Arbeta med entreprenörskap, företagande och innovationstänkande i gymnasieskolan

Entreprenörskap i gymnasieskolan innebär att du som lärare planerar och genomför undervisning där eleverna breddar och fördjupar sina kunskaper och förmågor gällande kreativitet, idéutveckling och initiativförmåga. Dessutom ska de få möjlighet att utveckla kunskaper och förmågor inom innovationstänkande och företagande.

Film: Entreprenörskap i skolan (02:02 min.)

Planera och genomföra entreprenörskap, företagande och innovationstänkande i gymnasieskolan

Undervisningen i entreprenörskap förbereder eleverna både för arbetsliv och vidare studier samt skapar möjligheter för att vara en aktiv samhällsmedborgare.

Entreprenörskap i skolan utgår från kurs- och ämnesplaner

När arbetet sker i projekt- och företagsliknande former behöver arbetsuppgifterna vara tydliga och utgå ifrån ämnenas syften, centrala innehåll och kunskapskrav. Eleverna ska kunna använda sina kunskaper för att se behov, lösa problem och omsätta idéer i handling.

Eleverna ska även ges möjlighet att pröva sig fram både på egen hand och tillsammans med andra. Det är viktigt att eleverna ges tid att reflektera över sin kunskapsutveckling, men också vilka förmågor de har utvecklat under arbetets gång.

Olika förmågor att öva på: kreativitet, initiativ och ansvar, lösa problem, pröva och omsätta idéer i handling och nyfikenhet.

Entreprenörskap, företagande och innovationstänkande i gymnasieskolan handlar om kunskaper, förmågor och förhållningssätt

Det kan bland annat innebära att eleverna

  • stärker förmågan att se möjligheter, ta initiativ och omsätta idéer i handling
  • stärker förmågan till problemlösning, idéskapande och arbete i projekt- eller företagsliknande former
  • stärker förmågan att i samarbete eller på egen hand ta ansvar för att målinriktat genomföra och slutföra ett arbete
  • stärker kreativ och innovativ förmåga
  • ökar sina kunskaper om och sin förmåga att arbeta med omgivande samhälls- och arbetsliv
  • får möjligheter att fördjupa sina kunskaper och förmågor i entreprenörskap, företagande och innovationstänkande
Konkreta tips

Arbeta i projekt eller företagsliknande former

I dagens arbetsliv är projektformen vanlig som arbetsform. Att kunna göra projektplaner, sätta mål, ta ansvar, leda och ingå i en projektgrupp och löpande kommunicera samt att utvärdera och följa upp arbetet är olika delar i ett projekt. Projekten kan vara av olika karaktär beroende på utbildningsväg och de kan också innebära att driva ett fiktivt företag från start till avveckling.

Genom att arbeta i projektform får eleverna möjlighet att omsätta idéer till handling. I en sådan process kan eleverna utveckla inte bara projektkunskap utan även kreativitet, initiativförmåga, självförtroende, handlingskraft, ansvarstagande samt samarbets- och kommunikationsförmåga. Här har skolan stora möjligheter att ge eleverna en helhetsbild och underlätta bedömning genom att arbeta ämnesöverskridande.

Läs här om hur lärare och elever från Falun och Järfälla arbetar med entreprenörskap i gymnasieskolanlänk till annan webbplats – IM Språkintroduktion och vilka vinster det ger för elever, lärare och samhälle.

Elever samlas runt ett bord och en dator och ser ut att diskutera något.

Samarbete skola och arbetsliv

En viktig del i gymnasieutbildning är ett regelbundet och systematiskt samarbete med arbetslivet och att i undervisningen ta tillvara elevernas kunskaper och erfarenheter av arbets- och samhällsliv. Att koppla ihop studie- och yrkesvägledning och entreprenörskap gör att eleverna får vidgade perspektiv både på yrken, arbetsmarknad och på sig själva och utvecklar på så sätt sin valkompetens. Skolan behöver därför utveckla kontakter med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika verksamheten och förankra den i det omgivande samhället.

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen
Ansvar

Skolledares roll: att skapa förutsättningar för entreprenörskap, företagande och innovationstänkande i skolan

Som skolledare ansvarar du för att skapa förutsättningar för lärarnas och elevernas planering och arbete med entreprenörskap, företagande och innovationstänkande i skolan. Det kan vara att lyfta diskussioner i kollegiet kring vilka förmågor och kunskaper som är viktiga idag och i framtiden och hur undervisning bör bedrivas för att säkerställa att alla elever får utveckla dessa. Att se över såväl strukturella förutsättningar, till exempel tjänstefördelning och schema, som kompetensutvecklingsbehov hos lärarna är viktigt samt att stödja samarbetet med omgivande samhälls- och arbetsliv.

