Föräldraskapsstöd kan främja lärande och hälsa

Samverkan mellan skola och hem gynnar barnets lärande och mående. Föräldraskapsstöd kan också främja tillitsbyggande arbete mellan skola och hem. Forskning visar att stödet ser ut på olika sätt och behöver utformas efter behov och ålder, enligt en ny kunskapsöversikt.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Föräldraskapsstöd ska främja barns hälsa och utveckling

Föräldraskapsstöd är aktiviteter, insatser och verksamheter riktade till föräldrar och andra viktiga vuxna runt barnet för att stärka föräldraförmågan och relationen mellan förälder och barn. Syftet med föräldraskapsstöd är att främja barns hälsa och utveckling, då ett gott samspel och förtroendefullt förhållande mellan föräldrar och barn är en viktig skyddsfaktor i barns och ungas liv. Stödet innebär allt från att ge föräldrar kunskap om barnets rättigheter, hälsa och utveckling, till att stärka föräldrars relation till varandra eller deras sociala nätverk.

I kunskapsöversikten beskrivs föräldrar i enlighet med länsstyrelsens definition, som en vuxen person, biologisk förälder eller andra viktiga vuxna i barnets närhet, som har långsiktigt omvårdnadsansvar för barnet. För att nå målet att alla föräldrar ska erbjudas stöd under barnets hela uppväxt behöver alla verksamheter som möter föräldrar samverka och komplettera varandra.

Förskolan och skolan är viktiga arenor

Förskolan och skolan möter alla barn och föräldrar under den största delen av barnens uppväxt, vilket gör förskolan och skolan till viktiga arenor för ett långsiktigt föräldraskapsstödsarbete. Skolan kan erbjuda information och stödjande samtal från elevhälsan om trivsel i skolan, eller om att främja hälsa, regelbundna avstämningar mellan förskola och förälder vid hämtningar, bjuda in andra verksamheter vid föräldramöten och så vidare.

Fritidshemmet har också en viktig roll i kontakt med föräldrar. I vissa kommuner erbjuds föräldraskapsstödsprogram via förskola och grundskola, exempelvis genom manualbaserade program. Föräldraskapsstödet kan exempelvis utföras av utbildad personal från förskolan, skolan, elevhälsan, socialtjänsten eller liknande, i förskolans eller skolans lokaler.

Fokus har legat på universella insatser

Kunskapsöversikten fokuserar på så kallade universella insatser, det vill säga sådana som riktar sig till exempel alla föräldrar på en skola, och vilka eventuella utfall av detsamma som har identifierats i forskningen. Forskningen har hittills främst fokuserat på program som syftar till att stödja föräldrar till barn som är eller riskerar att bli utåtagerande. Det finns inte lika mycket forskning om stöd som riktar sig till alla föräldrar i mer universella insatser. Både nationella och internationella studier från de senaste tio åren ingår i översikten.

Förutom sökningar efter relevanta studier genomförde forskarna ett arbete med ett frågeformulär, som besvarades av en svensk grundskola som arbetar aktivt med föräldraskapsstöd enligt metoden Alla Barn i Centrum, ABC. Det är ett universellt föräldrastödsprogram, framarbetat vid Karolinska institutet. Syftet med formuläret var att erhålla kompletterande information om varför exempelvis en svensk skola väljer att arbeta aktivt med föräldraskapsstöd enligt en särskild metod.

Litteratursökningen som kunskapsöversikten bygger på, resulterade främst i studier som undersökt effekter av universella manualbaserade program i förskolan, vilka följer ett tydligt upplägg, och betydligt färre i skolan. De vanligaste effekterna av stödet som undersökts i studierna var främst; beteendeproblem hos barnen, föräldrars uppfostringsstrategier samt föräldrars psykiska hälsa.

I några studier studerades bara föräldraeffekter så som psykisk hälsa och inte alls barneffekter som beteendeproblem. Långvariga effekter av föräldraskapsstödet studerades bara i ett fåtal studier. Resultaten varierar också avsevärt, där vissa studier har visat små till medelstora positiva utfall från stödet, framför allt gällande föräldraskapet och föräldrars psykosociala hälsa.

Positiva effekter avseende skolresultat och hälsa

Kunskapsöversikten lyfter att det finns flera studier som visar att olika former av samverkan mellan hem och skola har en positiv effekt på barns skolresultat. Tyler Smith med flera fann exempelvis i sin forskning att interventioner som bygger på samverkan mellan skola och familj generellt sett har en positiv effekt på barns skolresultat, psykiska hälsa och sociala kompetens.

En annan studie av Sandra Wilder påvisade att föräldrars delaktighet i skolan, till exempel kommunikation mellan föräldrar och barn angående skolan, föräldrarnas förväntningar på sina barns skolprestationer samt föräldrars närvaro och deltagande i skolaktiviteter hade en positiv effekt på barns skolresultat.

