Mobbning måste ses i sitt sociala sammanhang

Trots stora satsningar på förebyggande arbete och trots att barn och unga vanligtvis själva tar avstånd från mobbning, så ökar andelen skolelever som uppger att de mobbats. Denna paradox är utgångspunkten för Joakim Strindbergs avhandling. Hans resultat visar hur viktigt det är att vidga perspektivet och se mobbning i sitt sociala och institutionella sammanhang.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Enligt den lägesbild som organisationen Friends i samarbete med forskare från Örebro universitet presenterade försommaren 2022, hade minst 140 000 skolbarn varit utsatta för mobbning månaderna före undersökningen. Det skulle i genomsnitt innebära tre elever per svensk skolklass.

Att undersöka förekomsten av mobbning kan vara viktigt både för att få en uppfattning om problemets utbredning och för att utvärdera olika insatser för att minska mobbning. Det är dock väl känt att det kan vara svårt att mäta detta. Olika studier ger olika siffror

Enligt Bjereld med flera (2020) är dock en generell tendens att kurvorna pekar uppåt. Det betyder antingen att mobbning blivit vanligare, eller att det blivit vanligare att barn och unga tolkar sådant de är med om som mobbning.

Enligt Marie Bliding (2004) är det inte givet att barn tolkar upprepade negativa handlingar som mobbning. Och omvänt kan barn tolka situationer där de känner sig ensamma eller övergivna som mobbning, även om dessa situationer inte överensstämmer med de vanligare definitionerna av mobbning.

Forskning om mobbning

Mobbning har problematiserats och studerats sedan slutet av 1960-talet. Definitionen av mobbning baserades länge på Dan Olweus forskning (1973), och innebar att en person eller en grupp avsiktligt, upprepat och under en längre tidsperiod utförde negativa handlingar mot en annan person.

Det antogs också råda maktobalans mellan mobbaren/mobbarna och den mobbade. Det kunde handla om en faktisk skillnad i fysisk eller psykisk styrka, men det kunde också handla om att mobbaren var starkare genom att ha tillgång till bättre resurser, till exempel en stark storebror.

Orsaken till mobbning söktes i mobbarens och mobboffrets personlighet och familjesituation, snarare än i det sociala skolsammanhang de befann sig i. De åtgärder som utvecklades baserade på detta handlade mycket om att intervenera i enskilda mobbningssituationer.

Ett annat perspektiv på mobbning

I sin avhandling studerar Strindberg (2021) mobbning ur elevers perspektiv. Liksom många andra forskare, konstaterar han att Olweus synsätt blivit föråldrat. Mobbning bör ses och förstås som ett relationellt och kontextuellt fenomen, och för att kunna göra det måste forskaren kunna se utanför begreppsparet mobbare – mobboffer.

Salmivalli med flera (1996) beskriver det som olika deltagarroller och utmanar på så vis Olweus och andra individualpsykologiska perspektiv på mobbning med ett mer sociologiskt (se också Salmivalli, 1999).

Syftet med Strindbergs avhandling är att undersöka erfarenheter av mobbning ur elevers perspektiv. Hur kommer det sig att det förekommer mobbning trots att i princip alla elever fördömer det? Och hur förklarar och rättfärdigar elever sitt och andras agerande i samband med mobbning?

Skolan är ett socialt tvång

I de fokusgruppsintervjuer med 108 elever i årskurs 5 och 6 som Strindberg genomför, blir det tydligt att skolplikten spelar en viktig roll. Den skolelev som vantrivs eller är utsatt för mobbning i skolan kan inte fritt välja att gå därifrån. Tvärtom. Hen måste ju gå i skolan. Det gör vänner i skolan särskilt viktiga. De kan fungera som en försäkring mot ensamhet och andras negativa uppmärksamhet och de kan erbjuda samhörighet, skratt och skingra eventuell leda.

Flest vänner, eller vänskapsanbud, får de som är populära och ett bra sätt att stärka sin position som potentiell vän är, enligt eleverna i Strindbergs studie, att framstå som cool. Coolness kan beskrivas som en social strategi för att undvika problem. Den som är cool kan presentera sig själv i en situation på ett sätt som ger kontroll och minskar den sårbarhet som varje individ har att hantera i sociala situationer.