Så här leder och organiserar du som skolledare arbetet med entreprenörskap i skolan.

Entreprenörskap i styrdokumenten

Enligt skollagen (SFS nr. 2010:800 1 kap 4§) och läroplaner för grundskola, gymnasium och vuxenutbildning ska alla elever få möjligheter att utvecklas till aktiva, kreativa och kompetenta samhällsmedborgare.

Samhälls- och arbetslivet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta och därför har gymnasieskolan ett uppdrag om entreprenörskap, företagande och innovationstänkande samt digitalisering i GY11 och detta berör skolans övergripande arbete såväl som arbetet i ämnena.

Förmågor som att vara lösningsinriktad, visa initiativförmåga och vara kreativ betonas dessutom i flera av gymnasieprogrammens examensmål, ämnen och kurser.

"Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet. Förändringar i arbetslivet, digitaliseringen och den tekniska utvecklingen, internationaliseringen samt miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta.
Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta idéer i handling och att lösa problem. Alla elever ska få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra.
Skolan ska bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande vilka ökar elevernas möjligheter till framtida sysselsättning, genom företagande eller anställning."

Entreprenörskap i examensmål, ämnen och som kurs

Entreprenörskap i dess breda betydelse finns i många ämnesplaner och i de flesta av gymnasieprogrammens examensmål. Entreprenörskap i examensmålen handlar om att se behov och möjligheter, utveckla idérikedom och innovationskraft samt ta initiativ och visa handlingskompetens.

Inom ämnet entreprenörskap handlar det om att omsätta projekt- eller affärsidéer i praktisk verksamhet genom att arbeta ämnesövergripande. Kursen ska ge eleverna möjligheter att utveckla förmågor som att lösa problem, sätta upp mål och delmål, samarbeta och att arbeta ansvarsfullt. Det handlar alltså om att komma på idéer, men framförallt att pröva, ompröva samt ta en idé till handling för att möta ett behov eller en möjlighet i kulturella, sociala eller ekonomiska sammanhang.

I ämnet företagsekonomi ingår också kursen Entreprenörskap och företagande som fokuserar på företagsekonomi och förmågan att starta och driva ett företag.

Här kan du läsa Skolverkets kommentarmaterial om ämnet Entreprenörskap (pdf)länk till annan webbplats

Entreprenörskap – en nyckelkompetens

Entreprenörskap är en del av det livslånga lärandet och en av EU:s reviderade nyckelkompetenser från 2018. EU beskriver entreprenörskompetens som förmågan att reagera på möjligheter och idéer och att omvandla dem till värde för andra. Värdet kan vara av kulturellt, socialt eller ekonomiskt slag.
Kompetensen grundas på kreativitet, kritiskt tänkande och problemlösning, initiativförmåga och uthållighet samt förmågan att samarbeta för att planera. Vikten av etiskt ansvarstagande och empati för andra människor och omvärlden är centralt.

Bild över EU:s nyckelkompetenser: Läs- och skrivkunnighet, Flerspråkighet, Matematisk kompetens och kompetens inom naturvetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap, Digital kompetens, Personlig och social kompetens samt kompetens att lära sig att lära, Medborgarskapskompetens, Entreprenörskompetens, Kompetens på området kulturell medvetenhet och kulturyttringar.

Eleven ska genom sin utbildning få tillgång till följande nyckelkompetenser:

  • Läs- och skrivkunnighet.
  • Flerspråkighet.
  • Matematisk kompetens och kompetens inom naturveteskap, teknik och ingenjörsvetenskap.
  • Digital kompetens.
  • Personlig och social kompetens samt kompetens att lära sig att lära.
  • Medborgarkompetens.
  • Entreprenörskompetens.
  • Kompetens på området kulturell medvetenhet och kulturyttringar.

Källa, här hittar du publikationen från EU om livslångt lärandelänk till annan webbplats

Läs mer om EU:s nyckelkompetenser här, EUlänk till annan webbplats

Forskning och fördjupning
Senast uppdaterad 20 augusti 2021