Så kan undervisningspraktiken i fritidshem beskrivas

Fritidshemmets undervisning ska vara kompletterande. Men fritidshemslärare tolkar detta på olika sätt, vilket får konsekvenser för hur kompletteringsuppdraget genomförs i fritidshem. Fritidshemslärare beskriver att leken är det vanligaste sättet att bedriva en undervisning som kan ses som inbäddad, då ett ämnesinnehåll ofta är integrerat i vardagliga aktiviteter. Det visar två studier.

Det senaste decenniet har en förskjutning skett i fritidshemmets uppdrag, från en socialpedagogisk tradition där fokus låg på omsorg och sociala relationer till att utbildning och lärande alltmer betonas. I skollagen från 2010 lyfts fritidshemmets undervisningsuppdrag fram och beskrivs som att omsorg, lärande och utveckling ska bilda en helhet, det vill säga ett vidgat undervisningsbegrepp.

I läroplanens del fyra anges det centrala innehåll som undervisningen ska utgå ifrån, men också formerna för undervisningen. Dessa former vilar på en fritidspedagogisk tradition och centralt är att undervisningen ska utgå från elevernas intressen och behov. Vidare betonas också att undervisningen i fritidshemmet ska vara grupporienterad, situationsstyrd och upplevelsebaserad.

Forskning om undervisning i fritidshem är begränsad och i flera studier beskrivs att undervisningspraktiken står inför en omorienteringsfas där centrala frågor handlar både om vad undervisningen ska syfta till och hur den ska genomföras i praktiken. I denna artikel lyfts två olika forskningsstudier fram. Den ena har undersökt fritidshemmets kompletterande uppdrag, den andra hur fritidshemslärare beskriver sin undervisning.

Fritidshemmet har ett kompletterande undervisningsuppdrag

I skollagen framhålls att den undervisning som sker i fritidshemmet ska komplettera skolans undervisning. Vad detta innebär diskuteras ofta och någon tydlig definition finns inte. Perselli och Hörnell har i en webbenkät ställt frågor till personal i fritidshem om deras syn på hur fritidshemmet kompletterade skolan i olika ämnen. Resultatet visar att en majoritet av dem som deltog i studien, 76 procent av 2 388 som besvarade denna fråga, menar att fritidshemmet kompletterar skolan gällande ämnesinnehåll. I studien analyserades också de frisvar som deltagarna skrev i relation till frågan.

Det kompletterande uppdraget kan tolkas på två sätt

Resultatet visar två huvudsakliga sätt som fritidshemmets kompletterande uppdrag tolkas på:

• Fritidshemslärarens yrkesroll utgör kompletteringen.
• Fritidshemmets pedagogiska och didaktiska form utgör kompletteringen.

Yrkesrollen

I den första tolkningen finns ett tydligt professionsfokus, då analysen visar att komplettering framför allt anses handla om att samverka med skolan och att arbeta i klass under den samlade skoldagen. Kompletteringen beskrivs ske genom att fritidshemsläraren på olika sätt använder sin yrkesroll i relation till skolan.

Det kan handla om att samverka med lärare i skolan för att skapa en röd tråd för eleverna under deras skoldag. Det kan också handla om att arbeta i klass, ibland med specifika uppgifter som att ha hand om socialt lärande eller rastverksamhet. I dessa beskrivningar är det fritidshemslärares yrkesroll och specifika yrkeskunnande som utgör kompletteringen.

Fritidshemmets särskilda pedagogiska form

Det andra sättet betonar att komplettering sker genom fritidshemmets pedagogiska och didaktiska form, vilket i sig utgör kompletteringen. Det handlar exempelvis om att i fritidshemmet får elever möjlighet att ta del av undervisning på ett annat sätt, som att få tillägna sig praktisk kunskap, och att undervisningen knyter an till vardagliga aktiviteter i elevers vardagsliv, som att erövra matematik genom att förstå ett bakrecept eller att kunna använda en legoritning.

Här framhålls också att fritidshemmets kompletterande uppdrag handlar om att i fritidshemmet ska elever få göra det som saknas i skolan och få möjlighet till en annan sorts lärande.

