Nyanländas rätt till stöd

Det finns flera olika åtgärder för att stödja nyanlända elever i deras skolgång. Här hittar du information om dessa åtgärder.

Förberedelseklass

Vad är undervisning i förberedelseklass?

En elev som går i förberedelseklass får delvis undervisning i en annan undervisningsgrupp än den som hen normalt hör till. Elever får gå delvis i förberedelseklass under högst två år. Syftet med förberedelseklassen är att ge nyanlända elever de kunskaper de behöver för att så snart som möjligt kunna ta del av undervisningen i den ordinarie undervisningsgruppen på heltid. Skolor måste inte inrätta förberedelseklasser, men för en del elever kan det vara lämpligt att skolan organiserar undervisningen på det sättet.

Den här stödåtgärden är varken en extra anpassning eller en form av särskilt stöd och ska inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Källor: 3 kapitlet 12 f § skollagen och proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång, sidan 44.

När kan skolan besluta att en elev ska få undervisning i förberedelseklass och vilka elever kan få det?

Rektorn kan besluta att en elev delvis ska få sin undervisning i förberedelseklass. Det kan gälla

  • nyanlända elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan
  • elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan som inte är nyanlända enligt skollagen, men som har börjat skolan i Sverige efter att tidigare ha bott utomlands.

För att rektorn ska kunna besluta om undervisning i förberedelseklass måste skolan först bedöma elevens kunskaper. Om skolan bedömer att eleven inte har tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna ta del av undervisningen i sin ordinarie undervisningsgrupp kan hen få undervisning i förberedelseklass.

Källor: 3 kapitlet 12 a–c och f §§ skollagen.

Hur länge kan en elev få undervisning i förberedelseklass?

En elev kan delvis få sin undervisning i förberedelseklass i upp till två år. Men så fort skolan bedömer att eleven har tillräckliga kunskaper i svenska för att följa undervisningen i ett ämne i sin ordinarie undervisningsgrupp på heltid ska man avbryta undervisningen i förberedelseklass i det ämnet. Det betyder att undervisningen i olika ämnen efter hand flyttas över till den ordinarie undervisningsgruppen i takt med att elevens kunskaper ökar. En god tillgång till studiehandledning på modersmålet kan göra att eleven får all undervisning i sin ordinarie undervisningsgrupp tidigare.

Det är rektorn som ansvarar för att elevens förutsättningar att övergå till undervisning i ordinarie undervisningsgrupp i olika ämnen bedöms kontinuerligt.

Källor: 3 kapitlet 12 f § skollagen och proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång, sidan 46-47 och 62.

Vad betyder det att eleven bara delvis kan få undervisning i förberedelseklass?

Vad som menas med delvis är inte reglerat. Hur stor del av undervisningen som eleven ska få i förberedelseklassen respektive i den ordinarie undervisningsgruppen måste avgöras i varje enskilt fall. En elev kan till exempel läsa ett eller flera ämnen, eller delar av ett eller flera ämnen, i sin ordinarie undervisningsgrupp. En elev kan däremot inte få all sin undervisning i förberedelseklassen. Det är rektorn som beslutar vilket eller vilka ämnen eller delar av ämnen som eleven ska läsa i sin ordinarie undervisningsgrupp. Det gör hen mot bakgrund av den inledande bedömningen av elevens kunskaper.

Källa: 3 kapitlet 12 f § skollagen.

Vem beslutar om undervisning i förberedelseklass och hur ska beslutet dokumenteras?

Det är rektorn som beslutar om en elev ska få undervisning i förberedelseklass.

Den här stödåtgärden ska inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram, men rektorn behöver fatta ett separat beslut om undervisning i förberedelseklass för varje enskild elev. Det är inte reglerat hur beslutet ska vara utformat.

Källa: 3 kapitlet 12 f § skollagen.

Måste en elev som delvis får undervisning i förberedelseklass också ha ett beslut om prioriterad timplan?

Nej, att en elev delvis får sin undervisning i förberedelseklass innebär inte automatiskt att eleven också behöver en prioriterad timplan.

Förberedelseklass och prioriterad timplan är två olika typer av insatser som rektorn kan besluta om till stöd för en nyanländ elev. Det går bra att kombinera ett beslut om att en elev delvis ska få undervisning i förberedelseklass med ett beslut om prioriterad timplan, men det är inte något krav. Rektorn måste alltid utgå från den enskilda elevens förutsättningar och behov när hen beslutar om stödinsatser för en elev.

Källor: 3 kapitlet 2 och 12 f §§ skollagen, 9 kapitlet 4 a § skolförordningen samt proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång, sidan 39 och 45.

