Fler bör utnyttja dockans didaktiska potential

Dockan har en stor potential att användas som ett didaktiskt verktyg i förskolan. Den har en lekfullhet, en visuell kraft och en närhet till barnens värld som gör att den fångar barns uppmärksamhet, visar flera olika studier.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Förskolans läroplan föreskriver att förskolans innehåll och arbetssätt skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta innebär att de didaktiska verktygen behöver få stöd av forskning.

Eftersom lek har en central plats i förskolan kan en utveckling av ett lekfullt verktyg som dockor med närhet till barns egen lek vara relevant. Denna artikel utgår från ett nystartat forskningsprojekt där en granskning av 106 forskningsartiklar har genomförts.

Dockan används inom olika professioner

Intresset för dockan som didaktiskt verktyg i förskolan har minskat enligt en studie av Forsberg-Ahlcrona. Under senare år har dock intresset ökat igen. Inom sjuksköterskeprofessionen används dockor för simuleringar och rollspel, vilket har studerats av Tilbrook med flera.

Dockan har en omfattande användning inom lekterapi och specialpedagogisk verksamhet som lyfts i studier av Kjellstrand Hartwig och Dunst. Dess användning inom flertalet olika professioner indikerar att detta verktyg är relevant att användas och utvecklas i förskolans och grundskolans undervisning.

Dockans användning som didaktiskt verktyg i förskola och grundskola

Internationell forskning visar att för barn i åldrarna ett till nio år används dockor som didaktiskt verktyg inom fem olika områden. Dessa områden är:

  • Kommunikation.
  • Naturvetenskaplig undervisning.
  • Hälsovård.
  • Kreativitet.
  • Social kompetens.

Dockan underlättar pedagogens kontakt med barnet

Kommunikationsområdet handlar om att pedagogers kontakter med barn underlättas av dockan. Pedagoger kan till exempel använda dockor i form av skuggteater som ett sätt att illustrera litteratur i grundskolan, vilket beskrivs av Peck och Virkler. Dockan kan också stimulera barns språkutveckling och, som Timmons och Pelletier studerat, att barns egen lek med dockor i förskolan underlättar för barnen att kunna göra sin egen röst hörd.

Dockan skapar samtal inom naturvetenskap

Det andra området berör undervisning inom det naturvetenskapliga ämnesområdet. Dockor är ett framgångsrikt sätt att fånga skolbarns uppmärksamhet och för att initiera diskussioner inom naturvetenskap, enligt en studie av Liston. Även för att undervisa förskolebarn om matematiska begrepp är dockor ett funktionellt verktyg, som studerats av Forsberg Ahlcrona.

Dockan inom hälsa, från hygien till trygghet

Det tredje området handlar om dockans användning vid undervisning inom hälsovård. Dockan visar sig här användbar för att undervisa förskolebarn om hygien och handtvätt, enligt en studie av Mendes. Vidare kan dockan användas för att ta upp frågor om traumatiska upplevelser med elever och skapa trygga miljöer, vilket hävdas i en studie av Berson och Baggerly.

Dockan gynnar kreativitet i leken både i förskola och skola

Det fjärde området är kopplat till barns kreativitet. Här kan det handla om att dockor gynnar barns kreativitet i deras egen lek, som Stagg Peterson med flera studerat. Dockor kan här också vara en del av ett lekbaserat arbetssätt i grundskolan, något som Walsh med flera uppmärksammat.

Dockan ger stöd för social kompetens och värderingar

Det femte och sista användningsområdet handlar om dockor i undervisning om social kompetens. Dockan kan användas som en förebild eller för att ge instruktioner om lämpligt beteende för förskolebarn, enligt Aminimanesh med flera. För skolbarn kan undervisning om moraliska värderingar ske genom att berätta fabler med dockor, vilket har studerats av Farr Darling.

Dockan har potential som didaktiskt verktyg

Dockans funktionella användning inom andra professioner indikerar att verktyget har goda möjligheter att användas även inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år.

En ökad användning och utveckling av dockan som didaktiskt verktyg kan också motiveras av att det i ett internationellt perspektiv finns flertalet studier som visar på dockans didaktiska användning. Forskningen indikerar dockans användbarhet inom både förskola och grundskolans tidigare år.

Dock visar forskningen också på vissa problem med dockan som didaktiskt verktyg. Förskolebarn kan, enligt Almqvist och Almqvist, ha svårt att förstå dockans budskap, och Liston lyfter att skolbarn i vissa fall inte vill samtala med dockan.

Text: Anders Råde

Källor:

Almqvist, A-L. & Almqvist, A. (2015). Making oneself heard: Children’s experiences of empowerment in Swedish preschools. Early Development and Care, 185(4), 578-593.

Aminimanesh, A., Ghazavi, Z., & Mehrabi, T. (2019). Effectiveness of the puppet show and storytelling methods on children´s behavioural problems. Iranian Journal of Nursing and Midwifery Research, 24, 61-65.

Berson, I.R., & Baggerly, J. (2009). Building resilience to trauma: Creating safe and supportive early childhood classroom. Childhood Education, 85(6), 375-379.

Dunst, C.J. (2014). Meta-analysis of the effects of puppets shows on attitudes toward and knowledge of individuals with disabilities. Exceptional Children, 80(2), 136-148.

Farr Darling, L. (2002). Moles, porcupines, and children´s moral reasoning: Unexpected responses. Early Years, 22(2), 91-103.

Forsberg Ahlcrona, M. (2012). The puppet´s communicative potential as a mediating tool in preschool education. International Journal of Early Childhood, 44, 171-184.

Forsberg Ahlcrona, M., & Östman, A. (2018). Mathematics and puppet play as method in the preschool teacher education. Creative Education, 9, 1536-1550.

Kjellstrand Hartwig, E. (2014). Puppets in the playroom: Utilizing puppets and child-centered facilitative skills as a metaphor for healing. International Journal of Play Therapy, 23(4), 204-216.

Liston, M. (2015). Using puppets to provide opportunities for dialogue and scientific inquiry. Primary Science, 138, 11-13.

Lpfö 18 (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.

Mendes, P.M.E., Mateus, L.V., & Costa, P. (2020). Does playful intervention promote hand hygiene?: Compliance and educator´s beliefs about hand hygiene at a daycare center. Journal of Pedriatic Nursing, 51, e64-e68.

Peck, S.M., & Virkler, A.J. (2006). Reading in the shadows: Extending literacy skills through shadow-puppet theatre. The Reading Teacher, 59(8), 786-795.

Stagg Peterson, S.S., Rajendram, S., & Nazila, E. (2019). Multimodal meaning-making during play in two Northern Canadian Indigenous kindergarten classrooms. Early Years, 39(4), 392-407.

Tilbrook, A., Dwyer, T. & Parson, J.A. (2017). A review of literature: The use of puppet simulation in nursing education and children’s healthcare. Nurse Education in Practice, 22, 73-79.

Timmons, K., & Pelletier, J. (2016). Using latent-class analysis to examine the influence of kindergarten children’s perspectives of school on literacy and self-regulation. Early Child Development and Care, 186(11), 1737-1751.

Walsh, G., Sproule, L., McGuinness, C., & Trew, K. (2011). Playful structure: A novel image of early years pedagogy for primary school classrooms. Early Years, 31(2), 107-119.

Publicerad 08 februari 2021.  Senast uppdaterad 08 februari 2021.