Hälsofrämjande arbete på schemat kan ge friskare elever

Schemalagd tid för hälsofrämjande arbete stärker skolors förutsättningar att arbeta mer aktivt hälsofrämjande, och därmed förbättra elevers möjlighet och motivation till sundare hälsobeteenden och levnadsvanor. Det visar flera studier.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

I ett nyligt publicerat temanummer av den australiensiska vetenskapliga tidskriften Health Promotion International, uppmärksammas särskilt vetenskapliga artiklar som haft betydelse för ökad förståelse för och spridning av kunskap om hälsofrämjande arbete i skolan. Artiklarna är rekommenderade av forskare inom området världen över.

Schemalagt hälsofrämjande är ett sätt att fördjupa hälsoarbetet

I temanumret finns den danska artikeln ”Danish ‘add-in’ school-based health promotion: integrating health in curriculum time”, skriven av Peter Bentsen och medförfattare. Artikeln undersöker olika exempel när det gäller schemalagt hälsofrämjande arbete i skolan och om det kan göra skillnad för barnens hälsa och välmående.

Att arbeta schemalagt handlar bland annat om att fördjupa arbetet med hälsa än mer; att gå från en helhetssyn på hälsa i skolan, till att också avsätta schemalagd tid för lärarna att arbeta med hälsorelaterade aktiviteter. Bentsen och medförfattare undersöker eventuella fördelar respektive utmaningar med den här typen av schemalagd tid för lärare och elever, utifrån tre konkreta exempel.

‘Add-in’ innebär att tillvarata de resurser som redan finns tillgängliga i skolan och mobilisera dessa på bästa sätt utifrån ett hälsofrämjande perspektiv – utan att plocka bort andra centrala och obligatoriska moment.

Stegräknare ökar medvetenhet om aktivitet under skoldagen

Det första exemplet handlar om ett arbetssätt där eleverna använde stegräknare som en del i matematikundervisningen. Arbetet riktade sig till elever i årskurs fem till sju och innefattade två delar. Den första delen handlade om att stärka elevernas matematiska kunskaper genom att visa hur statistik konkret kan användas.

Del två syftade till att utveckla elevernas förståelse av vikten av att röra på sig varje dag och hur man kan uppnå en lagom nivå av daglig fysisk aktivitet. Eleverna fick bland annat använda stegräknarna för att mäta hur många steg de tagit på skoltid under en vecka.

Veckan därefter fick de analysera antalet steg och arbeta med relaterade hälsouppgifter under matematiklektionen. Det pedagogiska upplägget bestod av ett elevdeltagande arbetssätt och lärande, genom att eleverna själva insamlat hälsoinformationen och data om i det här fallet fysisk aktivitet.

Att utgå från och analysera egna data motiverar eleverna

En utvärderingsstudie av Maria Bruselius-Jensen med flera visar att uppföljande lektioner i anslutning till de olika övningarna hade hjälpt eleverna att öka sin hälsolitteracitet. De kunde tydligare omsätta ökad kunskap om fysisk aktivitet till mer fysisk aktivitet i sitt dagliga liv.

En annan utvärdering som refereras till av författarna gjord av Ane Bonde och medförfattare, understryker att eleverna också upplevde det som motiverande att få samla in egen data och använda den i undervisningen.

En utmaning som framkom i utvärderingen av Bruselius-Jensen med flera visade också att vissa matematiklärare främst fokuserade på matematikundervisningen, snarare än att ge eleverna möjlighet till ett mer kritisk reflekterande kring hur fysisk aktivitet påverkas av hur skoldagen är upplagd och planerad. De flesta av lärarna uppskattade dock kopplingen mellan temat fysisk aktivitet och matematikundervisningen.

Tvärkulturellt lärande ger höga nivåer av lärande och engagemang

Det andra exemplet som lyfts i studien av Peter Bentsen och medförfattare bygger på ett utbyte av kunskap mellan skolledare, lärare, elever och forskare från Kenya och Danmark. Utbytet fokuserade på lärande om rörelse och matvanor i årskurs fem och sex och innefattade bland annat brevväxlande och videomöten mellan elever i länderna. Videmötena kunde handla om allt ifrån fysik aktivitet, mat, matematik och vetenskap till att producera musikvideor.

Arbetet bygger på en didaktisk lärandemodell kallad ”tvärkulturellt lärande” som utgår ifrån att främja lärande genom att skapa kulturella möten. Eleven ska få ökad kunskap om andra människors liv, bland annat genom att börja reflektera över sig själv som en del av en kultur, och ett samhälle.

Den här modellen kan användas för arbete med olika hälsofrämjande teman i skolan. I exemplet hade lärarna stöd av för ändamålet framtagna guider rörande kultur, mat, sport och så vidare, med utgångspunkt i den tvärkulturella modellen.

