Organisera mottagande och utbildning av nyanlända elever

Organisering av nyanländas utbildning ska ingå i det systematiska kvalitetsarbetet, så att huvudman och skolenhet följer upp och analyserar resultat och verksamhet.  En tydlig roll- och ansvarsfördelning i hela styrkedjan är viktig för det fortsatta arbetet.

Bild på nyanlända elevers skolgång

Rutiner för mottagande, kartläggning och överlämnande av information behövs för att verksamheten ska planeras utifrån elevernas individuella förutsättningar och behov. Skolan behöver se hela eleven och de förmågor och resurser eleven har med sig från sin bakgrund och erfarenheter, i och utanför skolan.

För att kunna utvecklas så långt som möjligt är det viktigt att verksamheten organiseras både utifrån undervisning och elevens sociala inkludering. Utbildningen behöver innehålla fortlöpande bedömning för att ge varje enskild elev de bästa förutsättningarna för att komma vidare i sin utbildning.

Alla elever, även nyanlända, ska ha tillgång till de stödåtgärder som finns, både extra anpassningar och vid behov särskilt stöd. Organisationen behöver anpassas efter elevernas behov, istället för att eleverna behöver anpassa sig till verksamhetens organisation.

Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever

Observera att lagändringar från 2018 och 2019 inte finns med i publikationen.

Skolverkets ”Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever” beskriver hur huvudmannen och rektor bör arbeta för att uppfylla kraven i bestämmelserna. Huvudman och rektor har ansvar för rutiner kring mottagande, placering och planering av den fortsatta utbildningen. Utgångspunkten är den långsiktiga planeringen, uppföljningen av arbetet med mottagandet av och den fortsatta utbildningen för nyanlända elever.

Allmänna råd om utbildning för nyanlända elever

Framgångsfaktorer organisering av undervisning

Om nyanlända elever bör gå i särskilda förberedelsegrupper eller i ordinarie klasser från början är en omdiskuterad fråga. Skollagen slår fast att undervisningen delvis kan bedrivas i förberedelseklass. För mycket tid eller för lång tid i förberedelseklass kan leda till isolering och stigmatisering. För tidig integrering i ordinarie klasser kan å andra sidan leda till att eleverna inte får den stöttning de behöver. Utifrån elevernas behov och förkunskaper bör man ha flera olika system som fungerar parallellt med varandra.

För att utveckla utbildningen och öka dess kvalitet behövs:

  • en samsyn i förhållningssätt på skolan,
  • att all personal på skolan tar ett gemensamt ansvar för de nyanlända elevernas välmående och lärande,
  • förutsättningar för elevens sociala delaktighet, så att de nyanlända eleverna ges möjlighet att lära känna andra, icke nyanlända, jämnåriga elever,
  • att den pedagogiska personalen har kunskap och kompetens om nyanlända elevers lärande,
  • att den individuella utvecklingsplanen revideras och utvärderas löpande,
  • att skolan har verktyg som både lärare och elev kan använda för att kunna se de framsteg som görs

Källa: Skolinspektionen

Mottagande och organisering

Nyanlända elever – tre skolor berättar om organisation av mottagande och kartläggning

I filmen från 2015 berättar tre rektorer och en verksamhetsansvarig om hur de organiserar mottagande och kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. Skolorna har en stor erfarenhet vid mottagande av nyanlända elever och de har varit med och prövat ut Skolverkets nationella kartläggningsmaterial.

Skolhuvudmännens mottagande av nyanlända elever i grundskolan

I Skolinspektionens rapport från 2017 skriver man inledningsvis att många kommuner behöver stärka eller bygga upp beredskap och kunskap för att ta emot och erbjuda nyanlända elever en bra utbildning.
Rapporten kan vara till stöd för utvecklingsarbetet i hela styrkedjan, från huvudman till skolenhet.

Från förordet:

Det svenska utbildningssystemet behöver utveckla sätt som pedagogiskt och socialt inkluderar nyanlända elever i den svenska skolan. Stora krav ställs på såväl mottagande i kommunerna som på att erbjuda en effektiv och likvärdig utbildning. En likvärdig utbildning är avgörande för att ge alla nyanlända elever goda förutsättningar till fortsatta studier och arbete.

