Så lyckades Sundbybergs stad direktintegrera nyanlända elever

Under flyktingkrisen 2015 tog Sundbybergs stad emot fler nyanlända elever än någonsin – långt över sin kapacitet. Ildiko Nordgren (enhetschef för Sundbybergs Globala och samordnare för nyanlända elevers lärande) berättar hur staden lyckades integrera eleverna.

Sundbybergs Globala ansvarar för att anordna modersmålsundervisning och studiehandledning samt ge skolplats för nyanlända elever i staden. Enheten såg krisen 2015 som en möjlighet att utveckla verksamheten.

Bild på Ildiko Nordgren. Personen tittar rakt fram och ler.

Ildiko Nordgren (enhetschef för Sundbybergs Globala och samordnare för nyanlända elevers lärande).

— Trots att vi gick igenom en så stor prövning lyckades vi skapa en effektiv organisation som gynnar oss och våra nyanlända elever. Alla i organisationen har tagit ett stort ansvar och tillsammans kan vi nu glädjas åt hur bra det har gått för eleverna. Eleverna har lyckats behålla och öka sitt meritvärde i skolan och vi har lyckats integrera de nyanlända eleverna. Vissa av dem har missat flera år i skolan på grund av flykt och trauma och andra har gått på engelsktalande privatskola.

Det finns inte ett recept som fungerar för alla. Vår modell bygger på våra förutsättningar och behov. Inventera er organisation. Vilka styrkor, förutsättningar och behov har ni? Vad har ni lyckats med tidigare? Jag är övertygad om att alla har gjort något fantastiskt. Bygg vidare på era framgångar så kommer ni att lösa era utmaningar. Alla kan finna en egen lösning men utifrån sina förutsättningar, uppmanar Ildiko.

Fem framgångsfaktorer

Ildiko lyfter fem nycklar för Sundbyberg:

  • Skapa en gemensam syn på utmaningar.
  • Se studiehandledning som en nödvändig resurs för nyanländas lärande.
  • Utveckla samarbetet mellan studiehandledare och ämneslärare.
  • Ha höga förväntningar på eleverna.
  • Utveckla samarbetet i hela organisationen och utveckla er kunskap om nyanlända elevers lärande.

Skapa en gemensam syn på utmaningar

— Det finns ett kinesiskt tecken som har två betydelser: kris och möjlighet till utveckling. Vi har burit det med oss under arbetet och jag är så stolt över den handlingskraft vi visat. Ingen av oss visste hur vi skulle göra för att det skulle bli bra. Vi hjälptes åt. Vi hade modet att utvecklas tillsammans och körde tåget samtidigt som vi lade rälsen, berättar Ildiko.

Se studiehandledning som en nödvändig resurs för nyanländas lärande

— Vi är alla överens om att studiehandledning är en nödvändig resurs för nyanlända elevers lärande och att den helst ska ske direkt i klassrummet. Vi är också överens om att undervisningen ska bedrivas utifrån varje elevs individuella förutsättningar och behov.

Före 2015 placerade vi nyanlända elever i en introduktionsklass (en sorts förberedelseklass) där de fick gå ett år. Under tiden integrerades de i individuell takt till sina blivande klasser. När vi blev så hårt belastade 2015 höll dock inte den modellen. För att vi skulle lyckas erbjuda skolplatser till alla elever valde vi att också arbeta med direktintegrering. Rektorerna öppnade sina skolor och de nyanlända eleverna kom direkt in till berörd klass tillsammans med svenska elever. Samtidigt ökade vi studiehandledningen till de direktintegrerade eleverna. Och så har vi arbetat sedan dess. Idag har rektorerna valt att lägga ner fem av åtta introduktionsklasser, berättar Ildiko.

Utveckla samarbetet mellan studiehandledare och ämneslärare

— All studiehandledning sker direkt i klassrummet under lektionens gång. Ämnesläraren ansvarar för studiehandledningen. Ämnesläraren koncentrerar sig på att undervisa om ämnet och studiehandledaren koncentrerar sig på att översätta och stödja den nyanlända eleven. Eleverna får möjlighet att delta i en språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning och får möjlighet att utveckla ämneskunskaper och språk parallellt. Med hjälp av studiehandledaren får eleven chansen att vara med på samma lektion som klasskamraterna.

