PIRLS: en studie om läsförmåga

PIRLS är en internationell studie som undersöker läsförmåga och attityder till läsning hos elever i årskurs 4. Studien genomförs vart femte år. PIRLS står för Progress in International Reading Literacy Study.

Svenska fjärdeklassares läsförmåga har förbättrats och ligger nu på samma nivå som 2001, då Sverige presterade som bäst. Det visar resultatet av PIRLS 2016.

PIRLS beskriver elevernas läsförmåga och deras attityder till läsning. Studien beskriver också trender och skillnader mellan olika länder när det gäller läsförmåga - mot bakgrund av skolans organisation, lärares undervisning och elevernas situation och attityder.

ePIRLS undersöker digital läsning och genomfördes första gången 2016. Det är ett läsprov som görs i simulerad internetmiljö. Syftet med provet är att undersöka elevernas förmåga till den typ av läsning på internet som blir allt vanligare när det gäller att söka och ta till sig information både i skolan och på fritiden.

Svenska elever har blivit bättre på att läsa

De svenska eleverna presterade bättre än genomsnittet i EU- och OECD-länderna vid den senaste PIRLS-studien som genomfördes 2016. Bland de 50 länder som deltog så presterade sju länder bättre än Sverige. Jämfört med de nordiska länderna som deltog så presterade Sverige bättre än Danmark, sämre än Finland och lika bra som Norge.

PIRLS testar elevernas kunskaper i läsförståelse både vad gäller faktatexter och skönlitteratur. Resultatet visar att eleverna är lika bra på båda texttyperna. I förra undersökningen 2011 var eleverna sämre på faktatexter. Nu är eleverna jämnstarka och det finns inte några sådana skillnader i resultatet.

Fjorton länder deltog i ePIRLS och Sverige presterade fjärde bäst, bara Singapore, Norge och Irland var bättre. Undersökningen visar att svenska elever är ännu bättre på digital läsning jämfört med pappersläsning.

Elevernas bakgrund har betydelse

Precis som andra internationella undersökningar så presterar flickor bättre än pojkar i PIRLS. Dessutom presterar elever med gynnsam socioekonomisk bakgrund bättre än elever med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund. Skillnaderna har dock inte ökat sedan förra undersökningen 2011 utan ligger på samma nivå.

Sveriges resultatutveckling i PIRLS

Vi har deltagit i PIRLS fyra gånger, 2001, 2006, 2011 och 2016. Fram till 2011 försämrades resultaten, därefter vände det upp. ePIRLS genomfördes första gången 2016, därför saknas trend.

Bildförklaring: Genomsnittet för PIRLS gäller de 17 länder som deltagit vid samtliga undersökningar. Genomsnittet för ePIRLS är beräknat på samtliga 14 länder som deltog 2016.

Sveriges resultatutveckling i PIRLS

Så genomfördes PIRLS i skolorna

Eleverna gör ett läsprov på papper med både skönlitterära texter och faktatexter. År 2016 genomfördes också ePIRLS på dator med syfte att undersöka elevernas digitala läsförmåga.

Utöver själva proven svarade eleverna på en enkät med frågor om sin attityd till läsning, sin bakgrund, sin skolgång och sitt lärande.

Lärare och rektorer svarade på frågor om undervisning, lärandemiljö, utbildning, engagemang och om elevernas inställning. Föräldrar besvarade en enkät med frågor om hemmiljö och barnens aktiviteter kopplade till läsning.

I PIRLS 2016 deltog 6 500 svenska elever i årskurs 4 från 190 skolor. I december 2017 presenteras Sveriges resultat i en rapport. Samtidigt presenteras en internationell rapport med resultaten från alla deltagande länder.

Tidigare resultat

Skolverkets rapport PIRLS 2011

Skolverkets analys PIRLS 2011: Med fokus på läsande

Skolverkets rapport PIRLS 2006

Skolverkets rapport PIRLS 2001

Mer om tidigare resultat i PIRLS

Resultaten från PIRLS 2011 visade att läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 hade försämrats jämfört med resultaten från PIRLS 2006 och 2001. Ändå var läsförmågan hos svenska elever fortfarande över EU/OECD-genomsnittet.

I PIRLS 2001 presterade de svenska fjärdeklassarna bättre än samtliga deltagande länder. De svenska resultaten låg dessutom väl samlade med en låg variation i elevernas resultat.

Sämre på att läsa faktatexter

PIRLS 2011 visade att det framförallt var läsförmågan av faktatexter som hade försämrats medan läsförmågan när det gällde skönlitteratur var oförändrad jämfört med år 2006. PIRLS visade att svensk skola stödde elevers utveckling av en grundläggande läsförmåga men att undervisningen inte var lika bra på att stödja elevernas vidare utveckling av mer avancerade förmågor. Den försämring i läsförmågan som skedde mellan år 2001 och 2006 var jämt fördelad mellan skönlitteratur och faktatexter.

PIRLS 2011 genomfördes i 49 länder och 310 345 elever medverkade. Från Sverige deltog 150 skolor med omkring 4 600 elever, 350 lärare och rektorer samt 4 250 föräldrar.

Elevernas bakgrund fortsatt stor betydelse

Precis som i övriga internationella studier och nationell statistik visade PIRLS 2011 att elever med fördelaktig socioekonomisk bakgrund presterade på en högre nivå jämfört med elever med en sämre socioekonomisk bakgrund. Dessa elever tyckte också bättre om att läsa och hade i högre grad en hemmiljö som stimulerade till lärande.

Flickor bättre än pojkar

I samtliga undersökningar har flickorna presterat bättre än pojkarna. Flickor läser också mer än pojkar. År 2011 hade dock skillnaden mellan flickor och pojkar minskat något, beroende på att flickornas resultat försämrats mer än pojkarnas.

Sverige har deltagit i PIRLS 2001, 2006, 2011 och 2016. Resultatet från undersökningen 2016 presenterades i december 2017.

Data från studierna

På IEA:s webbplats hittar du dataset och dokumentation från genomförda studier. Data finns i SPSS-, SAS- och RAW-format. På sidan finns också användarmanualer, internationella projektrapporter och annan dokumentation som underlättar analyser av data.

Data från PIRLS 2011 på IEA:s webbplats, på engelskalänk till annan webbplats

Data från PIRLS 2006 på IEA:s webbplats, på engelskalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Data från PIRLS 2001 på IES:s webbplats, på engelskalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Andra webbplatser

PIRLS internationella webbplats, på engelskalänk till annan webbplats

IEA:s webbplats, på engelskalänk till annan webbplats

Data Processing and Reseach Centre på länk till annan webbplatsIEA:s länk till annan webbplatswebbplats, på engelskalänk till annan webbplats

Kontakt

Elina Ekberg, projektledare
Tel: 08-527 331 96
E-post: elina.ekberg@skolverket.se