Stöd för nyanlända elever

Det finns flera olika åtgärder för att stödja nyanlända elever i deras skolgång. Här beskriver vi dessa och hur de kan användas.

Förberedelseklass

Vad är undervisning i förberedelseklass?

En elev som går i förberedelseklass får delvis undervisning i en annan undervisningsgrupp än den som hen normalt hör till. Elever får gå delvis i förberedelseklass under högst två år. Syftet med förberedelseklassen är att ge nyanlända elever de kunskaper de behöver för att så snart som möjligt kunna ta del av undervisningen i den ordinarie undervisningsgruppen på heltid. Skolor måste inte inrätta förberedelseklasser, men för en del elever kan det vara lämpligt att skolan organiserar undervisningen på det sättet.

Den här stödåtgärden är varken en extra anpassning eller en form av särskilt stöd och ska inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Källor: 3 kapitlet 12 f § skollagen. proposition 2014/15:45, Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång, sidan 44.

När kan skolan besluta att en elev ska få undervisning i förberedelseklass och vilka elever kan få det?

Rektorn kan besluta att en elev delvis ska få sin undervisning i förberedelseklass. Det kan gälla

  • nyanlända elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan
  • elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan som inte är nyanlända enligt skollagen, men som har börjat skolan i Sverige efter att tidigare ha bott utomlands.

För att rektorn ska kunna besluta om undervisning i förberedelseklass måste skolan först bedöma elevens kunskaper. Om skolan bedömer att eleven inte har tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna ta del av undervisningen i sin ordinarie undervisningsgrupp kan hen få undervisning i förberedelseklass.

Källor: 3 kapitlet 12 a–c och f §§ skollagen.

Hur länge kan en elev få undervisning i förberedelseklass?

En elev kan delvis få sin undervisning i förberedelseklass i upp till två år. Men så fort skolan bedömer att eleven har tillräckliga kunskaper i svenska för att följa undervisningen i ett ämne i sin ordinarie undervisningsgrupp på heltid ska man avbryta undervisningen i förberedelseklass i det ämnet. Det betyder att undervisningen i olika ämnen efter hand flyttas över till den ordinarie undervisningsgruppen i takt med att elevens kunskaper ökar. En god tillgång till studiehandledning på modersmålet kan göra att eleven får all undervisning i sin ordinarie undervisningsgrupp tidigare.

Rektorn behöver ha rutiner för att se till att elever i förberedelseklass så snart som möjligt kan delta i undervisningen i sin ordinarie undervisningsgrupp på heltid.

Källor: 3 kapitlet 12 f § skollagen och Skolverkets allmänna råd om utbildning för nyanlända elever, sidan 27–31.

Vad betyder det att eleven bara delvis kan få undervisning i förberedelseklass?

Vad som menas med delvis är inte reglerat. Hur stor del av undervisningen som eleven ska få i förberedelseklassen respektive i den ordinarie undervisningsgruppen måste avgöras i varje enskilt fall. I Skolverkets allmänna råd om utbildning för nyanlända elever skriver vi att det kan vara lämpligt att eleven läser minst ett, gärna flera, ämnen i sin ordinarie undervisningsgrupp. Det kan också handla om delar av ett eller flera ämnen. En elev kan däremot inte få all sin undervisning i förberedelseklassen. Det är rektorn som beslutar vilket eller vilka ämnen eller delar av ämnen som eleven ska läsa i sin ordinarie undervisningsgrupp. Det gör hen mot bakgrund av den inledande bedömningen av elevens kunskaper.

Källor: 3 kapitlet 12 f § skollagen och Skolverkets allmänna råd om utbildning för nyanlända elever, sidan 27.

Vem beslutar om undervisning i förberedelseklass och hur ska beslutet dokumenteras?

Det är rektorn som beslutar om en elev ska få undervisning i förberedelseklass.

Den här stödåtgärden ska inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram, men rektorn behöver fatta ett separat beslut om undervisning i förberedelseklass för varje enskild elev. Det är inte reglerat hur beslutet ska vara utformat.

Källa: 3 kapitlet 12 f § skollagen.

Måste en elev som delvis får undervisning i förberedelseklass också ha ett beslut om prioriterad timplan?

Nej, att en elev delvis får sin undervisning i förberedelseklass innebär inte automatiskt att eleven också behöver en prioriterad timplan.

Förberedelseklass och prioriterad timplan är två olika typer av insatser som rektorn kan besluta om till stöd för en nyanländ elev. Det går bra att kombinera ett beslut om att en elev delvis ska få undervisning i förberedelseklass med ett beslut om prioriterad timplan, men det är inte något krav. Rektorn måste alltid utgå från den enskilda elevens förutsättningar och behov när hen beslutar om stödinsatser för en elev.