Huvudsyftet med kvalitetsgranskningen har därför varit att bedöma skolhuvudmännens mottagande av nyanlända elever i grundskolan. Avsikten med rapporten är att beskriva vad som behöver förbättras för att mottagandet av nyanlända elever i högre grad ska utgå från utbildningsmål och andra riktlinjer. Kvalitetsgranskningen beskriver även väl fungerande inslag och visar på framgångsfaktorer i huvudmännens mottagande.

Rapporten Skolhuvudmans mottagande av nyanlända elever

Om ensamkommandes utbildning

Kartläggning och placering i grundskolan

Du som är huvudman behöver skapa förutsättningar för skolcheferna vid enheterna så att de kan genomföra lämpliga placeringar av eleverna. Bland annat behöver det finnas rutiner för att använda det obligatoriska kartläggningsmaterialet från Skolverket.

Kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Vi har även en kostnadsfri webbkurs för dig som är delaktig i arbetet med kartläggning av nyanlända elever inom de obligatoriska skolformerna. Personal i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kan också ha nytta av kursen. Kursens huvudsakliga målgrupper är:

  • rektorer
  • lärare
  • studiehandledare på modersmål
  • studie- och yrkesvägledare
  • mentorer

Skapa ett konto på Skolverkets utbildningsportal och gå till kursenlänk till annan webbplats 

Åtgärder för nyanlända elever

Det är viktigt att tänka på att nyanlända elever omfattas av samma bestämmelser som alla elever när det till exempel gäller:

  • skolans värdegrund och kunskapsuppdrag
  • studie-­ och yrkesvägledning
  • elevhälsa
  • ledning och stimulans, samt
  • skolans kompensatoriska uppdrag

Skolans kompensatoriska uppdrag innebär att ta hänsyn till elevernas olika behov. Skolan ska sträva efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig sin utbildning.
Sedan finns det några bestämmelser som riktar sig specifikt till nyanlända elever. De ska stärka de nyanlända elevernas möjligheter att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål. Det handlar om åtgärder för nyanlända elever, bland annat i form av förberedelseklass och möjligheter till prioriterad timplan i de obligatoriska skolformerna, samt språkintroduktion i gymnasieskolan.

Ibland kan lärare och övrig skolpersonal uppmärksamma signaler om att en åtgärd för en nyanländ elev inte tillgodoser elevens behov. Då kan eleven vara i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd.

Bedömning av en elevs kunskaper

(se länkar Allmänna råd och Nyanlända elever i gymnasieskolan.se) En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om det inte är uppenbart onödigt. Det är rektor som ansvarar för att en sådan bedömning görs. Resultaten från bedömningen ska ligga till grund för:

  • placering i årskurs och undervisningsgrupp
  • upprättandet av en individuell studieplan
  • bedömning av behov av studiehandledning
  • övrig planering av undervisning och vid fördelning av undervisningstid.
  • Bedömningen ska göras så att beslut kring den nyanländas skolgång kan tas senast inom 2 månader. (3 Kap 12c-d § Skollagen)

Bedömning av nyanlända elevers kunskaper i grundskolan

Materialen kan även användas på gymnasieskolans introduktionsprogram.

Nyanlända elever som börjar på språkintroduktion ska få sina kunskaper bedömda. Det innebär att elevens bakgrund, skolerfarenheter, språk- och ämneskunskaper och eventuella yrkeserfarenheter ska kartläggas. Reglerna trädde ikraft 1 juli 2018 men ska tillämpas på utbildning som påbörjas från och med 1 juli 2019. Resultatet från bedömningen ska ligga till grund för elevens individuella studieplan.

