Positiva kamratrelationer är en skyddsfaktor vid skolövergångar

Skolövergångar är för elever ofta förenade med lärarbyten, anpassning till nya lärmiljöer och pedagogiska förhållningssätt, högre krav och ett breddat undervisningsinnehåll. Inte minst kan nya klassammansättningar bli en källa till oro. Positiva kamratrelationer är en skyddsfaktor som hjälper eleven att hantera utmaningar i samband med en övergång, men de bidrar också till bättre skolprestationer, enligt en forskningsöversikt.

Elevers upplevelser av skolövergångar och vilken betydelse som övergångarna får för deras skolprestationer och välbefinnande är frågor som står i centrum för en internationell forskningsöversikt. Både skyddsfaktorer och riskfaktorer fångas upp i 96 olika studier som fem forskare har granskat för att skapa ökad kunskap om skolövergångars inverkan på elevers fortsatta utbildning.

Studier från Storbritannien och USA dominerar i den granskade forskningen, men även Australien, Irland, Norge och en rad andra europeiska och utomeuropeiska länder finns representerade.

Begreppen för skolnivåer och skolformer varierar mellan olika länders utbildningssystem, men forskarna avgränsar granskningen till övergångar som sker för elever i åldrarna 10–14 år. Utifrån ett svenskt perspektiv och utifrån det åldersspann som studierna omfattar, kan resultaten i första hand jämföras med övergångar från mellanstadiet till högstadiet, men också i viss mån från låg- till mellanstadiet. Författarna använder främst primary och secondary school som övergripande begrepp.

Förutom relationer till kamrater och lärare, framstår lärmiljön som huvudtema i analysen av elevers positiva och negativa upplevelser av övergångar.

Relationer med kamrater är centrala

Ett övergripande resultat i olika studier pekar på betydelsen av att kamratrelationer fungerar vid övergångar mellan skolor och mellan stadier. För både elever och vårdnadshavare tycks detta vara det primära jämfört med frågor som har med själva undervisningen att göra.

Vissa studier pekar på positiva faktorer medan negativa upplevelser dominerar i andra. Till övergångarnas positiva sidor hör

• tillgången till ett större urval av kamrater och utvecklande av nya vänskapsförhållanden
• möjligheten att ändra sin identitet i nya kamratgrupperingar
• möjlighet att bli vän med äldre elever, vilket påverkar elevens anseende och respekt.

Till de negativa faktorerna hör förlusten av kompisar i samband med skolbyte och nya elevgrupperingar. Svårigheter att få nya kamrater kan uppstå, särskilt om eleven tidigare har haft problem med exempelvis mobbning.

Lärarbyten påverkar elevers upplevelser av övergångar

I ett mycket begränsat antal studier (tre) beskrivs lärarna som grunden för goda erfarenheter av övergångar. Här nämns kunniga, roliga och dynamiska lärare, liksom lärare med förmåga att skapa goda relationer med sina elever. Övergångar för elever inom autismspektrat stod i fokus för ett par studier och i en av dessa beskrivs bland annat lärares tydliga struktur och rutiner som en framgångsfaktor. I studier där lärares roll bidrog till en mer negativ upplevelse av övergången framkommer

• skillnader i det pedagogiska förhållningssättet mellan avlämnade och mottagande lärare
• bristande kommunikation mellan överlämnande och mottagande lärare
• förlust av den trygghet och tillit som byggts upp mellan elev och tidigare lärare
• oro för strängare lärare och lärare med högre krav och regler, vilka ibland är outtalade och motstridiga.

Den fysiska miljön kan skapa oro hos elever

Att förflytta sig mellan klassrum, vara en del av en större skola och få tillgång till större och bättre resurser i den fysiska miljön, tillhör skolbytets fördelar. Samtidigt beskrivs också förflyttningarna i den fysiska miljön som ett orosmoment för vissa elever. I studier där till exempel elever inom autismspektrat och deras föräldrar har fått komma till tals, lyfts oväsen och trängsel som problem. Till nackdelarna hör också längre resor till och från skolan.

Pedagogiska miljöer som främjar eller begränsar lärande

En övergång till en skola för högre årskurser kan medföra en positiv känsla av att man som elev växer upp, utvecklas och får ta mer ansvar. Ett utmanande skolarbete där det också finns vissa valmöjligheter bidrar till att eleven får lära sig nya och intressanta saker. Utöver sådana erfarenheter vittnar studierna om en annan sida av skolövergångar som bland annat kännetecknas av

• bristande kontinuitet och progression inom vissa ämnen
• högre krav på att eleven ska kunna planera skolarbetet
• ökad svårighetsgrad och elevers otillräckliga förmåga att möta de ökade kraven
• elevers oro för prov och andra bedömningar
• ökad mängd hemarbete till följd av bristande samarbete mellan undervisande lärare i den nya skolmiljön
• elevers ökade frånvaro
• elevers minskade engagemang, intresse och motivation för studierna
• sjunkande betyg.

