Nyanlända barns rätt till utbildning

Här samlar vi information om vad som gäller kring nyanlända barns och ungdomars rätt till utbildning.

Utbildning för barn och ungdomar från Ukraina

Frågor och svar om utbildning för personer som flytt från Ukraina

Utbildning för nyanlända elever

Vem räknas som nyanländ enligt skollagen?

En nyanländ är någon som har bott utomlands och som nu är bosatt i Sverige. Hen ska ha börjat på sin utbildning efter ordinarie terminsstart i årskurs 1 eller senare. Efter fyra år i svensk skola räknas inte eleven som nyanländ längre.

Källa: 3 kapitlet 12 a § skollagen.

Vilken utbildning har barn och unga som är asylsökande, har fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller som är papperslösa rätt till?

Den som är eller ska vara folkbokförd enligt folkbokföringslagen, ska anses bosatt. Då har man rätt till all utbildning i det svenska skolväsendet. Om man inte är, eller ska vara folkbokförd, så kan man ha rätt till viss utbildning.

Den som är asylsökande eller som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd har rätt till utbildning i

  • förskola
  • förskoleklass
  • grundskola
  • anpassad grundskola
  • specialskola
  • sameskola
  • fritidshem
  • gymnasieskola och anpassad gymnasieskola om utbildningen påbörjas innan hen har fyllt 18 år.

En elev som har påbörjat sin utbildning på ett introduktionsprogram eller ett nationellt program i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan innan hen fyllt 18 år har rätt att fullfölja sin utbildning. Det gäller även efter elevens 18-årsdag.

Barn och ungdomar som är papperslösa har rätt till förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola samt gymnasieskola och anpassad gymnasieskola om de påbörjar utbildningen innan de fyller 18 år.

Källor: 15 kapitlet 5 §, 16 kapitlet 37 §, 17 kapitlet 15 §, 19 kapitlet 30 § och 29 kapitlet 2-3 §§ skollagen.

Har asylsökande ungdomar över 18 år som har påbörjat ett introduktionsprogram rätt att gå över till och påbörja utbildning på ett nationellt program?

Särskilt erbjudande om plats i förskola för vissa barn som är födda utomlands eller vars vårdnadshavare är födda utomlands

Kan hemkommunen vara skyldig att erbjuda plats i förskola även om ett barns vårdnadshavare inte anmält önskemål om det?

Hur snabbt ska nyanlända barn och ungdomar tas emot i skolan?

Asylsökande barn och ungdomar ska tas emot så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Men de bör tas emot senast en månad efter ankomsten till Sverige. Detta gäller även för barn och ungdomar som ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och vissa andra.

För andra barn och ungdomar finns inte några särskilda bestämmelser om hur snart de behöver tas emot i skolan, men det behöver ske så snart som möjligt och utan onödiga dröjsmål.

Källor: 1 kapitlet 10 § skollagen, 4 kapitlet 1 a § skolförordningen och 12 kapitlet 14 § gymnasieförordningen samt proposition 2000/01:115 Asylsökande barns skolgång m.m., sidan 20.

Måste nyanlända barn ha fått ett personnummer eller samordningsnummer för att kunna få en skolplacering?

Nej, barns och ungdomars rätt till utbildning enligt skollagen är inte beroende av om de har ett svenskt personnummer eller samordningsnummer. Att ett barn som nyligen har anlänt till Sverige exempelvis inte har hunnit få ett samordningsnummer är därför inte ett skäl för kommunen att avvakta med att fatta beslut om skolplacering för barnet.

Källor: 10 kapitlet 30 §, 11 kapitlet 29 § och 29 kapitlet 2 § skollagen.

Samordningsnummer (Skatteverkets webbplats) Länk till annan webbplats.

Vem ansvarar för att nyanlända barn och ungdomar får tillgång till utbildning?

Det är hemkommunen som ansvarar för att alla i kommunen som har rätt till utbildning får det. Det gäller för nyanlända på samma sätt som för övriga barn och ungdomar som är bosatta i kommunen.

Källor: 8 kapitlet 12 §, 9 kapitlet 12 §, 10 kapitlet 24 §, 11 kapitlet 24 §, 15 kapitlet 30 § och 18 kapitlet 27 § skollagen.

Kan en nyanländ elev tas emot i en fristående skola?

Ja, det fria skolvalet gäller även för nyanlända elever.

För att fristående skolor som använder anmälningstid som urvalsgrund lättare ska kunna ta emot elever som nyligen kommit till Sverige, har det införts en tillfällig förordning om särskilt kvot i fristående skolor. Förordningen gör det möjligt för en huvudman för en fristående förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola att reservera ett begränsat antal platser per läsår för vissa elever (särskild kvot) som får företräde framför övriga sökande. I den särskilda kvoten får bara elever som varit bosatta i Sverige mindre än två år ingå.

Källor: 9 kapitlet 17-18 §§, 10 kapitlet 35-36 §§ och 11 kapitlet 34-35 §§ skollagen samt förordning (2022:222) om särskild kvot i fristående skolor.

Välja en fristående skola

Vad gäller kring beslut om skolplacering för barn som saknar vårdnadshavare, till exempel ensamkommande barn?

Ett barns rätt till utbildning är enligt skollagen inte kopplad till om barnet har en vårdnadshavare eller en god man. Därför får ett beslut om var till exempel ett ensamkommande barn ska gå i skolan inte bli beroende av om barnet hunnit få en god man eller inte.

