Stora möjligheter till lärande för hållbar utveckling på fritidshemmet

Fritidshemmet har en förbisedd potential när det gäller lärande för hållbar utveckling. Det menar Annika Manni och Eva Knekta vid Umeå universitet, som i en studie har undersökt hur personal i fritidshemmet ser på sitt uppdrag. Resultaten visar att personalen tycker att lärande för hållbar utveckling är viktigt, men att det är svårt att prioritera det.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Fritidshem har en läroplan och pedagogisk tradition som lämpar sig väl för arbete med lärande för hållbar utveckling. Till exempel används ofta utemiljöer för lärande om miljöfrågor, och elevdelaktighet, kreativa metoder och ett demokratiskt förhållningssätt är viktiga inslag.

I en studie har forskarna Annika Manni och Eva Knekta undersökt hur personal i fritidshem ser på arbetet med lärande för hållbar utveckling. Forskarna var intresserade av både hur arbetet bedrivs i nuläget och vilka behov som personalen har.

Resultaten visar bland annat att personalen upplever att fritidshemmet, tillsammans med förskolan och skolan, har en viktig roll i samhällets arbete för en hållbar utveckling. Däremot var det färre som prioriterade det. Forskarna tolkar resultaten som att personal i fritidshem i vissa fall inte har insikt om sin kompetens och den potential som finns i fritidshemmet för lärande för hållbar utveckling.

– Deltagarna i studien kopplade inte själva tydligt sitt arbete till lärande för hållbar utveckling. De hade inte tänkt på sitt arbete i dessa termer, och kände därmed en osäkerhet i att tydligt förhålla sig till det, menar Annika Manni.

Lärande för hållbar utveckling är viktigt men inte prioriterat i fritidshemmet

Studien är en del av en större kartläggning av arbetet med lärande för hållbar utveckling i en svensk kommun. I studien deltog 96 lärare och annan personal i fritidshemmet, som fick svara på en enkät med dels frågor där deltagarna fick ange hur väl ett antal påståenden stämmer, dels öppna frågor där de fick skriva egna svar. Forskarna analyserade svaren genom att sammanställa svaren på de slutna frågorna, och hitta teman i svaren på de öppna frågorna.

Resultaten visar att personalens främsta motiv för att arbeta med lärande för hållbar utveckling var att de anser att det är viktigt, följt av att det är en viktig del av för- och grundskolans kommunala uppdragsplan. Däremot svarade mer än hälften att de prioriterar arbetet bara till viss del eller inte alls.

Detta återspeglas i att bara en tredjedel svarar att de globala målen är ett regelbundet innehåll i undervisningen. Det var vanligast bland deltagarna att arbeta med den sociala dimensionen av hållbar utveckling medan den ekonomiska dimensionen var minst vanlig.

Undervisningsformerna stämmer väl med lärande för hållbar utveckling

En stor andel av deltagarna i studien angav att de använder ett flertal av de undervisningsformer som vanligen associeras med lärande för hållbar utveckling. Det var till exempel många som angav att de till stor del eller helt använder varierade metoder där alla elever kan delta och ha inflytande, och där ämnesövergripande arbete och möjlighet till reflektion om värdegrundsfrågor ingår. Det var dock ovanligare att använda sig av lärmiljöer i närsamhället eller att visa på både lokala och globala perspektiv i hållbarhetsfrågor.

Ett viktigt resultat är enligt Annika Manni att fritidshemmet och dess verksamhet har potential att bidra i arbetet med lärande för hållbar utveckling, dels genom sitt uppdrag förankrat i läroplanen, dels genom det fritidshemsdidaktiska förhållningssättet.

– Detta är något som inte varit så tydligt uppmärksammat tidigare, varken inom fritidshemsverksamhet i sig eller inom forskningsfältet lärande för hållbar utveckling, säger hon.

Forskarna menar att resultaten tyder på att personalen i fritidshemmet i stor utsträckning arbetar på ett sätt som harmonierar med lärande för hållbar utveckling, och att de har en öppenhet för nytänkande. Trots det beskriver deltagarna ett behov av kompetensutveckling.

Personal i fritidshem ser behov av kompetensutveckling och samverkan

De flesta deltagarna höll helt eller till stor del med om att de har goda kunskaper om syften och mål med lärande för hållbar utveckling. De ansåg sig samtidigt vara i behov av mer kunskap om dessa syften och mål.

Det var färre som ansåg sig ha kunskap om de globala målen eller den kunskap och de färdigheter som krävs vid undervisningen för hållbar utveckling, något som de flesta deltagarna ansåg sig vara i behov av mer kompetensutveckling om. I fritextsvar uttryckte de ett behov av hjälp med konkretisering, både av ett upplevt abstrakt innehåll och tips på aktiviteter.

Det visade sig även att de flesta deltagarna inte anser att det sker ett systematiskt arbete och samverkan om lärande för hållbar utveckling. Till exempel var det få som höll med om att det finns rutiner för att integrera nyanställda i arbetet med lärande för hållbar utveckling eller att det sker samverkan med aktörer i lokalsamhället.

I de skrivna svaren framgick det också att deltagarna såg behov på en strukturell nivå. De efterlyste till exempel möjligheter att diskutera fram en gemensam syn på lärande för hållbar utveckling och en utveckling av samverkan på olika plan. Dessutom uttryckte många att ett aktivt arbete med lärande för hållbar utveckling skulle kräva mer tid.

Det är viktigt med en gemensam pedagogisk idé för att uppnå fritidshemmets potential

Till viss del menar forskarna att behovet av fortbildning kan tolkas som att det saknas en diskussion inom fritidshem om lärande för hållbar utveckling, något som lett till att personal i fritidshemmet inte är fullt medveten om sin kompetens och sambanden mellan fritidshemspedagogik och lärande för hållbar utveckling.

Till exempel påpekar forskarna att studiedeltagarnas upplevda behov av mer tid kan antyda en uppfattning om att lärande för hållbar utveckling är något extra som ska tillföras snarare än en integrerad del av verksamheten.

– Det är viktigt att föra samtal om vad lärande för hållbar utveckling innebär – att skapa en gemensam förståelse för syften såväl som innehåll och tillvägagångssätt i undervisningspraktiken, säger Annika Manni.

Forskarna hoppas att studien ska bidra genom att lyfta fram den kompetens och de goda förutsättningar för lärande för hållbar utveckling som personal i fritidshem har. För att uppnå fritidshemmets potential i lärande för hållbar utveckling menar forskarna att det krävs en gemensam pedagogisk idé. Det behövs också en tydligare organisation av arbetet och utvecklingen av lärande för hållbar utveckling, som tydligt inkluderar fritidshemsverksamheten.

– Om man vill arbeta med frågor om lärande för hållbar utveckling på ett inkluderande sätt med hela skolans verksamhet, är det viktigt att se över praktiska möjligheter för detta, till exempel att mötestider och fortbildning passar för alla, säger Annika Manni.

Text: Gunnar Höst, Linköpings universitet