Källa: Skolverkets allmänna råd om utbildning för nyanlända elever, sidan 33.

Prioriterad timplan

Vad innebär prioriterad timplan?

En elev som har en prioriterad timplan kan få mer undervisning i svenska eller svenska som andraspråk än andra elever i samma årskurs. Det sker genom att man omfördelar undervisningstid från andra ämnen. Det kan också innebära att undervisningen i ett eller flera ämnen helt eller delvis prioriteras bort under en period. Tiden får bara omfördelas till förmån för svenska eller svenska som andraspråk.

En elev kan ha en prioriterad timplan under högst ett år. Under den tiden får skolan inte ge eleven mindre undervisning totalt än andra elever i samma årskurs.

Ett beslut om prioriterad timplan innebär inte några avvikelser från de ämnen och mål som gäller för utbildningen. Man plockar alltså inte bort ämnen från elevens utbildning. Man omfördelar bara tiden tillfälligt. Målen för utbildningen gäller fullt ut för en elev med prioriterad timplan.

Den här stödåtgärden är varken en extra anpassning eller en form av särskilt stöd och ska inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Källor: 9 kapitlet 4 a § skolförordningen, proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång sidan 38–39.

När kan skolan besluta om prioriterad timplan och för vilka elever?

Rektorn kan besluta om en prioriterad timplan för

  • nyanlända elever i grundskolan
  • elever i grundskolan som inte är nyanlända enligt skollagen, men som har börjat skolan i Sverige efter att tidigare ha bott utomlands.

För att rektorn ska kunna besluta om en prioriterad timplan måste skolan först bedöma elevens kunskaper. Om skolan bedömer att eleven behöver mer undervisning i svenska eller svenska som andraspråk för att så snart som möjligt kunna ta del av undervisningen i den ordinarie undervisningsgruppen kan eleven få en prioriterad timplan.

Beslutet om prioriterad timplan ska fattas utifrån den enskilda elevens individuella behov. En elev får ha en prioriterad timplan under högst ett år. Det är viktigt att den prioriterade timplanen inte gör det svårare för eleven att nå kunskapskraven i övriga ämnen. Det innebär att det i praktiken ofta är svårt att besluta om en prioriterad timplan för en elev som påbörjat sin skolgång i Sverige sent under högstadiet.

Ett exempel på när det kan bli aktuellt att använda en prioriterad timplan är när skolan bedömer att en elev har förutsättningar att hinna ikapp i de andra ämnena om hen först får undervisning i svenska eller svenska som andraspråk under en begränsad tid.

Källor: 3 kapitlet 12 a–c §§ skollagen, 9 kapitlet 4 a § skolförordningen, Skolverkets allmänna råd om utbildning för nyanlända elever sidan 33.

Hur länge kan en elev ha en prioriterad timplan?

En elev kan ha en prioriterad timplan under högst ett år.

Rektorn behöver ha rutiner för att säkerställa att undervisningstiden omfördelas mellan olika ämnen när det behövs. När ett ämne inte längre är bortprioriterat ska eleven följa undervisningen i det ämnet med sin ordinarie undervisningsgrupp.

Källor: 9 kapitlet 4 a § skolförordningen, Skolverkets allmänna råd om utbildning för nyanlända elever sidan 33.

Vem beslutar om prioriterad timplan för en elev och hur ska beslutet dokumenteras?

Det är rektorn som beslutar om prioriterad timplan för en elev.

Den här stödåtgärden ska inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram, men rektorn behöver fatta ett separat beslut om prioriterad timplan för varje enskild elev. Hur beslutet ska vara utformat är inte reglerat.

Källor: 9 kapitlet 4 a § skolförordningen, Skolverkets allmänna råd om utbildning för nyanlända elever sidan 33.

Kan en elev som redan har gått mer än ett år i svensk skola ha en prioriterad timplan?

Ja, en elev kan ha en prioriterad timplan även om eleven redan har hunnit gå en tid i svensk skola. En elev får ha en prioriterad timplan under högst ett år, men det måste inte vara under det första året som eleven går i svensk skola.

Beslutet om prioriterad timplan ska fattas utifrån den enskilda elevens individuella behov. Det är viktigt att den prioriterade timplanen inte gör det svårare för eleven att nå kunskapskraven i övriga ämnen. Det innebär att det i praktiken ofta är svårt att besluta om en prioriterad timplan för en elev som påbörjat sin skolgång i Sverige sent under högstadiet.

Källor: 9 kapitlet 4 a § skolförordningen. Skolverkets allmänna råd om utbildning för nyanlända elever, sidan 33.