Olika tolkningar ger en variation i hur uppdraget genomförs

Personal i fritidshem tolkar det kompletterande uppdraget på olika sätt. Studiens slutsatser visar att:

• Om komplettering framför allt förstås handla om samverkan och att arbeta i klass riskerar fritidshemmet att inte inkluderas, utan kompletteringen får ett ensidigt skolfokus.
• Villkoren för att komplettera genom samverkan ser olika ut. I vissa fall finns strukturer och arbetssätt som främjar samverkan för alla yrkesgrupper. I vissa fall används inte fritidshemlärares yrkeskompetens fullt ut.
• De fritidshemslärare som tolkar komplettering som att det är fritidshemmets pedagogiska form som utgör kompletteringen vill särskilja fritidshemmet från skolan och lyfter fram fritidshemmets särskildhet.
• De olika sätt som kompletteringsuppdraget tolkas innebär också att det finns stora variationer i hur detta uppdrag genomförs.

Så ser personal i fritidshem på sitt undervisande uppdrag

Ett annat fokus på undervisning i fritidshem har Helena Ackesjö och Björn Haglund i sin studie. I den har lärare i fritidshem skriftligt fått beskriva sin undervisningspraktik genom att svara på frågan ”när, var, hur och om vad undervisar du”. Dessa svar analyserades sedan både utifrån ordfrekvens, det vill säga vilka ord som var vanligast, och genom att svaren tematiserades utifrån vilka mönster som kunde urskiljas i materialet. Forskarna definierade följande undervisningselement som betydelsefulla för att något ska beskrivas som fritidspedagogisk undervisning.

• Intentionalitet – vilket handlar om att en undervisningsaktivitet är riktad och målbestämd. Oftast tar den också sin grund i någon form av planering och är avsiktlig i sin karaktär.
• Interaktion – undervisningens innehåll bearbetas genom interaktion i olika former och på skilda sätt mellan lärare och elev. I denna interaktion skapas en pedagogisk relation.
• Intersubjektivitet – handlar om att individer lär sig tillsammans med varandra.

Dessa begrepp utgjorde också en teoretisk utgångspunkt för analysen av fritidshemslärarnas beskrivningar av sin undervisning. För att något ska definieras som undervisning måste alla tre elementen finnas.

Vilken typ undervisning som genomförs

Fritidshemslärarnas beskrivningar av sin undervisning utmynnade i följande teman som också byggde på hur vanligt förekommande beskrivningen var:

1. lekinriktad undervisning
2. ämnesrelaterad undervisning
3. situationsstyrd undervisning
4. värdegrundsrelaterad undervisning.

Några slutsatser från studien

Undervisning på fritidshem beskrivs på olika sätt. Även om den lekinriktade undervisningen var vanligast förekommande så var beskrivningar av den ämnesrelaterade undervisningen vanlig. Det kan tolkas som att läroplanens centrala innehåll (del 4) fått stort utrymme i fritidshemmet.

Analysen baserad på undervisningselementen visar att en del av det som fritidshemslärarna beskriver som undervisning inte kan beskrivas som det utifrån den definition som forskarna använde sig av. Ett exempel på det är fri lek och situationsstyrd undervisning där lärares intentionalitet inte är tydlig.

Undervisningen sker ofta i termer av att vara inbäddad, vilket exempelvis innebär att ett ämnesinnehåll undervisas i en lekinriktad undervisningssituation, eller att värdegrundsfrågor behandlas genom ett fritidshemsråd eller i samarbete med elever.

Text: Helene Elvstrand, Linköpings universitet

Källor:

Ackesjö, H. & Haglund, B. (2021). Fritidspedagogisk undervisning: En fråga om intentionalitet, situationsstyrning och inbäddning, Utbildning och lärande, 15(1), 69-87.

Perselli, AK. & Hörnell, A. (2019). Fritidspedagogers förståelse av det kompletterande uppdraget Länk till annan webbplats., Barn, 1, 63–79.