Förskollärare resonerar om bedömning och likvärdig utbildning

Bedömning är ett svårfångat begrepp i förskolan. I en ny licentiatavhandling visar Monica Ehrström hur förskollärare navigerar i spänningsfältet mellan undervisningsuppdraget och att stötta barns lärande, och att bedöma deras lärandeprocesser. Studien lyfter fram tre viktiga aspekter som har avgörande betydelse för bedömning i relation till likvärdig utbildning.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Kunskap är inte nog, den måste också brukas. Vilja är inte nog, vi måste också handla.

Johann Wolfgang Goethe

Att gå på förskolan i Sverige innebär att inkluderas i den moderna barndomen och att ta del av en av välfärdsstatens institutioner. Förskolan är den frivilliga skolformen som utgör det första steget i barnens utbildning. Denna utbildningsinstitution är för alla barn, där de möter andra barn med olika förmågor, bakgrund, erfarenheter och sätt att lära, och där de alla skall inkluderas i den vardagliga verksamheten.

Förskolepersonalen hanterar denna mångfald av barn genom att de uppmärksammar, synliggör och följer barns lärandeprocesser och skapar gynnsamma miljöer för deras lärande och utveckling. Genom den senaste förändringen i förskolans läroplan, Lpfö 18, har förskollärarna tilldelats ett specifikt ansvar för att skapa organiserade lärtillfällen, såsom undervisning, bland annat i syfte att kunna erbjuda en likvärdig utbildning.

Flera vetenskapliga rapporter, se till exempel Persson (2015) och Vallberg Roth (2015), har betonat att det finns en begränsad mängd forskning som fokuserar på förskolans likvärdighetsarbete samt forskning där relationen mellan likvärdighet och bedömning problematiseras och diskuteras.

Bedömningsforskning i förskolan

Ann-Christin Wallberg Roth (2010) pekar på att begreppet bedömning är mångtydigt i förskolan. Det kan inkludera aktiviteter som att värdera, granska, uppskatta och avväga, och att avge omdömen, utvärdera etcetera. Forskning om bedömning i förskolan är ett ungt forskningsområde, där man kan skönja två spår. Det ena handlar om bedömningens genomförande och hur resultaten kan nyttjas i att sträva mot målen, medan det andra handlar om de etiska aspekterna av bedömningen, det vill säga vilka konsekvenser denna bedömning medför för barnet.

Forskningen om bedömning i förskolan, se till exempel Johansson (2016), visar också att förskolepersonalen upplever att kraven på bedömning är otydliga och motsägelsefulla. Otydligheten består i att förskollärarna ska utvärdera och säkerställa att utbildningen håller god kvalitet, samtidigt som forskningen lyfter fram de etiska riskerna med bedömning i relation till barns identitetsskapande.

Förskollärarna utgår från en förståelse för hur barnet lär

Monica Ehrströms (2023) licentiatavhandling, med titeln Uppmärksamhet för bedömning – att följa varje barns lärprocesser för en likvärdig utbildning i förskolan, utgör ett viktigt bidrag i bedömningsforskningen. Hon undersöker ”spänningsfältet mellan förskollärares uppdrag att undervisa och stötta barns lärande å ena sidan och uppdraget att bedöma barns lärprocesser å andra sidan, i relation till en likvärdig utbildning i förskolan”.

Arbetet bygger på en intervjustudie, där hon använder den så kallade stimulated recall-metoden. Genom att använda film och bilder från undervisningssituationer som förskollärarna ledde, kan förskollärarna med detta material bättre komma ihåg ursprungssituationerna för att kunna resonera och reflektera över dessa, och i vidare mening bedömning i förskolan.

Genom en innehållsanalys mejslade Ehrström fram tre teman som visade sig vara av betydelse för bedömning i relation till en likvärdig utbildning. Dessa är:

  • Uppmärksamhet för bedömning av barns lärprocesser.
  • Undervisning för uppmärksamhet.
  • Uppföljning och dokumentation för att utmana barns lärande.

Ehrströms resultat visar att när förskollärarna resonerade om bedömning utgår de från en förståelse för hur barnet lär. De beskriver barnen som individer vilka ständigt befinner sig i lärandeprocesser. Förskolepersonalen resonerade också om att synliggörande och uppmärksammande av barns lärprocesser är avgörande för att kunna planera en undervisning som ger stöd för barns fortsatta utveckling.

