Distansundervisning kräver tillit och struktur

I distansundervisning är det extra viktigt med tillit och gemenskap, vilket läraren kan skapa med mer medvetna aktiviteter och genom att ta en aktiv roll vid grupparbeten. Det långsammare sättet att interagera med eleverna kräver också tydligare instruktioner och struktur än en vanlig lektion, visar flera studier.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Många lärare i gymnasiet och grundskolan har under Covid19-pandemin övergått till distansundervisning. En stor utmaning för lärare är att anpassa de metoder som används för aktivt lärande i skolan till nätmiljön.

För att kunna utveckla detta, för de flesta ett nytt sätt att undervisa på, vill denna artikel påvisa vad som enligt forskning är viktigt att tänka på vid distansundervisning för att optimera lärandet. Fokus i texten ligger på elevers känsla av tillhörighet i klassen och undervisningen samt hur detta kan skapas i en undervisning på distans.

Viktigt att eleverna får en känsla av tillhörighet

Undervisning på nätet kan innebära att eleverna känner sig frånkopplade från sin klass och sin vanliga tillhörighet i undervisningen. Forskarna Peacock och Cowan visar i sin studie att det är viktigt att elever som undervisas på distans känner en känsla av tillhörighet, det vill säga att de inkluderas och känner sig som en viktig del av klassen och vad som händer i den.

Det är också viktigt, kanske ännu viktigare än annars, att de uppmuntras att delta, både av lärare och klasskamrater. Ytterligare forskare, Thomas, Herbert och Teras, pekar på vikten av elevsamarbete och aktivt deltagande och menar att om man inte bygger en samhörighet i klassen kan det försvaga elevernas känsla av tillhörighet.

Lärare berättar om just den här svårigheten att skapa och underhålla klassgemenskapen, särskilt i onlinemiljöer. Forskaren Thomas med flera visar i sin studie att det är speciellt viktigt hur man lägger upp undervisningen och bedömningsaktiviteter så att de upprätthåller klassgemenskapen.

De menar att det är viktigt att även bedömningen inkluderar samarbete, till exempel att eleverna får arbeta gemensamt med bedömningsuppgifter, som därmed leder till sociala interaktioner och en ökad känsla av tillhörighet.

Trots att undervisningen sker i en ny miljö behöver vi påminnas om att lärande fortfarande sker på samma sätt, genom repetition, motivation och interaktion enligt Dewey, Piaget och Vygotsky, och att grunden för lärande inte har förändrats. Detta framkommer i en engelsk studie av Laurillard som också visar att det som har förändrats med onlineundervisning är hur lärande aktiveras och hur eleverna motiveras.

Förändringen är särskilt tydlig i förhållandet mellan lärare och elev och hur man främjar en känsla av tillhörighet hos eleverna. Att vara uppmärksam på hur man som lärare kommunicerar med eleverna är också i synnerhet viktigt enligt Garrison då det påverkar skapandet av en pålitlig, medkännande och uppmuntrande miljö för eleverna.

Lärarens aktivitet viktig för ökat lärande vid gruppdiskussioner

För att kunna öka det aktiva lärandet använder många lärare sig av möjligheterna att dela upp klassen i smågrupper, vilket finns i de mest populära konferensverktygen, exempelvis Teams och Zoom. Forskaren Freeman menar att aktivt lärande sker när elever engagerat deltar i lärandeprocesser genom aktiviteter och/eller diskussioner i klassen, i motsats till det passiva lyssnandet till en lärare.

Freeman menar också att just aktivt lärande ofta involverar någon form av arbete i grupp och att det främjar kritiskt tänkande. Lärarens roll är dock mycket viktig även vid grupparbete, i synnerhet i en distansmiljö, för att underlätta samarbete och aktivt lärande.

Lärarnärvaro i grupperna skapar tillit

Ett råd som Wildflower ger läraren utifrån sin forskning är att vara aktiv och besöka samtliga onlinegrupper regelbundet, men bara under en kort stund. Detta för att dels visa att läraren finns där tillgänglig men dels för att inte påverka diskussionen och arbetet för mycket genom sin närvaro. Genom att läraren besöker gruppen ofta skapas en tillitsfull relation mellan lärare och elever, det visar att läraren finns tillgänglig.

Gruppdiskussioner fungerar bäst när eleverna känner sig bekväma med de andra gruppmedlemmarna, så det rekommenderas att man inte ändrar sammansättningen av grupperna för ofta. Detta beror givetvis på i vilket sammanhang grupparbetet sker, men grundförutsättningen för ett gott samarbete är tillit i gruppen, menar Wildflower.

Det finns dock några stora skillnader mellan hur man möjliggör ett aktivt lärande i grupp i ett klassrum och online. I klassrummet kan en lärare dela ut till exempel ett arbetsblad direkt och eleverna visa sina svar både visuellt och muntligt för varandra och läraren.

Det är mycket svårare för onlineelever att visa sina lösningar för andra gruppmedlemmar och samtalet går trögare. Man måste vänta på sin tur och kroppsspråk och mimik är inte så tydliga. Dessutom är det inte så lätt för läraren att upptäcka om alla har förstått när eleverna arbetar med sina uppgifter online eftersom läraren bara kan interagera med en grupp i taget.

Det är också svårare för läraren att göra ett snabbt förtydligande, ge tips eller ledtrådar när eleverna arbetar online eftersom det tar tid att lägga upp ett meddelande och/eller kalla tillbaka alla till det digitala gemensamma rummet. Därför måste eleverna få tydligare instruktioner än i en klassrumsmiljö och vara bättre förberedda för att kunna arbeta med sina uppgifter i onlinegruppen än under en vanlig lektion.