Forskarna menar att övergången från primary till secondary school innebär en minskad känsla av samhörighet med skolan, men studier som följer upp övergångarna visar att den minskade samhörigheten kan stabiliseras över tid.

Trots att elever inom autismspektrat generellt känner en lägre samhörighet med skolan jämfört med andra elever, ökade den med tiden enligt en av de granskade studierna. Forskarna drar också slutsatsen att för de elever i behov av särskilt stöd som hade negativa erfarenheter av övergångar, tycktes det inte spela någon roll vilken typ av skolor de bytte till. Orsaken förmodas vara att lärmiljön inte anpassades så att eleverna möttes utifrån sina behov och förutsättningar, och det gällde oavsett om den mottagande skolan var en reguljär skola eller en specialskola.

Resultat som pekar på nedåtgående skolprestationer

Inte någon av de 14 studier som fokuserar på övergångarnas effekt på elevers skolprestationer pekar på positiva effekter. Tre av studiernas resultat grundas på ett större elevunderlag (fler än 1 000 elever) och eleverna följdes upp över tid. Övriga omfattade ett mindre elevunderlag, men trots skillnaderna i omfång så pekar studierna i samma riktning, det vill säga att medelvärdet för elevernas betyg sjönk efter skolövergången. Resultaten relateras till exempelvis elevers ökade frånvaro och deras avtagande motivation och intresse för ämnena.

Fler riskfaktorer påverkar elever i sårbara grupper

Andra möjliga faktorer som påverkar studieframgångarna är elevers oro för skolan, men också kön och den socioekonomiska bakgrunden. Till särskilt sårbara grupper hör elever som av olika skäl är i behov av stöd i sitt skolarbete på grund av bristande kunskaper, eller otillräcklig förmåga att arbeta självständigt eller i grupp. Forskningen pekar även på riskfaktorer som begränsade språkkunskaper, funktionsnedsättningar och utsatthet för mobbning. Generellt visar studierna att det krävs stöd under en längre tidsperiod vid skolövergångar för elever i sårbara grupper.

Betydelsefulla ”andra” gör skillnad

Ett antal studier som fokuserar på elevers välbefinnande relaterat till övergångar, pekar på positiva resultat. Bland annat nämns elevers ökade självkänsla till följd av ett försök med stödjande mentorskap under övergångsprocessen för elever i ”riskzonen”. Elevers självständighet, självförtroende, anpassningsförmåga, förmåga att känna tillhörighet och glädje, utveckla kamratrelationer, kontrollera känslor och lösa problem är exempel på skyddsfaktorer.

Forskarna betonar dock att detta inte är egenskaper som finns inom individen, utan det är betydelsefulla ”andra” i omgivningen som skapar förutsättningar för att eleven ska utvecklas i den riktningen. Goda kamratrelationer, stöd och uppmuntran från föräldrar, äldre syskon och lärare som stöttar och bryr sig är betydelsefulla skyddsfaktorer.

Processer som bidrar till positiva övergångar

Forskarna slår fast att elever behöver stöd för att utveckla starka kamratnätverk genom planerade aktiviteter. Trygga relationer med skolpersonalen måste skapas i både avlämnande och mottagande skola. En kontinuerlig dialog inom och mellan skolorna är nödvändig för att skapa en pedagogisk och innehållsmässig progression. För elever i behov av särskilt stöd, måste övergångsprocesserna skräddarsys.

Vidare betonas vikten av god samverkan mellan vårdnadshavare och lärare vid planering och förberedelse av elevens förestående övergång till en ny skolmiljö. Elevens eget deltagande i överlämningsmöten efterfrågas också. Om inte skolövergångar utvecklas till det bättre, riskerar de bidra till att särskilda behov uppstår hos elever som inte har haft sådana tidigare.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns ett stort behov av longitudinella studier som innehåller flera avstämningstillfällen, dels för att kunna kartlägga vad som är orsak och verkan mellan olika faktorer, dels för att studera samband mellan exempelvis skolprestationer och välbefinnande. Sådana studier skulle också kunna ge svar på om effekterna av övergångarna kvarstår över längre tid.

Text: Gunvie Möllås, Högskolan i Jönköping

Källa:

Jindal-Snape, D., Hannah, E., Cantali, D., Barlow, W., & MacGillivray, S. (2020). Systematic literature review of primary–secondary transitions: International research. Review of Education 8(2), 526-566.