Att kartlägga kunskaper på introduktionsprogrammenlänk till annan webbplats

Delvis förberedelseklass (åk 1-9, max 2 år)

Se Allmänna råd

Rektorn får besluta att en nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket, för att kunna följa och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen, delvis får undervisas i förberedelseklass.
Syftet är att underlätta övergången mellan undervisning i förberedelseklass och reguljär undervisning och att kontakt med lärare och klasskamrater knyts så tidigt som möjligt. En elevs undervisning i förberedelseklass i ett visst ämne ska avbrytas så snart eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper för att kunna delta i den ordinarie undervisningen i det aktuella ämnet. En elev får inte ges undervisning i förberedelseklass längre tid än två år (3 kap. 12 f § Skollagen).

Prioriterad timplan (max 1 år)

Se Allmänna råd

Rektorn får besluta att en nyanländ elev ska ges mer undervisning i svenska eller svenska som andraspråk än övriga elever hos huvudmannen. Det ska ske om man bedömer att det ökar förutsättningarna för eleven att så snart som möjligt kunna tillgodogöra sig undervisningen i den undervisningsgrupp som eleven normalt hör till, genom en omfördelning av undervisningstiden (prioriterad timplan).

En prioriterad timplan får inte försvåra en elevs möjligheter att nå kunskapskraven i övriga ämnen. (9 kap. 4 a § skolförordningen).

Nya åtgärder för nyanlända elever 2018-2019

Överlämning av uppgifter vid övergång mellan och inom skolformer

När en elev byter skolform eller skola ska den skola som eleven lämnar överlämna uppgifter om eleven som kan behövas för att underlätta övergången. Det gäller från 1 juli 2018. Det kan handla om elevens kunskapsutveckling, stödinsatser, studieresultat eller andra uppgifter som är relevanta om eleven studiesituation. Den skola som eleven lämnar ska bedöma om en överlämning behövs, och vad som ska ingå i överlämningen. (3 kap 12 j § Skollagen)

Stödmaterial kring överlämninglänk till annan webbplats

Hälsa och lärande

Hälsa och lärande påverkas i hög grad av samma faktorer. Barns och ungas hälsa, välbefinnande och lärande är varandras förutsättningar. För att möta det växande problemet med nyanlända elevers psykiska ohälsa behöver till exempel traumatiska upplevelser som påverkar elevers lärande uppmärksammas och bemötas inom skolan. Undervisningen behöver också anpassas efter elevens skilda förutsättningar och behov.

BRIS-rapport 2018, Skolans roll för barn som flyttlänk till annan webbplats

Rädda Barnen 2018, TMO - en sammanfattninglänk till annan webbplats

Barnombudsmannen Nyanlända barns hälsalänk till annan webbplats

UNICEF Möta barn på flyktlänk till annan webbplats

TMO, Traumamedveten omsorg

TMO, Traumamedveten omsorg är ett forskningsbaserat förhållningssätt som utgår från skolans uppdrag att skapa en trygg miljö för lärande och utveckling genom ett gott bemötande och goda relationer till eleverna.

TMO ger personal i skolor ökade kunskaper och insikter om trauma och vilket bemötande och förhållningssätt som stödjer elever som har varit med om svåra händelser.

TMO grundar sig bland annat på Howard Baths sammanställning av forskning om traumamedveten omsorg och utgår från grundläggande mänskliga behov:

  • Upplevd trygghet.
  • Behov av positiva relationer med omsorgsfulla och engagerade, viktiga vuxna.
  • Stöd att skapa copingstrategier som gör det lättare att hantera tankar, känslor och beteenden.

Utbildning TMO- Traumamedveten omsorg

Studiehandledning och modersmålsundervisning en förutsättning för nyanlända och flerspråkiga elever

Skolan har i uppdrag att organisera undervisningen för elever med ett annat modersmål, så att eleverna får förutsättningar att utveckla språk (både modersmål och svenska) och kunskaper parallellt. Möjlighet att få utveckla modersmål underlättar inlärningen både av nya språk och kunskaper. Studiehandledning på modersmål eller på elevens starkaste skolspråk stödjer elevens kunskapsutveckling i olika ämnen när elevens ämneslärare och studiehandledare samverkar.