Stöd i arbetet

Organisera mottagande och utbildning av nyanlända elever

Prioriterad timplan

Vad innebär prioriterad timplan?

En elev som har en prioriterad timplan kan få mer undervisning i svenska eller svenska som andraspråk än andra elever i samma årskurs. Det sker genom att man omfördelar undervisningstid från andra ämnen. Det kan också innebära att undervisningen i ett eller flera ämnen helt eller delvis prioriteras bort under en period. Tiden får bara omfördelas till förmån för svenska eller svenska som andraspråk.

En elev kan ha en prioriterad timplan under högst ett år. Under den tiden får skolan inte ge eleven mindre undervisning totalt än andra elever i samma årskurs.

Ett beslut om prioriterad timplan innebär inte några avvikelser från de ämnen och mål som gäller för utbildningen. Man plockar alltså inte bort ämnen från elevens utbildning. Man omfördelar bara tiden tillfälligt. Målen för utbildningen gäller fullt ut för en elev med prioriterad timplan.

Den här stödåtgärden är varken en extra anpassning eller en form av särskilt stöd och ska inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Källor: 9 kapitlet 4 a § skolförordningen och proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång, sidan 38–39.

När kan skolan besluta om prioriterad timplan och för vilka elever?

Rektorn kan besluta om en prioriterad timplan för

  • nyanlända elever i grundskolan
  • elever i grundskolan som inte är nyanlända enligt skollagen, men som har börjat skolan i Sverige efter att tidigare ha bott utomlands.

För att rektorn ska kunna besluta om en prioriterad timplan måste skolan först bedöma elevens kunskaper. Om skolan bedömer att eleven behöver mer undervisning i svenska eller svenska som andraspråk för att så snart som möjligt kunna ta del av undervisningen i den ordinarie undervisningsgruppen kan eleven få en prioriterad timplan.

Beslutet om prioriterad timplan ska fattas utifrån den enskilda elevens individuella behov. En elev får ha en prioriterad timplan under högst ett år. Det är viktigt att den prioriterade timplanen inte gör det svårare för eleven att uppfylla betygskriterierna i övriga ämnen. Det innebär att det i praktiken ofta är svårt att besluta om en prioriterad timplan för en elev som påbörjat sin skolgång i Sverige sent under högstadiet.

Ett exempel på när det kan bli aktuellt att använda en prioriterad timplan är när skolan bedömer att en elev har förutsättningar att hinna ikapp i de andra ämnena om hen först får undervisning i svenska eller svenska som andraspråk under en begränsad tid.

Källor: 3 kapitlet 12 a–c §§ skollagen och 9 kapitlet 4 a § skolförordningen.

Hur länge kan en elev ha en prioriterad timplan?

En elev kan ha en prioriterad timplan under högst ett år.

Syftet med prioriterad timplan är att eleven genom ökade kunskaper i svenska snabbt ska kunna tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen i övriga ämnen. När ett ämne inte längre är bortprioriterat ska eleven följa undervisningen i det ämnet med sin ordinarie undervisningsgrupp.

Källor: 9 kapitlet 4 a § skolförordningen och proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång, sidan 38.

Vem beslutar om prioriterad timplan för en elev och hur ska beslutet dokumenteras?

Det är rektorn som beslutar om prioriterad timplan för en elev.

Den här stödåtgärden ska inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram, men rektorn behöver fatta ett separat beslut om prioriterad timplan för varje enskild elev. Hur beslutet ska vara utformat är inte reglerat.

Källor: 9 kapitlet 4 a § skolförordningen och proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång, sidan 45.

Kan en elev som redan har gått mer än ett år i svensk skola ha en prioriterad timplan?

Ja, en elev kan ha en prioriterad timplan även om eleven redan har hunnit gå en tid i svensk skola. En elev får ha en prioriterad timplan under högst ett år, men det måste inte vara under det första året som eleven går i svensk skola.

Beslutet om prioriterad timplan ska fattas utifrån den enskilda elevens individuella behov. Det är viktigt att den prioriterade timplanen inte gör det svårare för eleven att uppfylla betygskriterierna i övriga ämnen. Det innebär att det i praktiken ofta är svårt att besluta om en prioriterad timplan för en elev som påbörjat sin skolgång i Sverige sent under högstadiet.

Källor: 9 kapitlet 4 a § skolförordningen och proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång, sidan 38.

Individuell studieplan

Vilka nyanlända elever i obligatoriska skolformer ska ha en individuell studieplan?

Skolan ska upprätta en individuell studieplan för nyanlända elever som tas emot i högstadiet i grundskolan eller specialskolan och som har fått sina kunskaper bedömda. Den individuella studieplanen ska upprättas senast två månader efter att eleven tagits emot i skolan. Det är lämpligt att skolan gör det i samband med den inledande bedömningen.