Sårbarhet är också viktigt när eleverna förklarar varför de inte självklart ingriper för att stoppa mobbning. Den som är sårbar riskerar nämligen, menar de, att själv utsättas för mobbning, medan den som är cool kan komma undan.

Cool men också sårbar

Spänningen mellan coolhet och sårbarhet i elevernas resonemang är ett centralt resultat i Strindbergs studie och ett viktigt bidrag till forskningen om mobbning.

Att mobba eller möjliggöra någon annans mobbning genom att skratta eller titta åt ett annat håll är ett sätt att skydda den egna sårbarheten, och att vilja vara cool blir en sorts social överlevnadsstrategi som överskuggar de moraliska invändningar eleven samtidigt kan ha mot mobbning. Eleverna vet att mobbning är fel, men ingriper inte på grund av rädsla för att själva bli utpekade och potentiella offer för mobbning.

Detta inverkar också på möjliga vänskapsrelationer. Elever som vill vara coola försöker många gånger hålla distans till elever som inte tycks vara coola. Strindberg tolkar det som att de försöker undvika att ”smittas” av den ocoola elevens stigma, vilket i förlängningen annars skulle kunna leda till att de själva blev utstötta och kanske mobbade. Det gör de ensamma eleverna ännu ensammare och de populära eleverna ännu mer eftertraktade.

Viktigt att jobba förebyggande med skolmiljö och skolkultur

När Strindberg sammanfattar sin studie konstaterar han att det som verkar leda till utstötning och mobbning i den ena skolan, kan vara fullkomligt accepterat och till och med värdesatt i den andra. Här finns en viktig öppning för den som vill arbeta för att motverka mobbning.

Om alla förväntas spela fotboll på rasterna, kan de som ändå inte deltar drabbas av både utstötning och stigmatisering. Om det finns fler rastaktiviteter och arenor för social interaktion på skolan, kan sådana processer motverkas.

På så vis riktar Strindbergs studie strålkastarljuset mot hur viktigt det är att utveckla och utforma skolmiljö och skolkultur på ett sätt som är så inkluderande som möjligt. Arbetet mot kränkande behandling får inte inskränkas till utvärdering och rapport av enskilda incidenter. I stället måste arbetet ske brett och förebyggande.

Strindberg understryker att sådant som skolgårdens design, fördelning av resurser och de prioriteringar som görs mellan olika aktiviteter är viktigt – inte bara för att motverka direkt mobbning utan också för att utveckla ett positivt socialt och relationellt klimat vid skolorna som i sin tur motverkar sådana sociala processer som leder till utstötning och mobbning.

I ett sådant arbete är det, menar Strindberg, viktigt att göra eleverna delaktiga: Hur ser en skolmiljö som minskar den sociala sårbarheten vid den här specifika skolan ut? Hur skapar man en sådan?

Text: Ingrid Bosseldal

Källor:

Bjereld, Y., Augustine, L., & Thornberg, R. (2020). Measuring the prevalence of peer bullying victimization: Review of studies from Sweden during 1993–2017 Länk till annan webbplats.. Children and Youth Services Review, 119, 1–10.

Bliding, M. (2004). Inneslutandets och uteslutandets praktik: en studie av barns relationsarbete i skolan Länk till annan webbplats.. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet].

Loftsson, M., Vergara, P. R., Christiansson Y., Warg, F., & Johansson, B. (2022). Mobbningens förekomst: Tre barn utsatta i varje klass. Friends och Örebro universitet.

Olweus, D. (1973). Hackkycklingar och översittare: forskning om skolmobbning. Almqvist & Wiksell.

Salmivalli, C., Lagerspetz, K., Björkqvist, K., Österman, K., & Kaukiainen, A. (1996). Bullying as a group process: Participant roles and their relations to social status within the group. Aggressive Behavior, 22, 1–15.

Salmivalli, C. (1999) Participant role approach to school bullying: Implications for interventions Länk till annan webbplats.. Journal of Adolescence, 22, 453–459.

Strindberg, J. (2021). "Why do we even bully?": exploring the social processes of bullying in two Swedish elementary schools Länk till annan webbplats.. [Doktorsavhandling, Linköpings universitet].

Publicerad 09 september 2022.