Eddy och Hogan fann i en studie att genom att förtydliga strukturen för arbetet förbättrade samtliga elever sina prestationer och det fungerade speciellt bra för andraspråkselever.

Så kan uppföljning av elever ske i en onlinemiljö

Det finns olika sätt som läraren kan följa upp eleverna på och aktivera dem.

Chattfunktionen

Man kan använda chattfunktionen där läraren ställer en fråga som relaterar till undervisningen och eleverna skickar sitt svar. Läraren kan då få en snabb överblick över om det finns till exempel missuppfattningar och kan då ge lämplig feedback till hela klassen. Läraren kan också dela in eleverna i grupper för att diskutera frågan och sedan får de redovisa sitt eller sina svar.

Samarbetsytor

Genom att använda sig av samarbetsytor kan man få en bild av om eleverna hänger med i undervisningen. Läraren ställer till exempel en fråga eller ger en uppgift på Padlet, Kahoot, Whiteboard.fi eller något annat program. Läraren kan då se samtligas svar och eventuellt visa dem gemensamt, om de är anonyma, genom att dela skärmen. Ett annat alternativ är att läraren går igenom elevernas svar och förklarar efter behov.

Gemensamma ytor kan användas för digitalt skrivsamarbete

I distansundervisning kan läraren såväl som i klassrumsundervisning låta eleverna samarbeta på gemensamma skrivytor som i Google Docs, wikis eller liknande.

Alwahoub, Azmi och Halabieh gjorde en forskningsöversikt där de fann att kollaborativt skrivande, det vill säga där eleverna i grupp samarbetar kring en skrivuppgift och alla elever bidrar till texten, har en positiv effekt på utveckling av kvaliteten på elevers skrivande.

Framför allt gällde detta för andraspråkselever. Elevernas skrivprestation i övrigt utvecklades också positivt. Många studier visade också att eleverna generellt hade en positiv upplevelse av att arbeta kollaborativt med skrivande.

Återkoppling kan ges på flera sätt även på distans

Det finns flera sätt att ge återkoppling i en distansmiljö än att bara ge skriftlig feedback. För att öka känslan av närvaro kan läraren till exempel ge direkt muntlig återkoppling individuellt, genom att utnyttja de digitala grupprummen. I stället för skriftlig eller direkt muntlig feedback kan man också ge video- eller ljudinspelad feedback.

Till en uppsats eller skriftlig uppgift kan läraren exempelvis spela in sina kommentarer, som endast ljudinspelning eller med video, vilket gör att eleven har möjlighet att se och/eller höra feedbacken flera gånger. Elever vittnar om en känsla av större närvaro av läraren än om de endast får skriftliga kommentarer. Det är också generellt mycket uppskattat.

Artikeln vill peka på vikten av att känslan av tillhörighet och gemenskap finns även för eleverna när de deltar i distansundervisning och hur läraren kan arbeta för att denna känsla ska bibehållas i övergången från klassrumssituationen till onlinemiljön. Här beskrivs ett flertal sätt hur läraren kan utveckla sin onlineundervisning i syfte att uppnå detta.

Det finns många möjligheter till interaktion och det är viktigt att satsa extra på att skapa tillit, tillhörighet, gemenskap och en känsla av närvaro mellan elever, men också mellan lärare och elev. Detta är sådant som kräver mer medvetna aktiviteter i en onlinemiljö än i en klassrumsmiljö, men som också kan skapa nya möjligheter att utveckla undervisningen.

Text: Annette Johnsson

Källor:

Cavinato, A.G., Hunter, R.A., Ott, L.S. et al. Promoting student interaction, engagement, and success in an online environmentlänk till annan webbplats. Anal Bioanal Chem 413, 1513–1520 (2021).

Ritushree Chatterjee & Ana-Paula Correia (2020). Online Students’ Attitudes Toward Collaborative Learning and Sense of Communitylänk till annan webbplats. American Journal of Distance Education, 34:1, 53-68.

Eddy, S. L. ( 1 ), & Hogan, K. A. ( 2 ). (n.d.). Getting under the hood: How and for whom does increasing course structure work?länk till annan webbplats CBE Life Sciences Education, 13(3), 453–468.

Freeman S, Eddy SL, McDonough M, Smith MK, Okoroafor N, Jordt H, et al. Active learning increases student performance in science, engineering, and mathematicslänk till annan webbplats. Proc Natl Acad Sci. 2014;111:8410–5.

Garrison, D. (2017). E-learning in the 21st century: A Community of Inquiry framework for research and practice (3rd ed.). New York: Routledge.

Husam Masaoud Alwahoub, Mohd Nazri Latiff Azmi, & Mohammad Halabieh. (2020). Computer-Assisted Collaborative Writing and Students’ Perceptions of Google Docs and Wikis: A Review Paperlänk till annan webbplats. Language Literacy: Journal of Linguistics, Literature, and Language Teaching, 4(1), 15–27.

Peacock, S., & Cowan, J. (2019). Promoting Sense of Belonging in Online Learning Communities of Inquiry in Accredited Courseslänk till annan webbplats. Online Learning, 23(2), 67–81.

Thomas, L., Herbert, J., & Teras, M. (2014). A sense of belonging to enhance, participation, success and retention in online programslänk till annan webbplats. The International Journal of the First Year in Higher Education, 5(2), 69–80.

Laurillard, D. (2012). Teaching as a design science. Abingdon, Oxon, UK: Routledge.

Wildflower, L. (2010). Teaching professionals to be online facilitators and instructorslänk till annan webbplats. In K. E. Rudestam & J. Schoenholtz (Eds.), Handbook of online learning. Thousand Oaks, CA: Sage.

Publicerad 19 maj 2021.