Likt i Johanssons (2016) studie framkom även i Ehrströms arbete att förskollärarna visade osäkerhet, dels om bedömningar är acceptabla eller inte, dels vad det är som faktiskt skall bedömas. Även om de var osäkra beträffande bedömningen av barns lärprocesser var de övertygade om att det krävs någon form av bedömning för att kunna uppmärksamma vad barnen behöver stödjas i för att kunna utvecklas.

Pedagogerna framhöll även att de skall bedöma sin egen undervisning och hur den leder till förändrat kunnande hos barnen. Det bör dock noteras att pedagogerna vid ett flertal tillfällen uppmärksammade de barn som behövde lite extra i stället för att fokusera på bedömningen av undervisningen.

Att kunna se varje barn i relation till de planerade aktiviteterna uttrycktes som svårt att realisera ”eftersom det tar mycket tid”. Några förskollärare uttryckte också en osäkerhet över hur barns lärprocesser ska kunna relateras till undervisningen.

Ehrströms studie vittnar alltså om att förskollärarna har olika metoder och strategier, samt skilda syften, såväl för att följa barns lärprocesser som för bedömning. Konsekvenserna blir att ”det påverkar hur förskollärarna tar sig an uppdraget att följa varje barns lärande och dessutom vad de väljer att synliggöra, därmed vilket lärande som blir möjligt att följa” (sidan 85).

Förskollärarna i Ehrströms studie visar också att de undviker att uppmärksamma enskilda barns lärprocesser och utrycker ett motstånd till att bedöma enskilda barn. De uppmärksammar gruppens lärprocesser i stället, vilket även avspeglar undervisningen som mestadels sker på gruppnivå.

Detta kan innebära möjliga risker för enskilda barn att inte få stöttning i att lära utifrån sina förutsättningar. Bedömningsuppdrag kan även komma från rektor eller politiker som vill se resultat gällande hur förskolan ger de rätta förutsättningarna för till exempel barns utveckling i språk och matematik.

Tre viktiga aspekter av bedömning och likvärdig utbildning

Ehrströms studie visar på tre viktiga aspekter som har avgörande betydelse för bedömning i relation till likvärdig utbildning.

  • Att förskollärarna och arbetslaget har en gemensam förståelse av syftet med bedömning och hur bedömningen skall genomföras.
  • Att det finns en tydlighet gällande vad det är som skall uppmärksammas och bedömas.
  • Att förskolepersonalen har rikligt med kunskaper och kompetenser beträffande vilka metoder som är lämpliga för att göra barns lärandeprocesser synliga. Detta är nödvändigt för att kunna följa progressionen i barns lärande över tid (sidan 99).

Uppmärksamhet och bedömning

Som nämnts ovan utgör bedömning ett svårfångat begrepp i förskolan. Ehrström noterar i denna studie att förskollärarna hade svårt att hantera begreppet bedömning när de skulle beskriva sina praktiker. Att använda ett annat begrepp som till exempel uppmärksamhet visade sig vara framgångsrikt, då pedagogerna kunde beskriva den didaktiska aspekten av bedömningen samt att det möjliggjorde för dem att kunna diskutera bedömning utifrån ett utvecklingsinriktat perspektiv.

Text: Maria Simonsson, Linköpings universitet

Källor:

Ehrström, M (2023) Uppmärksamhet för bedömning – att följa varje barns lärprocesser för en likvärdig utbildning i förskolan. Licenciatuppsats. Mälardalens universitet. Mälardalen. Studies in Educational Sciences No. 56.

Johansson, E.M. (2016). Det motsägelsefulla bedömningsuppdraget: en etnografisk studie om bedömning i förskolekontext. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2016. Göteborg.

Persson, S. (2015). En likvärdig förskola för alla barn – innebörder och indikatorer [Elektronisk resurs]. Vetenskapsrådet.

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm, Sverige: Skolverket.

Vallberg Roth, A. (2015). Bedömning och dokumentation i förskola Länk till annan webbplats. [Elektronisk resurs]. Delrapport från SKOLFORSK-projektet.

Vallberg Roth, A. (2010). Att stödja och styra barns lärande: tidig bedömning och dokumentation. Ingår i: Perspektiv på barndom och barns lärande: en kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år, Skolverket, s. 175–234.

Publicerad 29 mars 2023.