Skolan upprättar studieplanen i samarbete med studie- och yrkesvägledaren och om det behövs med elevhälsan. Planen ska ses över löpande utifrån nya bedömningar av den nyanlända elevens ämneskunskaper. Det är viktigt att skolan har rutiner för hur den individuella studieplanen ska följa med eleven om hen börjar vid en annan skola eller utbildning.

Källor: 3 kapitlet 12 g § skollagen och proposition 2017/18:194 Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas, sidan 45.

Det innebär att eleven ska

  • ha kommit till Sverige från ett annat land och
  • ha blivit placerad i högstadiet efter en kartläggning.

Det är inte samma sak som att en nyanländ elev går i högstadiet.

Ett exempel är en elev som tagits emot i grundskolan i årskurs 6 och nu börjat läsa i årskurs 7. Den eleven blev inte mottagen i högstadiet utan i mellanstadiet.

Vad ska den individuella studieplanen innehålla?

Den individuella studieplanen ska vara långsiktig och beskriva hur eleven ska uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program utifrån elevens egna mål. I planen ska det finnas information om utbildningens huvudsakliga innehåll och om planerade stödåtgärder. Om skolan bedömer att eleven behöver olika tänkbara vägar inom gymnasieskolans introduktionsprogram för att nå behörighet till ett nationellt program behöver även dessa ingå i den individuella studieplanen.

Källa: 3 kapitlet 12 g § skollagen.

Stöd i arbetet

Mallförslag för individuell studieplan

Ska skolan dokumentera upprättandet av en individuell studieplan i ett åtgärdsprogram?

Nej, att en individuell studieplan upprättas för en elev som har tagits emot i högstadiet ska inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Källor: 3 kapitlet 9 och 12 g §§ skollagen.

Anpassad timplan

Vad är en anpassad timplan?

Anpassad timplan innebär att undervisningen får avvika från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen. En anpassad timplan ska utformas så att eleven ges undervisning i de ämnen som krävs för gymnasiebehörighet. Ämnet idrott och hälsa får inte tas bort. Elevens totala undervisningstid ska vara minst lika stor som för andra elever som går i motsvarande årskurs.

Källa: 3 kapitlet 12 h § skollagen.

När kan skolan fatta beslut om en anpassad timplan och för vilka elever?

Rektorn kan besluta om anpassad timplan för nyanlända elever som tagits emot i högstadiet i grundskolan eller specialskolan. Men först måste skolan bedöma elevens kunskaper. Om skolan då eller senare bedömer att eleven kommer att ha svårt att nå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan kan hen få en anpassad timplan. Eleven och elevens vårdnadshavare måste samtycka till den anpassade timplanen. Om vårdnadshavarna inte samtycker får ett beslut om anpassad timplan inte fattas. Det kan då i stället bli aktuellt att göra en utredning av elevens behov av särskilt stöd.

Källor: 3 kapitlet 7 och 12 h §§ skollagen.

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Ska ett beslut om anpassad timplan dokumenteras i ett åtgärdsprogram?

Nej, anpassad timplan är inte en form av särskilt stöd och ska inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Källor: 3 kapitlet 9 och 12 h §§ skollagen.

Studiehandledning på modersmålet

Vem har rätt till studiehandledning på modersmålet?

En elev som behöver det ska få studiehandledning på sitt modersmål. Det gäller inte bara nyanlända elever utan alla elever i

  • grundskolan
  • anpassade grundskolan
  • specialskolan
  • sameskolan
  • gymnasieskolan
  • anpassade gymnasieskolan.

Nyanlända elever har i vissa fall en förstärkt rätt till studiehandledning på modersmålet. Det gäller om de har tagits emot i högstadiet i grundskolan, specialskolan eller anpassade grundskolan, och deras kunskaper har bedömts. Dessa elever ska få studiehandledning på modersmålet om det inte är uppenbart att det inte behövs.

Källor: 3 kapitlet 12 i § skollagen, 5 kapitlet 4 § skolförordningen och 9 kapitlet 9 § gymnasieförordningen.

Hur länge kan en elev ha rätt till studiehandledning på modersmålet?

Det finns ingen begränsning av hur länge och i vilken omfattning en elev kan ha rätt till studiehandledning på modersmålet. Det är elevens behov som ska styra.

Källor: 3 kapitlet 12 i § skollagen, 5 kapitlet 4 § skolförordningen och 9 kapitlet 9 § gymnasieförordningen.

Kan en elev få studiehandledning på något annat språk än sitt modersmål?

