PIRLS: en studie om läsförmåga

PIRLS är en internationell studie som undersöker läsförmåga och attityder till läsning. Studien vänder sig till elever i årskurs 4.

PIRLS står för Progress in International Reading Literacy Study och är en av flera internationella kunskapsmätningar som Sverige deltar i. Studien genomförs vart femte år.

Resultaten från PIRLS 2021 publiceras 16 maj 2023.

Senaste resultat i PIRLS

Sveriges resultatutveckling i PIRLS, 2001–2016

Vi har deltagit i PIRLS fyra gånger, 2001, 2006, 2011 och 2016. Fram till 2011 försämrades resultaten, därefter vände det upp. ePIRLS genomfördes första gången 2016, därför saknas trend.

Sveriges resultatutveckling i PIRLS

Genomsnittet för PIRLS gäller de 17 länder som deltagit vid samtliga undersökningar. Genomsnittet för ePIRLS är beräknat på samtliga 14 länder som deltog 2016.

PIRLS 2016: Svenska elever bättre på att läsa

Svenska fjärdeklassares läsförmåga har förbättrats och ligger nu på samma nivå som 2001, då Sverige presterade som bäst. Det visar resultatet av PIRLS 2016.

De svenska eleverna presterade bättre än genomsnittet i EU- och OECD-länderna vid den senaste PIRLS-studien som genomfördes 2016. Bland de 50 länder som deltog så presterade sju länder bättre än Sverige. Jämfört med de nordiska länderna som deltog så presterade Sverige bättre än Danmark, sämre än Finland och lika bra som Norge.

PIRLS testar elevernas kunskaper i läsförståelse både vad gäller faktatexter och skönlitteratur. Resultatet visar att eleverna är lika bra på båda texttyperna. I förra undersökningen 2011 var eleverna sämre på faktatexter. Nu är eleverna jämnstarka och det finns inte några sådana skillnader i resultatet.

Fjorton länder deltog i ePIRLS och Sverige presterade fjärde bäst, bara Singapore, Norge och Irland var bättre. Undersökningen visar att svenska elever är ännu bättre på digital läsning jämfört med pappersläsning.

Elevernas bakgrund har betydelse

Precis som andra internationella undersökningar så presterar flickor bättre än pojkar i PIRLS. Dessutom presterar elever med gynnsam socioekonomisk bakgrund bättre än elever med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund. Skillnaderna har dock inte ökat sedan förra undersökningen 2011 utan ligger på samma nivå.

Dekorationsbild.

Om PIRLS

Att Sverige deltar i PIRLS är värdefullt för den svenska skolans utveckling. Genom studien kan vi se trender i elevernas kunskaper. PIRLS beskriver också skillnader mellan olika länders skolsystem och ger en bild av det svenska utbildningssystemet jämfört med andra länders system. Resultaten från PIRLS och andra internationella studier ligger till grund för många av de reformer och satsningar som regeringen gör inom skolområdet.

Forskningsorganisationen IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement) organiserar och leder PIRLS. Boston College ansvarar för det internationella genomförandet och Skolverket ansvarar för genomförandet i Sverige.

PIRLS undersöker

PIRLS undersöker elevers läsförmåga och deras attityder till läsning. Studien

  • beskriver och jämför elevers prestationer i läsförmåga
  • redovisar och jämför elevers erfarenheter av och inställning till läsning
  • följer utvecklingen av elevers läsförmåga, erfarenhet av och inställning till läsning över tid
  • undersöker skillnader i prestationer utifrån elevers bakgrund, lärarens undervisning och skolans organisation
  • jämför skillnader mellan olika länders organisation av läsundervisningen för att kunna diskutera möjliga förbättringar.
Dekorationsbild.

Så här går PIRLS till

Varje land gör ett nationellt representativt urval av skolor och elever i årskurs 4. Urvalet görs slumpmässigt i två steg: först väljs skolor ut och därefter väljs två klasser per skola.

För att garantera att PIRLS görs på samma sätt över tid och i alla deltagande länder finns obligatoriska riktlinjer och kontroller där den internationella organisationen IEA kvalitetssäkrar såväl urval, deltagarstatus, provgenomförande och rättningen av elevernas svar.