Studiehandledningens roll i undervisningenlänk till annan webbplats

Läroplaner för skolfomer, modersmålsundervisninglänk till annan webbplats

Framgångsfaktorer för studiehandledning på modersmålet

Framgångsfaktorer är

  • att man först bedömer elevens språk- och ämneskunskaper
  • att insatserna anpassas efter elevens förutsättningar och behov
  • att skolan har kompetens om flerspråkighet
  • att studiehandledaren och elevens lärare samverkar
  • att studiehandledning ges växelvis på elevens modersmål, eller starkaste skolspråk, och på svenska för att eleven ska utveckla verktyg för sitt eget lärande.

Hur gör man när det inte finns en tillgänglig studiehandledare på skolan?

Studiehandledningen är det viktigaste verktyget vid undervisning av nyanlända elever, menar professor Nihad Bunar på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Just studiehandledningen fungerar som en brygga mellan de kunskaper som eleverna bär med sig och allt det nya som de möts av här – såväl pedagogiskt som språk- och kunskapsmässigt. Men hur gör man för att få det att fungera i praktiken, även om det inte finns någon tillgänglig studiehandledare på skolan?
Lyssna på podden Kunskapsbryggorna från UR, Didaktornlänk till annan webbplats

Stödmaterial

Skriften Studiehandledning på modersmålet tar upp undervisningens innehåll och organisation, studiehandledarens uppdrag och vilka elever som ska erbjudas studiehandledning på modersmålet.
Skriften Studiehandledning på modersmålet, saknar ny lagstiftning efter 2016länk till annan webbplats

Kartläggningsmaterial, steg 3

Det tredje steget i kartläggningen är ett stöd för den undervisande ämnesläraren i att planera undervisningen utifrån var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling i respektive ämne samt hur studiehandledningen kan planeras.

Kartläggningsmaterial steg 3länk till annan webbplats

Individuell studieplan för grund- och gymnasieskola

Grundskola

Vi har skapat ett förslag på hur en blankett kan utformas för att skapa en individuell studieplan för nyanlända elever i grundskolans senare årskurser. Du får också en fil som beskriver hur blanketten är uppbyggd.

Mallförslag på individuell studieplan, blankettWord (word, 39 kB)

Beskrivning av blankettens innehåll, ISPWord (word, 42 kB)

Individuell studieplan grundskolan

Stödåtgärder för nyanlända elever

Gymnasieskola

Individuell studieplan i gymnasiet

Studie- och yrkesvägledning

Med Skolverkets webbutbildning "Validering i teori och praktik - en introduktion" får du veta vilka fördelar som finns med validering och de positiva effekter det har på individen och samhället.

Utbildningen innehåller information och övningar, samt även en kunskapsbank.

Validering i teori och praktik - en introduktion

Studie- och yrkesvägledningssamtal med nyanlända elever kan innehålla utmaningar. I tre artiklar resonerar Åsa Sundelin kring samtalsmetodiska ideal, frågor om lärande och om språkliga asymmetrier.

Vägledning av nyanlända i skolan

Skolans samverkan med hem och vårdnadshavare

I skolans uppdrag ingår att främja en god samverkan och förtroendefulla relationer med vårdnadshavare. God samverkan mellan skola och vårdnadshavare kan i förlängningen bidra till högre måluppfyllelse för eleverna. Det är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och delaktighet samt möjlighet att påverka barnets skolgång.

Skolan och hemmet, stödmaterial, publikation

Samverkan med vårdnadshavare – om samarbetsläxor, artikellänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Insatslista som rör nyanländas lärande

Insatslistan är en sammanställning av de utbildningar, insatser och material som Skolverket erbjuder och kan användas i arbetet med nyanlända och flerspråkiga elevers lärande.
Innehållet är sorterat efter de nationella skolutvecklingsprogrammen.

Insatslista andra kvartalet, 2019PDF (pdf, 128 kB)

Utbildning för nyanlända vuxna

Utbildning för nyanlända vuxna, webbsida

Senast uppdaterad 16 april 2019