Likvärdig utbildning för högpresterande kräver individanpassning

Elever som visar högre studieresultat än sina klasskamrater har rätt till särskilt individanpassad undervisning. Elever med särskild begåvning behöver pedagogiskt stöd för att inte riskera sänkt motivation eller prestationsnivå. Dock bör individanpassad undervisning helst ges inom ramen för heterogena lärmiljöer där olika elevgrupper utbyter erfarenheter med varandra.

Särskild anpassad undervisning regleras i skollagen

Särskild anpassad undervisning riktad till elever som ligger före sina klasskamrater kunskapsmässigt har fått uppmärksamhet i Sverige de senaste åren, enligt en studie av Gunnlaugur Magnússon och Caroline Sims.

Enligt Magnússon & Sims benämns gruppen särskilt begåvade elever ofta med varierande termer, som till exempel ”särbegåvade”, ”högpresterande” eller ”elever som förvånar”. Denna elevgrupp förekommer dock inte explicit i den svenska skolans styrdokument. Magnússon och Sims påpekar dock att ett tillägg i skollagen 2010 (2010:800) stipulerar rätten till ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling för elever som når längre än till godkändgränsen.

Samtidigt är det viktigt att uppmärksamma att organisatorisk och pedagogisk differentiering av olika slag alltid grundas på särartstänkande. Detta sker, enligt Magnussons & Sims, trots uppenbara ambitioner att förbättra elevernas situation och avmystifiera diskussionen om särskilt begåvade elever i termer av elitism.

Magnusson & Sims problematiserar polariserande praktiker som särskiljer elever i behov av särskilt stöd, där gruppen högpresterande elever även bör inkluderas. Magnussons & Sims är även kritiska till pedagogiskt stödmaterial som beskriver elever i behov av särskilt stöd i termer av risk, brist och/eller problematik.

Fördelar och nackdelar med differentierad undervisning

Högpresterande/särskilt begåvade elever är i stort behov av individanpassat pedagogiskt stöd i särskilda nivågrupperingar, enligt en studie av Camilla Benbow och Julian Stanley. Författarna påpekar att högpresterande elever i heterogena lärmiljöer avsiktligt ”håller tillbaka” sin prestationsnivå och förnekar sina förmågor för att undvika trakasserier från andra elever.

I stället föreslår de att man bör nivågruppera högpresterande/särskilt begåvade elever eftersom denna typ av gruppering gynnar interaktion och utbyte av erfarenheter från dessa elever sinsemellan. Att nivågruppera högpresterande/särskilt begåvade elever främjar även en större acceptans av dessa elevers höga studieresultat, enligt Benbow och Stanley.

Samtidigt bedömer Skolinspektionen att fasta nivågrupperingar under en längre period inte står i linje med skollagens bestämmelser om individanpassad undervisning. Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisning på naturvetenskapliga program i 23 svenska gymnasieskolor visar att det råder en brist på individanpassade utmaningar riktade till högpresterande elever.

Högpresterande elever uppfattas ofta av skolpersonalen som en homogen grupp som är självgående utan behov av extra åtgärder från skolpersonalen. Högpresterande elever kan vara i behov särskilt pedagogiskt stöd i syfte att undvika att skolresultaten försämras och för att öka motivationen hos denna grupp. Skolinspektionen föreslår, bland annat, följande strategier för att befrämja högpresterande elevers lärande och välbefinnande:

• Identifiering av behov av särskilt stöd både i relation till elevgruppen och till den enskilda högpresterande eleven.
• Etablering av nätverk inom eller utanför den egna skolan bestående av högpresterande elever, som kan erbjuda denna elevgrupp samhörighetskänsla och särskild undervisning (till exempel digitala nätverk som Mattetalanger).
• Differentiering av undervisning inom den sammanhålla klassen genom att ge högpresterande elever möjlighet att fördjupa sig inom ett ämne (berikning).
• Differentiering av undervisning inom den sammanhålla klassen genom variation i arbetssätt och tempo där eleven förs genom olika arbetsuppgifter utan onödiga tidsförluster (variation och acceleration).
• Differentiering i alla former kräver tydliga instruktioner och återkoppling från lärare samt en trygg och lugn lärandemiljö.
• Ökad samverkan mellan skolpersonal kring utveckling av undervisning riktad till högpresterande elever där även elevhälsans professioner och studie- och yrkesvägledare involveras.
• Skolans kvalitetsarbete som inkluderar en redovisning av särskilda åtgärder tagna för att garantera högpresterande elevers likvärdiga utbildning.
• Särskilda åtgärder för att hantera den upplevda prestationsrelaterade stress som visats hos högpresterande elever.

Utöver ovanstående punkter visar studien från Antonina Tereshchenko med flera på styrkan i att utveckla undervisnings- och lärandestrategier som inte stämplar barn och unga i kategorier låg-, mellan- eller högpresterande elever. Exempel på en sådan strategi är att undvika aktiviteter där högpresterande elever tar över lärarrollen. I stället bör högpresterande elever uppmuntras att inta rollen som partners i gruppens lärandeprocesser.

Nivågrupperingar för likvärdighet bör bara vara tillfälliga

Forskning generellt visar att fasta nivågrupperingsstrategier tenderar att medföra negativa följder för demokrati och likvärdighet. Nivågrupperingar är inte heller i linje med skollagens bestämmelser om individanpassad undervisning.

Tillfälliga nivågrupperingar och individanpassat pedagogiskt stöd för högpresterande elever inom den ordinarie undervisningen kan dock bli fruktbara pedagogiska strategier för att hantera alla elevers behov inom ramar för heterogena lärmiljöer.

Text: Guadalupe Francia, Silvia Edling och Signhild Olsson, Stockholms universitet

Se även: Fasta nivågrupperingar motverkar likvärdighet

Källor:

Benbow, C. P., & Stanley, J. C. (1996). Inequity in equity: How "equity" can lead to inequity for high-potential students Länk till annan webbplats.. Psychology, Public Policy, and Law, 2(2), 249–292.

Magnússon, G. & Sims, C. (2021) Inkludering och särskild begåvning Förutsättningar och dilemman i rådgivande policydokument. Utbildning och Demokrati. 2021. Volym 30 , nummer 1, 97-118. Tema: Hållbar inkludering. En väg till ett hållbart samhälle?

Skolinspektionen (2018) Utmanande undervisning för högpresterande elever. Kvalitetsgranskning på gymnasieskolans naturvetenskapliga program Länk till annan webbplats..

Tereshchenko A., Francis B., Archer L., Hodgen, J., Mazenod A. , Taylor B. , Pepper D. and Travers M-C Learners’ attitudes to mixed-attainment grouping: examining the views of students of high, middle and low attainment Länk till annan webbplats.. Research Papers in education 2019, Vol. 34, No. 4, 425–444.