undervisningsnormer påverkar klassrumspraktiken mer än läromedlet

Utifrån analysen av normerna i de finska läromedlen undersöker Koljonen vad som händer när de används i en annan kontext än den finska. Det gör hon genom en casestudie där hon undersöker hur en svensk lärare använder ett finskt läromedel, Favorit Matematik, och hur det påverkar undervisningen i en klass i årskurs 3.

Koljonen intervjuar läraren och videofilmar tre matematiklektioner. Analysen visar att läraren använder läroboken, men hon använder inte lärarhandledningen i någon större utsträckning. Läraren säger att hon planerar undervisningen själv. Det framgår att det hon planerar är kortare genomgångar, inte hela lektioner.

Koljonen menar att lärarens undervisning speglar en svensk norm för matematikundervisning: att ha kortare genomgångar och sedan individuellt arbete. Trots att läraren använder ett finskt läromedel med tydliga riktlinjer för matematikundervisning ändrar hon inte sitt undervisningsupplägg. Läroboken och lärarhandledningen påverkar inte det sätt hon lägger upp sin undervisning på.

Finska lärare planerar lektioner som helklassarbete

Casestudien med den svenska läraren väcker ytterligare frågor om hur valet av läromedel påverkar undervisningen i olika kontexter. I den sista delstudien i avhandlingen undersöker Koljonen både svenska och finska lärares användning av finska läromedel. Hon filmar undervisning samt intervjuar fyra svenska och fyra finska matematiklärare som alla använder finska läromedel.

Resultaten från delstudien förstärker resultaten från den svenska case-studien: Lärarna använder samma typ av läromedel, men deras undervisning gestaltar sig ändå annorlunda beroende på vilken nationell kontext de befinner sig i. De finska lektionerna domineras av helklassarbete och de svenska lektionerna domineras av individuellt arbete.

I Sverige består lektioner av genomgång och enskilt arbete

Alla de svenska lärarna i studien delar in lektionen i genomgång respektive enskilt arbete i egen takt. De använder få av de klassrumsaktiviteter som föreslås i lärarhandledningen och planerar bara för genomgången, därefter får eleverna arbeta enskilt. Undervisningen är centrerad kring läroboken, lärarhandledningen används sällan.

De finska lärarnas undervisning, däremot, uppvisar mer variation i lektionsaktiviteterna, vilket tar sig uttryck i att:

  • Deras lektioner ofta avslutas med ett lekfullt inslag.
  • Lärarna i hög utsträckning använder sig av lärarhandledningen; elevläroboken är ett komplement.
  • De planerar hela lektionen, inte bara en genomgång.
  • De finska lärarna samspelar med eleverna om flera olika aspekter i undervisningen, till exempel terminologi och matematiska samband.
  • De diskuterar mer med eleverna.
  • Deras undervisning ligger i linje med de normer som lärarhandledningarna förmedlar.

Läromedel från andra nationella kontexter behöver förklaras

Koljonens slutsats i avhandlingen är bland annat att det inte räcker med att införa ett finskt läromedel för att ändra undervisningspraktiken i matematik i Sverige. Läromedel i sig kan inte förändra undervisningsnormerna på en skola eller i ett klassrum. Om ett läromedel importeras från en kontext till en annan behöver materialet förklaras för att lärare ska kunna använda det på avsett vis.

Text: Katarina Blennow 

Koljonen, T. (2020). Finnish mathematics curriculum materials and teachers' interaction with them in two cultural-educational contextslänk till annan webbplats. Doktorsavhandling: Vasa, Finland.

Publicerad 27 april 2021.