Entreprenörskap i gymnasieskolan - IM Språkintroduktion - exempel

Att arbeta med entreprenörskap i gymnasieskolan innebär att låta eleverna få tillfälle att träna på att se möjligheter, lösa problem och arbeta med idéer i företags- eller projektliknande arbeten. Det betyder att det är möjligt att arbeta med entreprenörskap på alla gymnasieprogram. Här berättar lärare och elever på Individuellt program Språkintroduktion hur de arbetar med entreprenörskap och vilka vinster det ger.

Här kan du läsa om hur du som rektor och huvudman leder och organiserar för entreprenörskap i skolan.länk till annan webbplats

Exempel 1: UF för nyanlända gynnar snabb språkutveckling

För fjärde året erbjuder Lugnetgymnasiet i Falun eleverna på IM Språkintroduktion att driva företag inom Ung Företagsamhetn. Den kanske främsta fördelen är elevernas snabba språkutveckling.
– Istället för att rabbla glosor så får de öva språket i ett sammanhang, det blir en märkbar skillnad, säger UF-handledaren Caroline Bergström.

Intresset för att arbeta med entreprenörskap och Ung Företagsamhet, UF, för elever språkintroduktionsprogrammet växer på svenska skolor. På Lugnetgymnasiet i Falun startade man 2016 – i sammanhanget får de nästan kallas veteraner – och ser med glädje hur allt fler kollegor väljer att följa deras exempel.

– Vi kan se många vinster för våra elever. De utvecklar språket i både tal och skrift, de träffar nya människor utanför skolan, hamnar i nya annorlunda situationer och lär sig samarbeta i grupp. Deras drivkraft och erfarenheter får ett värde och kommer till användning vilket stärker självförtroende och ger självkänsla, säger UF-handledaren Caroline Bergström.

UF är frivilligt

Det är frivilligt för eleverna att starta ett eget företag inom ramen för UF, ungefär en tredjedel av eleverna brukar hoppa på möjligheten. Kursen inleds alltid med att eleverna får fundera över vilka kompetenser och erfarenheter de har med sig från sina hemländer. De uppmuntras att dra fördel av de förmågor och intressen som de redan har, när de ska starta sina företag.

Genom åren har eleverna startat alltifrån datorsupport på arabiska till kruktillverkning och hemhjälpsföretag.

Arbete med entraprenörskap på gymnasieskolan Lugnet i Falun.

– Många av våra elever har ett naturligt förhållande till entreprenörskap, de har både driv och initiativförmåga. Det är egenskaper som man kan använda för att skapa en brygga till näringslivet eller samhället i övrigt. Och ofta har de redan kunskaper med sig som också är användbara här, säger rektor Ingela Vestbro.

Språket utvecklas fort

Den stora utmaningen för eleverna är förstås språket. Men det är också själva poängen med arbetssättet, säger Caroline Bergström.

– Det vi märker väldigt tydligt är att elevernas svenska utvecklas väldigt fort när vi jobbar med UF. De stöter på massor av nya begrepp som de inte gör i sin vardag. Och framför allt får de möjlighet att utveckla sitt språk i en autentisk miljö ute i samhället. Det är en sak att sitta i klassrummet, men något helt annat att komma ut och träffa människor som inte jobbar i skolan. Vi som jobbar här känner eleverna och anpassar vårt språk, men så är det inte när de kommer ut och ska sälja eller marknadsföra sitt företag.

På det sättet kan man säga att kontakten med samhället är kärnan i UF-konceptet. För en del elever kan det först kännas svårt att ta kontakt med okända människor, men när företagen väl börjat rulla brukar farhågorna bytas mot entusiasm, berättar UF-läraren Katarina Hoffsten-Sundqvist.

– Det som brukar sporra mest i början är möjligheten att få sälja något och tjäna lite pengar, det gillar de flesta ungdomar. Men efteråt brukar eleverna framför allt prata om hur kul det var att träffa andra människor och inse att de är intresserade. Det finns en stolthet i att ha skapat något på egen hand. Eleverna genomgår väldigt ofta en tydlig förvandling, först är de osäkra och nervösa, men efter hand växer de och vågar synas, ta för sig och ta kontakt med folk.

