Likheter och skillnader i nordisk etikundervisning

Hur läroplanen ser ut i ett land skapar ramar för etikundervisningen. Men det är också möjligt att till exempel via specifika undervisningsmetoder påverka hur elevernas etiska kompetens kan utvecklas. Detta blir synligt genom ett antal forskningsartiklar i den SO-didaktiska tidskriften Nordidacticas temanummer om etikundervisning i Norden.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Elever möter dagligen i skolan regler och beteenden som meddelar dem vad som anses moraliskt riktigt eller moraliskt felaktigt beteende. Skolan som institution måste genom både sina formella och informella regler ses som en central del av samhällets utbildning och socialisering av moraliska normer. Förutom skolans generella regelverk och verksamhetens allmänna moraliska påverkan finns det också i flera skolämnens läroplaner och kursplaner lärandemål och innehåll för etiska frågeställningar och diskussioner.

I dessa ämnen och kurser är det direkt framskrivet att moraliska frågor ska diskuteras, problematiseras och teoretiseras. Exempel på sådana ämnen i den svenska skolan är religionskunskap och filosofi, och i den norska skolan religion og livssynsfag. Men även i ämnen som biologi, historia, och ekonomi finns mål där elevernas moraliska omdömen ska utvecklas, även om målen där inte benämns som etik utan som ”hållbar utveckling” eller ”demokratiskt medborgarskap”.

Etik i de nordiska skolsystemen

Skolsystem och skolämnen har både likheter och skillnader i de nordiska länderna. Men för alla dessa länder gäller att etiska och moraliska aspekter finns både generellt i skolan och i specifika ämnen. När nordiska forskare uppmanades att skicka in artiklar för Nordidacticas temanummer ”Teaching and learning ethics in the Humanities and Social Science school subjects” kom det in flera förslag på ämnen. Hur undervisningen går till, vilka moraliska värden som uppmanas och en eventuell spänning mellan socialisering av specifika normer eller att ge verktyg för kritisk etisk reflektion, är några exempel.

Så kan existentiella frågor komma in i undervisningen

Att det har betydelse i vilket skolämne och i vilket skolstadium som det etiska perspektivet ska föras in är tydligt i flera av temanumrets artiklar. I den danska grundskolan är det i ämnet kristendomskundskab som etiska perspektiv är tydligast framskrivet. Eleverna ska lära sig om kristna värderingar och religiösa uppfattningars betydelse för individens etik och förhållande till andra människor.

I sin artikel menar Nielsen att detta gör att existentiella aspekter inte bara blir möjliga utan också nödvändiga delar av de etiska frågeställningar som eleverna ska bearbeta. Som exempel för Nielsen bland annat fram att ”meningen med livet” är en ofrånkomlig fråga i kristendom och andra religioner.

Nielsen tar stöd i Hartmut Rosas tankar om ”resonans” och ”det okontrollerbara” för att visa hur existentiella frågor kan komma in i undervisningen. I vår moderna tid försöker människan enligt Rosa kontrollera livets alla delar, men det är först i mötet med det okända och sådant vi inte kan kontrollera som verklig erfarenhet och liv uppstår.

Litteratur kan användas för att reflektera om etik

Även i den svenska grundskolan är etiska perspektiv främst framskrivet i relation till undervisning om religion. I Sverige heter skolämnet religionskunskap. Enligt läroplanen ska eleverna lära sig att använda etiska begrepp och modeller för att kunna resonera och argumentera kring moraliska frågor.

I ett större forskningsprojekt har Sporre med flera i samarbete med verksamma lärare använt litteratur, främst fiktiv, för att utveckla elevernas förmåga att reflektera och resonera kring etiska perspektiv. Texterna som användes i undersökningens fem klasser (två årskurs 5, tre årskurs 8) valdes utifrån aspekter som tidigare forskningsresultat visat att elever vill utveckla sin etiska kompetens kring.

Exempel på teman är migration, relationer och klimat. Efter att ett utdrag ur en text lästs högt i klassrummet följde uppgifter i olika steg där eleverna individuellt och i grupp fick reflektera kring exempelvis gott-ont, en god person, rätt-fel. Först gjordes detta i relation till texten och sedan skulle frågorna diskuteras på en mer principiell nivå.

Vid terminens slut fick eleverna göra ett test där frågan om flerdimensionella etiska resonemang var i fokus, och elevernas resultat jämfördes sedan med elever som inte fått den specifika undervisningen med fiktiv litteratur. Inga signifikanta skillnader mellan de två elevgrupperna framkom. Sporre med flera menar dock i artikeln att användandet av litteratur har potential, bland annat kunde de se att elevernas resonemang rörde sig kring fler och större diskurser.

Skillnaden mellan normativ etik och metaetik

Perälä och Salmenkivis artikel innehåller en analys av finska gymnasiestudenters resultat på den del av slutexaminationen i filosofi som behandlar etik och moral. Från 2016 är två kurser i filosofi obligatoriska i den finska gymnasieskolan och då flyttades också den obligatoriska etikundervisningen till detta ämne från religionsundervisningen.

Perälä och Salmenkivi är dels intresserade av elevernas genomsnittliga resultat för hela etikdelen och dels intresserade av förhållandet mellan de två huvuddelar som benämns ”normativ etik” och ”metaetik”. Den normativa etiken behandlar frågor som vad är gott och ont, hur det goda livet ska levas och hur vi kan göra goda moraliska livsval. Metaetik handlar om vad moral är, framför allt hur det utgör ett värdesystem och hur moral och etik skiljer sig från exempelvis juridiska normer och konventioner.

Undersökningen har statistik och material från samtliga slutexaminationer i filosofi från 2017 till 2021. Genomsnittsresultatet för den normativa etiken är något högre än för metaetiken. Artikelförfattarna resonerar om möjliga orsaker till detta och nämner bland annat den högre abstraktionsnivån för metaetiska frågeställningar och att den nuvarande läroplanen poängterar att eleverna ska skaffa sig etisk kompetens för att klara det egna livet, skolan och samröre med andra.

Perälä och Salmenkivi menar dock att fullständiga etiska resonemang kräver en användning av både normativa etiska och metaetiska aspekter. De uppmanar lärare i filosofi att föra in de båda aspekterna när detta anses möjligt och viktigt.

Många faktorer påverkar elevers etiska kompetens

Nordidacticas temanummer om etikundervisning i de nordiska länderna visar flera exempel på att såväl ramfaktorer som läroplaner, undervisningssätt och stoffurval påverkar vad eleverna kan få med sig för att utveckla sin etiska kompetens. Numret visar också enligt min mening att vi kan lära mycket genom att studera samma område i de nordiska länderna. Det finns både likheter och skillnader i såväl kultur som politiskt system och skolsystem som gör exempel och jämförelser relevanta.

Text: Anders Broman, Karlstads universitet