Elever besvarar prov och enkäter

Eleverna som deltar gör ett prov med både skönlitterära texter och faktatexter som mäter läsförmåga. Utöver läsprovet svarar eleverna på en enkät med frågor om attityder till läsning, bakgrund och lärande.

Lärare och rektorer svarar på frågor om undervisning, lärandemiljö, utbildning, engagemang och om elevernas inställning. Vårdnadshavare besvarar en enkät med frågor om hemmiljö och barnens aktiviteter kopplade till läsning.

I PIRLS 2021 övergick eleverna till att besvara provet digitalt i stället för som tidigare i pappersform. För att kunna göra jämförelser bakåt i tiden gjorde några elever provet på papper.

Ämnesforskare rättar proven

Proven blir rättade av forskare inom läsning och inte av de deltagande skolorna. Efter rättningen förs alla deltagande länders data samman. Resultaten blir redovisade på nationell nivå och i jämförelse med andra länder. Enskilda skolors eller elevers resultat blir inte redovisade.

Skolverket redovisar resultaten i en nationell rapport

Skolverket skriver en rapport om de svenska resultaten och publicerar den samtidigt som den internationella rapporten.

Elever som inte deltar

De internationella studierna är urvalsstudier och bygger på relativt små urval av elever. För Sveriges deltagande i PIRLS handlar det om cirka 5 000 elever som ska representera en årskull av elever på ungefär 100 000 elever. Det innebär att det, precis som i alla urvalsstudier, kan finnas problem med bortfall och exkluderingar, vilket också OECD och IEA tar hänsyn till vid sammanställningen av resultaten.

Bortfall handlar om elever som har valts ut att delta men som av någon anledning inte deltar på provet. Exkluderingar handlar om elever eller skolor som bedömts uppfylla exkluderingskriterierna och inte ska delta.

Kriterier för exkludering handlar om elever med kognitiva och fysiska funktionsvariationer som gör det svårt för de här eleverna att delta. Det handlar också om elever som inte behärskar det svenska språket tillräckligt bra för att kunna genomföra provet.

Det är IEA som sätter upp riktlinjer för alla deltagande länder gällande bortfall och exkluderingar. Skolverket informerar deltagande skolor om de internationella kriterierna för exkludering. Det är de deltagande skolorna som gör bedömningen ifall exkludering ska göras utifrån de internationella kriterierna i dialog med Skolverket.

För vilket ändamål samlas uppgifter in och behandlas?

All hantering av personuppgifter i den internationella studien PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) sker på den rättsliga grunden att den är nödvändig för att Skolverket ska kunna utföra en uppgift av allmänt intresse. I det här fallet handlar det om att se till att Sverige deltar i internationella kunskapsmätningar och andra individbaserade kunskapsmätningar på skolans område för att utvärdera och följa upp svensk skola. Uppgifterna samlas in för att möjliggöra genomförandet av PIRLS i enlighet med de krav som finns för studien. Personuppgiftsbehandlingen sker i enlighet med EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) samt lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

Vilken information begärs?

Eleverna på de deltagande skolorna i PIRLS ombeds att fylla i enkäter och gör ett kunskapsprov för att ge information om hur väl ungdomar i olika länder förbereds för att delta som medborgare lokalt, nationellt och globalt. En del bakgrundsinformation samlas in för ändamålet (kön, ålder, födelsedatum, huruvida vårdnadshavarna är födda i Sverige eller inte). Även i en lärarenkät efterfrågas vissa personuppgifter (kön).

Deltagandet i PIRLS är inte obligatoriskt för eleverna. Eleverna har också möjlighet att hoppa över enskilda frågor i enkäten eller när som helst avbryta sitt deltagande.

Vilken typ av data samlas in?