Kopplingar till många ämnen i läroplanen

Eleverna bedöms inte under kursen och får inget betyg. Den som genomför UF-kursens alla obligatoriska moment får istället ett intyg. Kopplingen till läroplanen finns i en rad ämnen: exempelvis samhällskunskap, svenska, matematik, bild, ekonomi och hemkunskap.

Arbete med entreprenörskap i gymnasieskolan Lugnet i Falun.

19-åriga Annette Banzo kom till Sverige för 1,5 år sedan och har startat ett företag som säljer ett kongolesiskt bröd som heter mandazi.

– När lärarna började prata om att starta företag blev jag jätteglad. Jag vill gå ekonomiprogrammet och jobba med ekonomi i framtiden, kanske på en bank, så det kändes bara kul. Receptet på mandazi fick jag av min mamma och det har gått jättebra. Det är kul att sälja, folk är nyfikna och många vill prova.

Vad har du lärt dig tycker du?

– Att många är nyfikna på saker från andra länder. Det roligaste är när folk köper och sedan kommer tillbaka och vill ha mer.

Klasskompisen Ziarmal Validzadhe har ett lite annorlunda företag. Han har skrivit en egen bok som han nu jobbar med att få översatt från persiska och marknadsförd.

– Boken handlar om mitt liv, men den handlar också om alla mammors rättigheter. Alla mammor förtjänar respekt och de får inte alltid det. Mitt budskap är: ring till din mamma, fråga hur hon mår eller om hon behöver hjälp. Det behövs inte så mycket för att hon ska bli glad.

– Det jag jobbar med nu är att hitta någon som kan översätta den, sedan vill jag sprida den och få så många som möjligt att köpa och läsa den. Det är roligt. Först var jag lite ensam, men nu har jag fått kontakt med många svenska vänner och familjer. Så jag är glad.

Tre tips om du vill starta UF på IM Språkintroduktion:

  1. Avsätt ordentligt med tid för planering och undervisning. Det är särskilt viktigt om det är första gången ni bedriver undervisningen.
  2. Ta hjälp av ert lokala UF-kontor. De kan hjälpa till med tips, material och planering.
  3. Utbytet med andra skolor är jätteviktigt. Se dem som en tillgång, inte som konkurrenter.

 

Exempel 2: UF på Språkintroduktion ger vinster för skola och elever

Järfälla gymnasium har tidigare utmärkt sig med sitt framgångsrika UF-arbete. Nu har de tagit konceptet ett steg vidare och infört modellen för sina nyanlända elever på IM Språkintroduktion. Det har medfört nya utmaningar – men också stora vinster.

Det är trångt i foajén på Järfälla Gymnasium. Det är ett trettiotal förväntansfulla åttondeklassare som är på besök.

– Jag brukar säga att tycker du att det är viktigt att gå på en skola där alla klär sig likadant eller har samma handväska – då tror jag inte att du kommer att trivas här, säger rektor Mariella Augustsson.

Det sammanfattar ganska väl den filosofi som präglar skolans arbete. Eleverna ska få utrymme att utvecklas individuellt och hitta sin egen väg. Arbetet med Ung Företagsamhet, UF, passar väl in i det övergripande synsättet och under det senaste året har man därför infört UF även på delar av språkintroduktionen där 175 elever går idag.

Börjar med grunderna

– Det är en häftig elevgrupp, de har ett driv och en nyfikenhet. Vi har elever som ensamma tagit sig igenom sex olika länder på oklara premisser med lite i fickan. Är inte det entreprenörskap så vet jag inte vad det är. Frågan är vilken kunskap de kan få med hjälp av UF, på vilket sätt de kan stärkas. Det var det vi ville undersöka, säger Mariella Augustsson.

Att arbeta med UF för nyanlända innebär att man får inleda på en mer grundläggande nivå än annars. Vad innebär det att driva ett företag i Sverige? Vad är egentligen entreprenörskap? Vanliga termer och begrepp som ”varor” och ”tjänster” måste förklaras ingående.