Ja, en elev kan i vissa fall få studiehandledning på ett annat språk än sitt modersmål. Det gäller elever som har rätt till modersmålsundervisning och som innan de kom till Sverige har fått undervisning på ett annat språk än sitt modersmål. De eleverna kan få studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, men bara om det finns särskilda skäl.

De nyanlända elever som tagits emot i högstadiet och som har en förstärkt rätt till studiehandledning kan få studiehandledningen på sitt starkaste skolspråk, även om det är ett annat språk än modersmålet.

Källor: 3 kapitlet 12 i § skollagen, 5 kapitlet 4 § skolförordningen och 9 kapitlet 9 § gymnasieförordningen.

Vad menas med en elevs starkaste skolspråk?

Med skolspråk menas det språk som eleverna får sin undervisning i olika ämnen på. En elevs starkaste skolspråk är det språk som eleven bäst utvecklar sina kunskaper på. Det finns till exempel nyanlända elever som har varit på flykt under en längre tid och därför fått en stor del av sin skolgång i ett annat land än hemlandet och på ett annat språk än modersmålet. Det kan hända att dessa elever utvecklar sina kunskaper bäst på det språket.

Källor: 3 kapitlet 12 i § skollagen och proposition 2017/18:194 Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas, sidan 39 och 93.

Kan de nyanlända elever som har en förstärkt rätt till studiehandledning få studiehandledningen på svenska?

Ja. En nyanländ elev som har tagits emot i högstadiet och som fått sina kunskaper bedömda kan enligt skollagen få den studiehandledning hen har rätt till på sitt starkaste skolspråk. Om elevens starkaste skolspråk är svenska får studiehandledningen ges på svenska. Det skulle exempelvis kunna bli aktuellt efter att eleven gått några år i skolan i Sverige.

Om en skola ser det som en lämplig insats är det även möjligt att besluta att andra elever ska ges studiehandledning på svenska, inom ramen för skolans generella skyldighet att ge ledning, stimulans och i förekommande fall extra anpassningar och särskilt stöd till elever.

Källor: 3 kapitlet 2, 5-9 och 12 i § skollagen samt proposition 2017/18:194 Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärka, sidan 39 och 93.

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Är studiehandledning på modersmålet en extra anpassning eller en form av särskilt stöd?

Studiehandledning på modersmålet kan vara en extra anpassning eller en form av särskilt stöd. Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen. Särskilt stöd handlar om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen. Särskilt stöd beslutas i ett åtgärdsprogram.

Den studiehandledning som ska ges till nyanlända elever som tagits emot i högstadiet och som fått sina kunskaper bedömda är inte en form av särskilt stöd och ska inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Källor: 3 kapitlet 5-12 och 12 i §§ skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 8.

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Stöd i arbetet

Studiehandledning på modersmålet i praktiken

Måste studiehandledning på modersmålet alltid vara en stödåtgärd?

Nej. Även elever som lätt uppfyller de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas kan få studiehandledning på modersmålet. Men då handlar det inte om en stödåtgärd, utan om en form av ledning och stimulans som kan ges till alla elever för att de ska kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Källa: 3 kapitlet 2 § skollagen.

Nyanlända elevers rätt till extra anpassningar och särskilt stöd

Vilken rätt har nyanlända elever till extra anpassningar och särskilt stöd?

Bestämmelserna om extra anpassningar och särskilt stöd gäller för alla elever, oavsett om de är nyanlända eller inte. Skolan kan till exempel kombinera ett beslut om prioriterad timplan med extra anpassningar. Om en nyanländ elev kan få sitt stödbehov tillgodosett genom någon eller några av de specifika stödåtgärderna för nyanlända elever ska eleven dock inte ges särskilt stöd.

Bedömer skolan däremot att extra anpassningar och de specifika stödåtgärderna för nyanlända elever inte räcker för att tillgodose elevens stödbehov ska en utredning om särskilt stöd göras skyndsamt. Det kan också bli aktuellt med en utredning om särskilt stöd om skolan bedömt att en elev bör få en anpassad timplan men elevens vårdnadshavare inte samtycker till det.

De specifika stödåtgärderna för nyanlända elever är varken extra anpassningar eller särskilt stöd, utan en egen form av stöd. Dessa åtgärder är:

  • Förberedelseklass
  • Prioriterad timplan
  • Anpassad timplan
  • Individuell studieplan
  • Förstärkt rätt till studiehandledning på modersmålet för nyanlända elever som tagits emot i högstadiet och fått sina kunskaper bedömda.

Källor: 3 kapitlet 5–12, 12 g–i §§ skollagen, 9 kapitlet 4 a § skolförordningen och proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång, sidan 48–50.

Extra anpassningar och särskilt stöd

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 31 augusti 2023

Innehåll på denna sida