När de som deltar i PIRLS-studien har fyllt i enkäten sparar Skolverket svaren och lagrar dem i form av koder som representerar de olika svaren (ett svar på en flervalsfråga eller ja/nej-markering kodas med exempelvis en etta eller en tvåa). Informationen i sig kan inte användas för att identifiera enskilda respondenter efter namn, men ett unikt elev-ID registreras för att kunna särskilja eleverna i genomförandet. Kopplingen mellan detta ID och elevnamnet är känt endast för Skolverket och skolsamordnare ute på de deltagande skolorna. Detta delas inte med IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement) som är den internationellt ansvariga organisationen som sammanställer alla deltagande länders data, eller någon annan tredje part.

Efter insamlingen av data i studien gallras alla elevnamn och den databas som används för analyser och publicering byter ut alla elev-ID mot nya ID-nummer, som inte kan identifieras av de deltagande skolorna eller eleverna.

Var, hur och hur länge lagras data från PIRLS?

PIRLS-data lagras säkert och kan inte nås av externa personer eller system. Alla anställda vid IEA samt kontrakterade konsulter till IEA, som får tillgång till uppgifterna för behandling, har dessutom blivit informerade om vad som utgör en acceptabel behandling av data och har undertecknat ett sekretessavtal.

Uppgifterna lagras på följande sätt:

Uppgifterna lagras på Skolverkets server. Alla personuppgifter gallras hos Skolverket när studien är avslutad. Svarsdata lagras på obestämd tid så att de förblir tillgängliga för analys, utan namn men kopplade till ID-nummer som genererats inom PIRLS-studien. Dessa svar resulterar så småningom i en databas som gör det möjligt för forskare att jämföra utbildningssystem mellan olika länder (se Allmänhetens tillgänglighet nedan). Uppgifterna behandlas centralt hos IEA i Hamburg, Tyskland.

Med vem och hur delas data från PIRLS?

Svarsuppgifter skickas från Skolverket till IEA, i pseudonymiserad form. Det innebär att uppgifterna behandlas på ett sådant sätt att personuppgifterna inte längre kan hänföras till en specifik person utan att ytterligare information används. Sådan ytterligare information hålls separat och omfattas av tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att personuppgifterna inte tillskrivs en identifierad eller identifierbar fysisk person.

PIRLS leds av International Study Center (ISC) på ACER (Australian Council for Educational Research), Melbourne, Australien, och många dataanalyser sker där. Svarsdata krävs för analysen och skickas till ISC via Share Point i pseudonymiserad form. ISC-anställda som får tillgång till uppgifterna för analyser har dessutom undertecknat ett sekretessavtal. Överföringen av uppgifterna till Melbourne, Australien, som är ett tredjeland, skyddas via ett specifikt databehandlingsavtal och europeiska standardavtalsklausuler.

Tillgänglighet för allmänheten

Den slutliga internationella forskningsdatabasen kommer att vara tillgänglig för allmänheten från följande webbplats: https://www.iea.nl/data Länk till annan webbplats. (Nederländerna). All data i databasen är i pseudonym form och kan inte kopplas till enskilda personer.

Automatiserat beslutsfattande och profilering

Inget automatiserat beslutsfattande, inklusive profilering, genomförs.

Registrerades rättigheter

Den registrerade (respondenterna) har de rättigheter som nämns i artikel 15–20 i dataskyddsförordningen: den registrerades rätt till tillgång (artikel 15), rätt till rättelse (artikel 16), rätt till radering ”rätten att bli bortglömd” (artikel 17), rätt till begränsning av behandling (artikel 18), den personuppgiftsansvariges anmälningsskyldighet (artikel 19), rätt till dataportabilitet (artikel 20).

Skolverket är personuppgiftsansvarig, vilket bland annat innebär att vi är skyldiga att på begäran av dig rätta uppgifter som är felaktiga, ofullständiga eller missvisande. Du har också rätt att gratis en gång per år begära ett registerutdrag för att kontrollera vilken information som finns registrerad om er. Om du anser att Skolverket har behandlat era personuppgifter felaktigt har du rätt att vända dig till Integritetsskyddsmyndigheten Länk till annan webbplats. (länk till annan webbplats) med ett klagomål. Du kan även kontakta vårt dataskyddsombud på dataskyddsombudet@skolverket.se.