Individuell studieplan

När ska skolan upprätta en individuell studieplan och för vilka elever?

Skolan ska upprätta en individuell studieplan för nyanlända elever som tas emot i högstadiet i grundskolan eller specialskolan och som har fått sina kunskaper bedömda. Den individuella studieplanen ska upprättas senast två månader efter att eleven tagits emot i skolan. Det är lämpligt att skolan gör det i samband med den inledande bedömningen.

Skolan upprättar studieplanen i samarbete med studie- och yrkesvägledaren och om det behövs med elevhälsan. Planen ska ses över löpande utifrån nya bedömningar av den nyanlända elevens ämneskunskaper. Det är viktigt att skolan har rutiner för hur den individuella studieplanen ska följa med eleven om hen börjar vid en annan skola eller utbildning.

Källa: 3 kapitlet 12 g § skollagen.

Vad innebär det att en nyanländ elev har tagits emot i högstadiet?

Det innebär att eleven ska

  • ha kommit till Sverige från ett annat land och
  • ha blivit placerad i högstadiet efter en kartläggning.

Det är inte samma sak som att en nyanländ elev går i högstadiet.

Ett exempel är en elev som tagits emot i grundskolan i årskurs 6 och nu börjat läsa i årskurs 7.Den eleven blev inte mottagen i högstadiet utan i mellanstadiet.

Vad ska den individuella studieplanen innehålla?

Den individuella studieplanen ska vara långsiktig och beskriva hur eleven ska uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program utifrån elevens egna mål. I planen ska det finnas information om utbildningens huvudsakliga innehåll och om planerade stödåtgärder. Om skolan bedömer att eleven behöver olika tänkbara vägar inom gymnasieskolans introduktionsprogram för att nå behörighet till ett nationellt program behöver även dessa ingå i den individuella studieplanen.

Källa: 3 kapitlet 12 g § skollagen.

Är skolan skyldig att göra en individuell studieplan även för elever som togs emot innan de nya reglerna trädde i kraft?

Skolan måste göra en individuell studieplan för alla elever som har tagits emot sedan lagstiftningen trädde ikraft den 1 augusti 2018. Men det finns inget som hindrar att nyanlända elever som togs emot i högstadiet före den 1 augusti 2018 också får en individuell studieplan.

Ska skolan dokumentera beslutet om individuell studieplan i ett åtgärdsprogram?

Nej, ett beslut om individuell studieplan ska inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram för en elev som har tagits emot på högstadiet.

Individuell studieplan för nyanlända i årskurs 7-9

Anpassad timplan

Vad är en anpassad timplan?

Anpassad timplan innebär att skolan kan prioritera bort ett eller flera ämnen till förmån för de ämnen som krävs för gymnasiebehörighet. Observera att ämnet idrott och hälsa inte får tas bort och att elevens totala undervisningstid ska vara minst lika stor som för andra elever som går i motsvarande årskurs.

Källa: 3 kapitlet 12 h § skollagen.

När kan skolan fatta beslut om en anpassad timplan och för vilka elever?

Rektorn kan besluta om att ta fram en anpassad timplan för nyanlända elever som tas emot i högstadiet i grundskolan eller specialskolan. Men först måste skolan bedöma elevens kunskaper. Om skolan då eller senare bedömer att eleven kommer att ha svårt att nå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan kan hen få en anpassad timplan. Eleven och elevens vårdnadshavare måste samtycka till den anpassade timplanen. Om de inte gör det kan rektorn besluta om en utredning om särskilt stöd, till exempel i form av anpassad studiegång. Anpassad studiegång är en form av särskilt stöd. Det innebär att skolan avviker från den timplan och de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen.

Den här stödåtgärden ska inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Källa: 3 kapitlet 12 h § skollagen.

Ska skolan dokumentera beslutet om anpassad timplan i ett åtgärdsprogram?

Nej, det ska inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Studiehandledning på modersmålet

Vem har rätt till studiehandledning på modersmålet?

En elev som behöver det ska få studiehandledning på sitt modersmål. Det gäller inte bara nyanlända elever utan alla elever i

  • grundskolan
  • grundsärskolan
  • specialskolan
  • sameskolan
  • gymnasieskolan
  • gymnasiesärskolan.

Nyanlända elever har i vissa fall en förstärkt rätt till studiehandledning på modersmålet. Det gäller om

  • de har tagits emot i högstadiet i grundskolan, specialskolan eller grundsärskolan
  • deras kunskaper har bedömts.

Dessa elever ska få studiehandledning på modersmålet om det inte är uppenbart att det inte behövs.

Källor: 3 kapitlet 12 i § skollagen, 5 kapitlet 4 § skolförordningen och 9 kapitlet 9 § gymnasieförordningen.