Stöd behöver utgå från förutsättningar och behov

Flera studier visade att kommunikationen, samarbetet och relationen mellan föräldrar och lärare är viktig för framgångsrikt implementerat program. När det gäller deltagande i föräldrastödsprogram verkar det påverkas av socioekonomiska- och kulturella faktorer. Det var även generellt fler högutbildade föräldrar och fler mödrar än fäder som deltog.

Därför framhåller också kunskapsöversikten vikten av att planera stödet utifrån de förutsättningar och behov som finns på en aktuell förskola eller skola. Det är alltid av vikt att utgå ifrån behoven vid planering av olika hälsorelaterade insatser, och att en aktivitet eller insats kanske inte är relevant för alla. Därmed behöver skolan arbeta med flera olika typer av föräldraskapsstöd. Program som fungerat väl internationellt behöver inte heller göra det nationellt.

Professionen ser vinster i samverkan och tillit

Resultatet från frågeformuläret i kunskapsöversikten gav ett tillskott till professionens syn på föräldraskapsstöd i skolan. På skolan som besvarade formuläret, har skolchefen tillsammans med skolkuratorn utbildat sig i programmet ABC, eftersom de såg ett behov av ett förebyggande men också ett främjande arbete vad gäller ett brett föräldraskapsstöd. Det är också de två som håller i utbildningstillfällena med föräldrarna.

Skolchefen och kuratorn beskriver att det som gynnar föräldrarna på skolan i form av ökat stöd, också ger vinster för eleverna. Vidare upplever de en ökad kontakt med föräldrarna som deltar, och att det blir en stor vinst i tillitsbyggande och samverkan mellan skola och hem. Skolchefen och skolkuratorn anser vidare att metoden går hand i hand med FN:s barnkonvention, eftersom barnets rättigheter är en utgångspunkt för föräldraträffarna i ABC.

Skolan tänker fortsätta att arbeta i enlighet med programmet eftersom upplevelsen varit odelat positiv bland både utbildningsledare och föräldrar. De egna utvärderingar som genomförts efter utbildningarna på skolan, visar att bland annat att föräldrar som deltagit fått nya verktyg, stöd och tillfällen till att diskutera föräldraskap på ett positivt sätt.

Viktiga lärdomar från kunskapsöversikten

Förskolans och skolans samverkan med föräldrar är viktig för barnens mående och skolresultat. Det går dock inte att ge en enhetlig bild av universellt föräldraskapsstöd i förskola och skola. Angeläget är att de program eller insatser som erbjuds är vetenskapligt underbyggda och anpassade efter olika behov samt åldrar – där det universella föräldraskapsstödet kan vara en del i det främjande och förebyggande hälsoarbetet.

Text: Louise Persson

Källor:

Länsstyrelserna. (2017:7). Föräldraskap och tonårstid – om stöd till föräldrar med tonårsbarn. Stockholm: Länsstyrelserna.

Persson, L. & Jernbro, C. (2021). Universellt föräldraskapsstöd i förskola och skola – En kunskapsöversikt för åren 2010–2020länk till annan webbplats. Karlstad: Karlstads universitet.

SBU. (Statens beredning för medicinsk utvärdering). (2019). Föräldrastödsprogram vid utåtagerande beteende hos barn: effekter och verksamma komponenter. Stockholm: SBU.

Skollagen. (2010:800). Skollag. Stockholm: Sveriges riksdag (2010:800).

Smith, T. E., Sheridan, S. M., Kim, E. M., Park, S., och Beretvas, S. N. (2020). The effects of family-school partnership interventions on academic and social-emotional functioning: A meta-analysis exploring what works for whom. Educ Psychol Rev 32, 511–544. https://doi.org/10.1007/s10648-019-09509-w

Socialdepartementet. (2018). En nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd. Stockholm: Regeringskansliet. (S2018.013).

Thorslund, K. (2019). Reaching out with universal parental support. Göteborgs universitet: Psykologiska institutionen.

Ulfsdotter, M. (2016). Evaluation of a Swedish universal health-promoting parenting program: effectiveness, cost-effectiveness and predictors. Karolinska institutet: Inst för klinisk neurovetenskap.

Wilder, S. (2014). Effects of parental involvement on academic achievement: A meta-synthesis. Educational Review, 66(3), 377-397.

Barnkonventionen - Skolverketlänk till annan webbplats 2021-08-24.

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd MFoF - MFoFlänk till annan webbplats 2021-09-02.

Föräldraskapsstöd | Länsstyrelsen Örebrolänk till annan webbplats 2021-09-08.

Publicerad 10 september 2021.