Kontaktuppgifter till registeransvariga

Skolverket
Svetsarvägen 16
171 41 Solna
Tel (växel): 08-527 332 00
E-post: skolverket@skolverket.se

IEA
Keizersgracht 311
1016 EE Amsterdam
Nederländerna
Telephone: +31 20 625 3625
E-post: secretariat@iea.nl

Tidsplan för PIRLS

PIRLS 2021

Mars–april 2020: I förstudien deltog cirka 40 skolor och omkring 1 500 elever gjorde ett digitalt prov.

Mars–april 2021: I huvudstudien deltog cirka 200 skolor. Omkring 5 000 elever gjorde provet digitalt och 1 500 elever på papper.

Resultaten från PIRLS 2021 publiceras 16 maj 2023

IEA har beslutat att, i samråd med deltagande länder, flytta publiceringen av PIRLS 2021 till våren 2023. Det kommer alltså inte att publiceras några resultat från PIRLS 2021 den 13 december 2022 enligt den ursprungliga planen.

Analysen kräver mer tid

Eftersom det är flera faktorer som kan ha påverkat resultatet av PIRLS 2021 behöver IEA mer tid att analysera den data man samlat in från alla länder. Dels har covid 19-pandemin påverkat länder i olika grad, och dels genomfördes datainsamlingen i olika omgångar på grund av pandemin. Samtidigt har provformatet ändrats från analogt till digitalt format.

PIRLS 2026

PIRLS genomförs nästa gång 2026. Sverige deltar återigen tillsammans med ett 60-tal andra länder.

Mars–april 2025: I förstudien deltar cirka 40 skolor. Omkring 1 500 elever genomför det digitala läsprovet och besvarar en enkät. Även rektorer, lärare och vårdnadshavare till de utvalda eleverna besvarar enkäter.

Mars–april 2026: I huvudstudien deltar cirka 150 skolor. Omkring 5 000 elever genomför det digitala läsprovet och besvarar en enkät. Även rektorer, lärare och vårdnadshavare till de utvalda eleverna besvarar enkäter.

December 2027: Resultaten släpps och huvudrapporten publiceras.

Tidigare resultat i PIRLS

PIRLS 2016

Resultaten från 2016 visar att de svenska eleverna har förbättrat sin läsförståelse både vad gäller faktatexter och skönlitteratur.

Skolverkets rapport PIRLS 2016 Länk till annan webbplats.

PIRLS 2016 och betygen Länk till annan webbplats.

Läsa på skärm och på papper – olika sidor av samma mynt? Länk till annan webbplats.

PIRLS 2011

Resultaten från PIRLS 2011 visade att läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 hade försämrats jämfört med resultaten från PIRLS 2006 och 2001. Ändå var läsförmågan hos svenska elever fortfarande över EU/OECD-genomsnittet.

Skolverkets rapport PIRLS 2011 Länk till annan webbplats.

Skolverkets analys PIRLS 2011: Med fokus på läsande Länk till annan webbplats.

Skolverkets analys PIRLS 2011: Med fokus på elevsvar

PIRLS 2006

PIRLS 2006 visade en nedgång i elevers resultat även om resultatet fortsatt var över genomsnittet. Studien visade att allt att färre elever presterade på avancerad nivå.

Skolverkets rapport PIRLS 2006 Länk till annan webbplats.

PIRLS 2001

I PIRLS 2001 presterade de svenska fjärdeklassarna bättre än samtliga deltagande länder. De svenska resultaten låg dessutom väl samlade med en låg variation i elevernas resultat.

Skolverkets rapport PIRLS 2001 Länk till annan webbplats.

Ta del av data

På IEA:s webbplats hittar du dataset och dokumentation från PIRLS samtliga genomförda studier sedan 2001. Data finns i SPSS-, SAS- och RAW-format. På sidan finns också användarmanualer, internationella projektrapporter och annan dokumentation som underlättar analyser av data.

IEA:s webbplats, på engelska Länk till annan webbplats.

Andra webbplatser

PIRLS internationella webbplats, på engelska Länk till annan webbplats.

Kontakt

Cecilia Stenman, projektledare
Tel. 08-52 73 33 53
E-post: cecilia.stenman@skolverket.se

Senast uppdaterad 18 november 2022