– Man får gå igenom sånt som är väldigt basic. Några elever arbetar med en receptbok, då fick vi gå genom sådant som decilitermått till exempel. Det har inte alla använt tidigare. Men det är viktigt att eleverna vågar testa. Att förstå att man misslyckas ibland, men att det viktiga är processen. Du nådde kanske inte målet, men du lärde dig mycket på vägen, säger Jwan Abdulkarim, lärare i svenska som andra språk.

Lärare på Järfälla gymnasium arbetar med entreprenörskap.

– De känner inte igen upplägget från sina hemländer och det är svårt för många att förstå att det här är på riktigt. Att man tar fram en affärsidé och registrerar företag hos UF, förklarar läraren Mohammed Tarzibachi.

Kontakt med samhället skapar självförtroende

Han och Lena Landberg Lillqvist ansvarar tillsammans för upplägget enligt UF:s koncept. De berättar att de arbetar ämnesövergripande och har ett kontinuerligt samarbete med en rad andra ämneslärare på skolan.

En av svårigheterna som lärare är att hitta balansen mellan att ha koll och stötta eleverna i processen, och samtidigt låta dem utvecklas på egen hand och göra sina egna misstag.

– Det är otroligt viktigt som UF-lärare att man lär sig att man inte alltid måste styra utan att det är eleverna som kör bilen. Det är svårt. För att eleverna ska utvecklas så måste de även få misslyckas, säger Lena Landberg Lillqvist och fortsätter:

– Mycket handlar om att utmana rädslor. Att våga ta kontakt, tala inför publik, våga stå för en åsikt. Eleverna utmanas av oss hela året. De får träffa näringsliv och politiker och har möjlighet att gå på inspirerande föreläsningar. Det gör att vi får företagsamma, självsäkra ungdomar som tar plats i samhället. Vinsterna med UF-arbetet är desamma som för elever i de andra programmen, genom att röra sig ute i samhället, ta egna initiativ och bygga något eget får de självförtroende och växer.

Vilka utmaningar kvarstår och vilka är vinsterna för skolan?

– Vi hade nog en bild av att vi skulle nå längre på kortare tid. Men ska man nå kunskapskrav för fler måste vi nog lägga upp kursen på två år. Vi är också inne i ett lärande, säger Mariella Augustsson och fortsätter:

– Man måste också ta med att även elever som tycker att detta är fantastiskt med entreprenörskap har mycket annat att ta ställning till. Dels kommer nya regler för att få stanna, dels hur situationen är i landet de kommer ifrån och för familjemedlemmar som är kvar där. Man får räkna med att det kan komma en dipp för eleverna även om de tycker om skolan. Men tittar vi på vår grundidé så tycker jag att vi har kunnat hålla den. Det tar längre tid, det har vi sett. Men vinsterna är att vi har nått en bredare personalgrupp och vi vinner erfarenhet under vår skolutvecklingsresa .

– Ur ett skolledarperspektiv så tar jag fram den här raringen, säger Mariella Augustsson och citerar ur läroplanen 2011: ”Skolan ska bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande”. Så vad ger det vår skola? Jo, att vi kan leva upp till styrdokumenten genom att erbjuda våra elever verklighetsanpassade .

Startade matföretag

Ett par av eleverna som driver UF-företag är Faramooz Sultani och Halima Nury Hagahmed. Tillsammans med fyra klasskamrater har de startat företaget Internationell Mat UF. Faramooz Sultani är säljansvarig och Halima Nury Hagahmed ekonomiansvarig.

Entreprenörskap på Järfälla gymnasium. Faramooz Sultani och Halima Nury Hagahmed.

– Vår affärsidé är en kokbok med recept från Sudan, Afghanistan och Somalia. Vi tycker om att laga mat och med den här boken berättar vi om maträtter från våra länder. Jag tycker att det är bra om andra vet lite mer om våra länder. Jag får också träffa och jobba med olika människor och jag får lära mig mycket, säger Halima Nury Hagahmed.

Vad har varit roligast i arbetet med ert UF-företag?

– Att träffa nya människor. Som vår rådgivare, han är vd för Welcome Hotell Barkaby som ligger här i närheten. Att skriva recepten är det svåraste, det är svårt med språket, förklarar Halima Nury Hagahmed.

Senast uppdaterad 28 juni 2019