Medborgarutbildning om och för migranter behöver utvecklas

Det finns särskilda svårigheter med medborgarutbildning om ett globalt medborgarskap för migranter och om migration. Undervisningen behöver ha ett samspel mellan teori, begrepp och elevernas erfarenheter och bilder av ämnet, visar flera artiklar.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Medborgarskap har länge satts i relation till specifika statsbildningar. På senare tid har medborgarskapet setts som alltmer flerdimensionellt med såväl juridiska som värdemässiga och känslomässiga aspekter, men fortfarande främst i relation till den stat som medborgaren eller den blivande medborgaren bor i.

Men i takt med att globalisering och dess konsekvenser blivit mer framträdande i samhällsdebatten så har också tankar om ett globalt medborgarskap börjat diskuteras. Det är dock inte det juridiska medborgarskapet som ska flyttas till en världsnivå, en ”världsstat”. Utan det handlar mer om ett förhållningssätt, ett kulturellt och känslomässigt medborgarskap, med värden och förmågor som främjar samarbete och inflytande i en sammankopplad värld.

När detta globala medborgarskap sätts i relation till utbildning och skola används ofta begreppet ”utbildning för ett globalt medborgarskap” (Global Citizenship Education, GCE). I ett temanummer i Journal of Social Science Education (JSSE) redovisas ett flertal forskningsartiklar som berör GCE med särskilt fokus på migration och flyktingar. Vilka problem och möjligheter finns för GCE både gällande undervisning för migranter och undervisning om migration?

GCE som undervisning för migranter

I den första av temanumrets artiklar diskuterar Risberg om GCE utifrån nuvarande dominerande perspektiv har möjlighet att inkludera migranter och icke-medborgare i resonemangen om ett globalt medborgarskap. Han menar att ett kritiskt politiskt fokus på hur nuvarande stater agerar individuellt och i grupp gentemot medborgarskap visserligen är viktigt, men att det tenderar att förutsätta att individen redan har ett medborgarskap och utgår ofta från ett västerländsk etnocentriskt perspektiv.

Och på så sätt hamnar icke-medborgaren utanför i stället för i diskussionen om möjligheten till ett inkluderande globalt medborgarskap. Ett kosmopolitiskt fokus för GCE med inriktning på värden och attityder som mänskliga rättigheter och inklusion har större förutsättningar att involvera migranter och ge möjligheter till ett globalt medborgarskap. Dock menar Risberg att ett kosmopolitiskt huvudfokus behöver kompletteras med ett kritiskt förhållningssätt kring västvärldens etnocentrism.

Hardardóttir och Páll Jónsson tar i sin artikel Risbergs resonemang till en mer praktisk nivå och föreslår en modell för hur lärare kan förhålla sig till GCE för flyktingungdomar. Modellen innehåller åtta dimensioner:

  • politik
  • moral
  • ekonomi
  • kultur
  • social
  • miljö
  • spirituell
  • epistemologisk.

Samt fyra nivåer:

  • individ
  • lokalt
  • nationellt
  • globalt.

En fråga som uppstår i klassrummet kan då diskuteras utifrån flera nivåer eller utifrån flera perspektiv. Lärare uppmanas att vara ”besökare” i elevernas erfarenheter, att tvingas placeras där de inte känner sig hemma, och att ha kvar sin identitet och sina erfarenheter men i en annan miljö.

Tillsammans med eleverna kan det då skapas undervisningstillfällen där vi förstår vad som gör att vi exempelvis känner tillhörighet eller ej, och vad som behövs för att individen ska känna sig som medborgare. Det ger enligt författarna möjlighet att relatera flyktingungdomars erfarenheter till det abstrakta och tvärtom.

GCE som undervisning om migration

Sara Blanck ger i sin artikel förslag på hur undervisning om migration för svenska mellanstadieelever kan få specialiserad kunskap (fakta, begrepp, teorier) att samverka med elevernas vardagskunskap och tillsammans ge eleverna en mer kvalificerad förståelse om migration.

Under ungefär ett och ett halvt år träffade Blanck kontinuerligt tre lärare i något som kan kallas för en lärar- och utvecklingscirkel. Lärarna skaffade sig där kunskaper om migration utifrån olika perspektiv och olika teorier. Deras migrationsbegrepp blev vidgat inte minst genom en förståelse för migration som ett ”gammalt fenomen”.

Lärarna diskuterade sedan sig fram till undervisningsinnehåll och användbara analysmodeller. Exempel på analysmodeller är ”orsak-konsekvens” och ”push and pull”; i en ”push and pull”-analys utgår man från faktorer som vid migration är negativa i det gamla landet respektive positiva i det nya landet.

I den faktiska undervisningen är också elevernas egna erfarenheter av migration en central utgångspunkt. De egna erfarenheterna kan bestå av fall de själva upplevt eller hört om på nyheterna och de kan också i olika grad innehålla begreppslig användning. Lärarna lyfte sedan fram tre idéer för en didaktisk praktik i klassrummet:

  1. Olika fall och biografier om migration kan ha potential för att se orsaker och konsekvenser till migration.
  2. Begrepp är viktiga att få in i undervisningen, men de behöver förklaras genom flertalet exempel.
  3. Bilder, modeller, känslor och artefakter hjälper eleverna att gå från det konkreta till det abstrakta och vice versa.

Blanck menar att lärarnas kunskapsutveckling kring migration, som i det här fallet uppnåddes genom en lärarcirkel, var nödvändig för att en mer utvecklad didaktisk praktik också skulle kunna utvecklas och genomföras i klassrummet. Men lika viktig som lärarnas utökade kunskapsbas var också att få kunskap om elevernas egen förståelse för och erfarenhet av migration samt att låta abstrakta begrepp och modeller samverka med faktiska fall och biografier.

Text: Anders Broman

Sara Blanck: (2021): ”Teaching about migration – Teachers´didactical choices when connecting specialized knowledge to pupils´ previous knowledge” Länk till annan webbplats., Journal of Social Science Education 20 (2).

Eva Hardardóttir & Ólafur Páll Jónsson: “Visiting the forced visitors – Critical and decentered approach to Global Citizenship Education as an inclusive educational response to forced youth migration” Länk till annan webbplats., Journal of Social Science Education 20 (2).

Eirik Julius Risberg: “Global Citizenship Education for Non-Citizens?” Länk till annan webbplats., Journal of Social Science Education 20 (2).

Publicerad 22 oktober 2021. 

Relaterat