Eleverna rapporterade i en utvärdering av Maria Bruselius-Jensen med flera, höga nivåer av lärande och engagemang. Lärarna upplevde att de fått ökad förståelse för olika pedagogiska verktyg i olika länder och mer kunskap om tvärvetenskapliga lärandemodeller. Utvärderingen lyfte även vissa tekniska svårigheter och praktiska utmaningar i koordinationen av arbetet.

Utomhusundervisning på schemat aktiverar eleverna

Det tredje exemplet som Bentsen och medförfattare lyfter i sin artikel handlar om regelbunden, schemalagd utomhusundervisning, för att öka elevernas möjligheter till att vara mer fysiskt aktiva samtidigt som ordinarie undervisning bedrivs. I det här fallet riktade sig undervisningen till elever i åldrarna sex till 16 år.

Författarna hänvisar vidare till Karin Barford med flera som beskriver att det här är en pedagogisk metod som understryker att läraren är fri att bestämma var lektionen rent fysiskt ska hållas, bortom det traditionella klassrummets väggar. Den pedagogiska miljön kan i stället bestå av exempelvis en parkmiljö.

Exemplet anknyter till en skolreform som genomfördes i Danmark år 2014, för att öka förutsättningarna till rörelse och fysisk aktivitet under skoltid. Reformen uppmuntrar till användning av olika pedagogiska metoder för att möjliggöra mer aktiva, positiva och hälsosamma skoldagar för de danska eleverna.

Enligt en studie av Mikkel Bo Schneller med flera, som undersökt effekterna av arbetssättet, har eleverna blivit något mer fysiskt aktiva. Arbetssättet kan dessutom ge lärarna nya möjligheter att stärka elevers lärande och välmående ytterligare genom att visats mer utomhus på schemalagd tid. Utmaningar med arbetssättet kan enligt artikelförfattarna vara att potentiellt tidigare invanda pedagogiska modeller behöver kompletteras med det nya arbetssättet.

Dags att ta nästa steg till ett mer fördjupat hälsofrämjande arbete?

Utvärderingarna av de tre exemplen som lyfts här visar på flera fördelar, men också några utmaningar, med det schemalagda arbetet. Till fördelarna hör bland annat att eleverna har blivit mer fysiskt aktiva och fått ökad arbetsmotivation, ökat sin kunskap om andra kulturer och stärkt sin hälsolitteracitet på olika sätt.

Utmaningarna har varit vissa svårigheter att ta sig an en ny didaktisk modell som lärare, eller att det nya sättet att bedriva undervisning krävt nya typer av inslag som måste fungera, som teknisk utrustning. Bentsen och medförfattare lyfter dock att det här arbetssättet med schemalagd tid för hälsofrämjande arbete ökar möjligheter för skolor att på ett mer övergripande och hanterbart sätt arbeta mer aktivt hälsofrämjande för barns bästa.

Text: Louise Persson

Källor:

Barfod, K., Ejbye-Ernst, N., Mygind, L. and Bentsen, P. (2016) Increased provision of udeskole in Danish schools: an updated national population survey. Urban Forestry & Urban Greening, 20, 277–281.

Bentsen, P., Mygind, E. and Randrup, T. B. (2009) Towards an understanding of udeskole: education outside the classroom in a Danish context. Education 3-13, 37, 29–44.

Bentsen, P. and Jensen, F. S. (2012) The nature of udeskole: theory and practice in Danish schools. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 12, 199–219.

Bentsen, P., Bonde, A.H., Schneller, M. B., Danielsen, D., Bruselius-Jensen, M., Aagaard-Hansen, J. (2020). Danish ‘add-in’ school-based health promotion: integrating health in curriculum timelänk till annan webbplats. Health Promotion International, 35, 2020, e70–e77.

Bonde, A. H., Høeg, D. and Bruselius-Jensen, M. (2016) Evaluation of IMOVE – health education on physical activity integrated into maths. Poster presented at the 8th Nordic Health Promotion Research Conference, Jyväskylä, Finland.

Bruselius-Jensen, M., Bonde, A. H. and Christensen, J. H. (2017a) Promoting health literacy in the classroom. Health Education Journal, 76, 156–168.

Bruselius-Jensen, M., Renwick, K. and Aagaard-Hansen, J. (2017b) Cross-cultural school-based encounters as global health education. Health Education Journal, 76, 349–361.

Schneller, M. B., Duncan, S., Schipperijn, J., Nielsen, G., Mygind, E. and Bentsen, P. (2017a) Are children participating in a quasi-experimental education outside the classroom intervention more physically active? BMC Public Health, 17, 523.

Schneller, M. B., Schipperijn, J., Nielsen, G. and Bentsen, P. (2017b) Children’s physical activity during a segmented school week: results from a quasi-experimental education outside the classroom intervention. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 14, 80.

The Danish Ministry of Education. (2014) Improving the Public School—Overview of Reform of Standards in the Danish Public School (Primary and Lower Secondary Education)länk till annan webbplats. The Danish Ministry of Education, Copenhagen, Denmark.

Publicerad 11 juni 2021.