Hur länge kan en elev ha rätt till studiehandledning på modersmålet?

Det finns ingen begränsning av hur länge och i vilken omfattning en elev kan ha rätt till studiehandledning på modersmålet. Det är elevens behov som ska styra.

Källor: 3 kapitlet 12 i § skollagen, 5 kapitlet 4 § skolförordningen och 9 kapitlet 9 § gymnasieförordningen.

Kan en elev få studiehandledning på något annat språk än sitt modersmål?

Ja, en elev kan i vissa fall få studiehandledning på ett annat språk än sitt modersmål. Det gäller elever som har rätt till modersmålsundervisning och som innan de kom till Sverige har fått undervisning på ett annat språk än sitt modersmål. De eleverna ka få studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, men bara om det finns särskilda skäl.

Nyanlända elever kan i vissa fall få studiehandledningen på sitt starkaste skolspråk, även om det är ett annat språk än modersmålet. Det gäller om

  • de tagits emot i högstadiet i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan
  • deras kunskaper har bedömts.

Källor: 3 kapitlet 12 i § skollagen, 5 kapitlet 4 § andra stycket skolförordningen och 9 kapitlet 9 § andra stycket gymnasieförordningen.

Är studiehandledning på modersmålet en extra anpassning eller en form av särskilt stöd?

Studiehandledning på modersmålet kan ges både som extra anpassning och som särskilt stöd. Det är bland annat insatsernas omfattning och varaktighet som avgör om det handlar om en extra anpassning eller särskilt stöd.

Även elever som inte har några svårigheter att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås kan få studiehandledning på modersmålet. Då handlar det inte om en stödåtgärd, utan om en form av ledning och stimulans som kan erbjudas till alla elever.

Nyanlända elever har i vissa fall en förstärkt rätt till studiehandledning på modersmålet. Det gäller om

  • de tagits emot i högstadiet i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan
  • deras kunskaper har bedömts.

Dessa elever ska få studiehandledning på modersmålet om det inte är uppenbart att det inte behövs. Den här stödåtgärden, som alltså bara riktar sig till vissa nyanlända elever, är inte en form av särskilt stöd och ska därför inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Källor: 3 kapitlet 2, 5, 6–12 samt 12 i §§ skollagen, Skolverkets stödmaterial Studiehandledning på modersmålet sidan 26.

Extra anpassningar och särskilt stöd

Vad gäller kring studiehandledning på modersmålet för elever som tagits emot på högstadiet?

Nyanlända elever ska få studiehandledning på modersmålet eller i sitt starkaste skolspråk om det inte är uppenbart att det inte behövs. Det gäller om eleverna tagits emot i högstadiet i grundskolan, specialskolan eller grundsärskolan och om de har fått sina kunskaper bedömda. Studiehandledningen ska ge eleverna förutsättningar att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

Den här stödåtgärden ska inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Källa: 3 kapitlet 12 i § skollagen.

Ska skolan dokumentera beslutet om studiehandledning på modersmål i ett åtgärdsprogram?

Nej, ett beslut om studiehandledning på modersmålet ska inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram för en elev som har tagits emot på högstadiet.

Extra anpassningar och särskilt stöd

Nyanlända elevers rätt till extra anpassningar och särskilt stöd

Vilken rätt har nyanlända elever till extra anpassningar och särskilt stöd?

En nyanländ elev har rätt till extra anpassningar och särskilt stöd under samma förutsättningar som andra elever om hen behöver det. Skolan kan till exempel kombinera ett beslut om prioriterad timplan med extra anpassningar. Men om skolan bedömer att en elev kan få det stöd hen behöver genom någon eller några av stödåtgärderna för nyanlända elever så ska eleven inte ges särskilt stöd. Om skolan däremot bedömer att stödåtgärderna för nyanlända elever inte räcker behöver man utreda elevens behov av särskilt stöd så fort som möjligt. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska hen få det. Då ska skolan också ta fram ett åtgärdsprogram för eleven.

Stödåtgärderna för nyanlända elever är varken extra anpassningar eller särskilt stöd, utan en särskild form av stöd för just nyanlända elever. Det här är stödåtgärder för nyanlända elever:

  • Förberedelseklass.
  • Prioriterad timplan.
  • Anpassad timplan.
  • Individuell studieplan.
  • Utökad rätt till studiehandledning på modersmålet för nyanlända elever som tagits emot i högstadiet.

Extra anpassningar och särskilt stöd

Källor: 3 kapitlet 5–12, 12 g–i §§ skollagen, 9 kapitlet 4 a § skolförordningen, proposition 2014/15:45, Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång sidan 48–50.

Senast uppdaterad 19 september 2019