När en nyanländ elev börjar i en klass planerar ämnesläraren och studiehandledaren undervisningen tillsammans. Vi har utvecklat en enkel skriftlig mall för ändamålet. I mallen finns frågor om målsättning med studiehandledningen, när den ska ske samt hur ämnesläraren och studiehandledaren ska kommunicera med varandra. I den finns också information om var studiehandledarna kan hitta lärarnas lektionsplaneringar så de kan komma förberedda till lektionerna.

De diskuterar också elevernas utveckling och gör löpande avstämningar. Studiehandledning varar ofta i flera år och första året ligger fokus på hur de kan arbeta rent praktiskt. Utvärdering sker en gång om året. Både jag och rektorerna tar del av utvärderingarna och genom att strukturera upp planeringen på detta sätt upplever vi att alla verkligen förstår vilken viktig insats vi gör för våra elever, berättar Ildiko.

Ha höga förväntningar på eleverna

— Det är viktigt att vi har höga förväntningar på eleverna. Undervisningens nivå ska också vara hög. När vi vågar tro på eleverna och ger dem bra förutsättningar, så växer de, poängterar Ildiko.

Utveckla samarbetet i hela organisationen och utveckla er kunskap om nyanlända elevers lärande

— Vi har arbetat med systematiskt kvalitetsarbete på alla nivåer i skolans styrkedja och vi har alla utvecklat vår kunskap om nyanlända elevers lärande. Alla i vår organisation, från politiker till rektorer och lärare, har ökat sin kompetens om hur vi kan ge nyanlända elever en bra skolgång.

Vi har implementerat en handlingsplan för nyanlända elevers lärande och där beskriver vi olika roller och hur alla i organisationen ska samarbeta med varandra. På organisationsnivån samarbetar jag med rektorerna och verksamhetschefen för att vi i vår tur kan skapa förutsättningar och ramar för våra lärare och studiehandledare, beskriver Ildiko.

Trygga och socialt delaktiga elever presterar bättre

— Eleverna känner sig tryggare tack vare studiehandledarnas och ämneslärarnas gemensamma insats. När eleverna är trygga är de också mer öppna för att ta till sig ny kunskap. De blir mer socialt delaktiga och utvecklas snabbare. Föräldrarna i sin tur känner sig trygga när de ser att deras barn mår bra. Ämneslärarna känner sig mindre ensamma och är trygga för att de tillsammans med studiehandledaren får dela på utmaningen och glädjen med att få arbeta med en nyanländ elev.

Många har hört talas om ert arbete och många vill göra studiebesök hos er. Vilka är de vanligaste frågorna ni får?

— Det är främst skolledare som besöker oss och de har frågor som rör organisationen, vår struktur och hur vi chefer har lyckats sinsemellan. De undrar också hur vi får kommunens rektorer att beställa studiehandledning. I vår kommun har vi inga problem med det. Rektorerna är delaktiga från början och de tar stort ansvar för nyanlända elever. Hos oss har rektorerna inflytande över resursfördelningen kring nyanlända elever och de är väldigt angelägna om att varje elev ska nå sina mål. De vet att studiehandledningen är en nödvändig resurs för att nå dit.

En annan utmaning som nämns är att det är svårt att rekrytera studiehandledare och SVA-lärare. Om man arbetar enligt vår modell med direktintegrering, då behöver alla lärare kompetensutveckla sig och arbeta med språkutvecklande undervisning. Det gjorde vi hos oss. Det krävde ett stort omtag men genomsyrar idag hela vår organisation, avslutar Ildiko.

Ladda ner Sundbybergs blankett för planering för studiehandledning på modersmålPDF (pdf, 169 kB)

Skolverkets stöd för nyanlända elevers lärande

Om nyanländas skolgång

Samordnare för nyanlända elevers lärande - ett systematiskt kvalitetsarbete

Undervisa nyanlända elever

Stöd i arbetetlänk till annan webbplats

Insatslistanlänk till annan webbplats (Insatslistan är en sammanställning av de utbildningar, insatser och material som Skolverket erbjuder och kan användas i arbetet med nyanlända och flerspråkiga elevers lärande).

Kompetensutveckling länk till annan webbplats

Moduler för nyanländas lärande i Skolverkets Lärportallänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 28 juni 2019