Anna-Karin Höjer, rektor: Så har vi utvecklat vårt ledarskap på Lammhults skola

År 2016 valde Lammhults skola i Växjö att inleda ett samarbete med Skolverket för att stärka skolans arbete med att utveckla sin utbildning. Två år har gått och nu berättar rektor Anna-Karin Höjer om skolans resa för att ge elever med olika behov och bakgrund bättre förutsättningar.

Bild på Anna-Karin Höjer, rektor på Lammhults skola.

Anna-Karin Höjer, rektor på Lammhults skola.

– Innan vi påbörjade vårt samarbete inom Samverkan för bästa skola hade vi på skolan olika perspektiv och tankar kring utveckling i förskola, låg- och mellanstadiet samt högstadiet. Idag har vi samma syn- och arbetssätt kring hur vi arbetar oavsett årskurs. Vi har fått flera insikter i hur vi kan arbeta tillsammans, hur vi ska leda och hur vi kan ha ett gemensamt kollegialt lärande, berättar Anna-Karin.

Gemensam målbild

– Medarbetarna i vår utvecklingsgrupp kallas för processledare och består av skolans förstelärare, biträdande rektorer och av mig som rektor. Varje processledare har i sin tur respektive arbetsgrupper med lärare och pedagoger där arbetet tas vidare på olika sätt.

I inledningen av vårt samarbete med Skolverket tog vi beslutet att det är viktigt att alla medarbetare har samma bild av vad det är vi vill uppnå på vår skola och att vi får med oss alla medarbetare på tåget oavsett roll i organisationen. En tolkningsgemenskap har varit och är viktig för att vi ska vara trygga med varandra och för att det ska vara lättare för oss att identifiera våra olika problem samt hur vi påverkar orsakerna.

Tydliga förväntningar, ansvarsområden och mandat att ta beslut

– Nu har vi tydliggjort alla roller och vilka förväntningar som finns i vår utvecklingsgrupp, skolans ledningsgrupp, på våra lärare och pedagoger men också på mig i min roll som rektor.

Jag jobbar mycket med att stötta våra processledare. Det är viktigt att de vet och känner att de äger sina processer själva. Det är inte alltid lätt att leda sina kollegor och då vill jag att processledarna känner sig trygga i att de har mandat och vet vilka beslut de kan ta i led med de mål vi vill uppnå.

Bättre lyssnare och ledare

– Målet med Samverkan för bästa skola är att utveckla effektiva arbetsmetoder i undervisningen och elevens språkliga förmåga för att kunna utrycka sina kunskaper skriftligt. I slutändan innebär det att alla elever ska möta en likvärdig skola och alla elever ska få bättre resultat. Det var en utmaning att ta reda på vad vi behövde göra i just vår skola och det var där vi fick bra stöd av Pia Dannqvist och Ragnar Åsbrink från Skolverket.

De har verkligen lyckats med att utmana oss i våra tankar och diskussioner på ett spännande sätt. Deras coachning har stärkt vår förmåga att tillsammans arbeta framåt steg för steg men också kontrollera att vi går åt rätt håll. Det är ett arbete våra processledare tar vidare i sina respektive arbetsgrupper.

Vi har blivit mycket bättre lyssnare. Vi har verkligen lärt oss att lyssna aktivt och ständigt leta efter diskursen i våra samtal för att hitta kärnan i vad det är vi diskuterar. Detta har gjort oss mer reflekterande som grupp men också gjort oss mer effektiva. Vi är trygga och vågar utmana varandra.

Jag har också fått möjlighet att utforska och få syn på mitt eget ledarskap, dels genom feedback i vår utvecklingsgrupp, dels genom handledning av forskare från Linnéuniversitetet i hur jag kan leda min skola för att det verkligen ska bli den bästa skolan. Jag har blivit tydligare som ledare och jag har blivit bättre på att synliggöra vad det är vi ska åstadkomma.

Utveckling i skolan och förskolan tar tid

– Det första vi gjorde tillsammans med Pia och Ragnar var att göra en grundlig analys av vår skola för att leta efter vilka orsaker vi har till våra problem. Vi ägnade en hel termin åt att samla och bearbeta data om alla delar av vår verksamhet på individ-, process- och strukturnivå. Det vill säga data om våra elever, om undervisningen och om hur vi arbetar i vår organisation.

Vi har bland annat undersökt vilka behov och förutsättningar våra elever har samt jämfört elevernas resultat utifrån ett genusperspektiv. Vi har också pratat med våra lärare för att se om deras uppfattning kring olika utmaningar stämmer överens med data om elevernas resultat.

Vi har också blivit duktigare på att undersöka våra framgångsfaktorer för att se vad som fungerar bra för att ta vara på våra styrkor.

Vi stärkte vår undervisning

– Pia och Ragnar hjälpte oss att komma i kontakt med forskare vid Linnéuniversitetet som i sin tur har hjälpt oss med vår åtgärdsplan och våra olika insatser.

Det som blev tydligt i vår analys var att vår största utmaning är vår situation i klassrummet. Vår skola har tagit emot många nyanlända och i våra klasser har vi elever med olika behov från olika socioekonomiska områden. Det finns analfabeter och högpresterande i samma klass.

För att kunna möta alla elever utifrån olika förutsättningar och behov inklusive de nyanlända och ge dem så bra förutsättningar som möjligt har Linnéuniversitetet utbildat och handlett oss i ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Språk och tänkande kan inte särskiljas, oavsett ämne och därför beslöt vi oss för att arbeta med det. Alla elever måste kunna läsa och skriva i alla ämnen och det genomsyrar all vår undervisning idag. Vi har också utvecklat samarbetet mellan undervisning och elevhälsan.

Vi stärkte vårt kollegiala lärande

– Linnéuniversitetet har stöttat oss med att formalisera vårt kollegiala lärande på skolan. På vår skola går samma elever genom hela skolsystemet och därför samarbetar exempelvis lärare för årskurs ett med lärare för årskurs nio i det kollegiala lärandet. Våra lärare har upplevt det som positivt eftersom man är nyfiken på hur man arbetar med olika utmaningar, får möjlighet att dela perspektiv och ta lärdom av varandra.

Vi stärkte vårt systematiska kvalitetsarbete

– Linnéuniversitetets forskare och utbildare har även gett oss handledning och utbildning i systematiskt kvalitetsarbete, med andra ord planering, uppföljning, analys och dokumentation av vårt arbete. Det har gjort oss bättre på att synliggöra vad vi gör, varför vi gör det och vad det leder till. Det har hjälpt oss att förtydliga vad som komma skall och vi är bättre förberedda på vår arbetsbelastning under olika perioder under året.

Det vi gör nu tillsammans med Linnéuniversitetet är att fundera på hur vi kan levandegöra vårt arbete inom Samverkan för bästa skola och fortsätta framåt i samma anda.

Om Lammhults skola

Lammhults skola är en F-9 skola med cirka 450 elever.

Läs mer om Lammhults skola och skolans profillänk till annan webbplats

Om Samverkan för bästa skola

Så kan vi stödja dig inom Samverkan för bästa skola

Stöd för systematiskt kvalitetsarbete

Arbeta systematiskt i förskola. skola och vuxenutbildning

Kvalitetsverkstaden, processtöd för huvudmannens kvalitetsarbete

Senast uppdaterad 12 februari 2019