Källa: 29 kapitlet 2 § skollagen.

Ensamkommandes utbildning

Vilken utbildning har en nyanländ elev med tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen rätt till?

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen är en typ av uppehållstillstånd som du får om du exempelvis ska vittna i en rättegång.

Ungdomar med denna typ av uppehållstillstånd har bara rätt till utbildning i gymnasieskolan om de har påbörjat utbildningen på ett introduktionsprogram eller på ett nationellt program innan de fyllt 18 år. Men en elev har rätt att gå klart en påbörjad utbildning på ett introduktionsprogram eller ett nationellt program.

Skolverkets tolkning när det gäller dessa ungdomar innebär att en elev inte har rätt att gå över till och påbörja utbildning på ett nationellt program från och med fyllda 18 år, även om eleven har påbörjat ett introduktionsprogram innan dess. Det finns dock inget som hindrar att kommunen ändå erbjuder utbildning på exempelvis ett nationellt program till de ungdomar som fyllt 18 år.

Källor: 15 kapitlet 5 §, 16 kapitlet 29 och 37 §§, 17 kapitlet 15 § och 29 kapitlet 2-3 §§ skollagen samt proposition 2009/10:165, Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet sidan 592.

Att man är bosatt i Sverige innebär vid tillämpning av skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen

  1. personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande med flera, det vill säga bland andra asylsökande och personer som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd
  2. personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras
  3. personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  4. familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen om immunitet och privilegier och som inte omfattas av punkt 3, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land
  5. personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för de flesta av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.

Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.

Bedömning av nyanlända och vissa andra elevers kunskaper

Vilka elevers kunskaper ska bedömas i grundskolan och motsvarande skolformer?

Alla nyanlända elever som tas emot i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan ska få en bedömning av sina kunskaper, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig.

Om det behövs ska även vissa andra elever, som inte räknas som nyanlända enligt skollagens definition, få sina kunskaper bedömda. Det gäller

  • elever som varit bosatta utomlands och som påbörjat sin utbildning i Sverige senast vid höstterminens start det kalenderår då de fyller sju år, och
  • elever som efter skolgång i Sverige har varit bosatta utomlands och därefter har återvänt till Sverige för att återuppta sin utbildning här.

Rektorn ansvarar för att bedömningen av nyanlända och vissa andra elevers kunskaper görs.

Källa: 3 kapitlet 12 c § skollagen.

Vad är syftet med bedömningen av nyanlända och vissa andra elevers kunskaper?

För att eleven ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen måste skolan tidigt bilda sig en uppfattning om vilka kunskaper eleven har. Resultatet av bedömningen av elevens kunskaper ska beaktas vid beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp.

Resultatet ska också beaktas vid

  • ett eventuellt beslut om anpassad timplan för en nyanländ elev som tagits emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan eller specialskolan
  • upprättande av den individuella studieplanen för nyanlända elever som tagits emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan eller specialskolan
  • bedömning av behov av studiehandledning på modersmålet för en nyanländ elev som tagits emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan
  • övrig planering av undervisningen
  • fördelning av undervisningstiden

Källor: 3 kapitlet 12 d § skollagen och proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång, sidan 27-28 och 61.

Vilken årskurs ska en nyanländ elev placeras i ?

Anpassad timplan, individuell studieplan och studiehandledning på modersmålet

Hur snabbt ska bedömningen göras i grundskolan och motsvarande skolformer?

Bedömningen av nyanlända och vissa andra elevers kunskaper ska göras skyndsamt.

För nyanlända elever och elever som efter skolgång i Sverige varit bosatta utomlands och därefter återvänt till Sverige för att återuppta sin utbildning här ska bedömningen göras i sådan tid att beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp kan fattas senast inom två månader från det att eleven tagits emot i grundskolan eller en motsvarande skolform.

För elever som varit bosatta utomlands och som påbörjat sin utbildning i Sverige senast vid höstterminens start det kalenderår de fyller sju år ska bedömningen göras senast inom två månader från det att eleven tagits emot i grundskolan eller en motsvarande skolform.

Källor: 3 kapitlet 12 c-d §§ skollagen.

Vilken årskurs ska en nyanländ elev placeras i?

Vad gäller kring bedömning av en nyanländ elevs kunskaper vid mottagande till språkintroduktion?

När en nyanländ elev tas emot till språkintroduktion ska elevens kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Bedömningen ska göras skyndsamt så att en individuell studieplan kan upprättas för eleven inom två månader från mottagandet. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen.

Källa: 17 kapitlet 14 a § skollagen.

Stöd i arbetet

Planera utbildningen på introduktionsprogram

Måste man använda Skolverkets kartläggningsmaterial vid bedömning av elevers kunskaper?

Ja, vid bedömningen i grundskolan och motsvarande skolformer är det obligatoriskt att använda Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2. Materialet ska användas både för nyanlända elever och för elever som har varit bosatta utomlands och som börjar skolan i Sverige senast vid höstterminens start det år då de fyller sju år samt för elever som efter skolgång i Sverige har varit bosatta utomlands och återvänt till Sverige för att fortsätta sin utbildning här.

Kartläggningsmaterialets steg 3 är frivilligt för skolan att använda.

Vid eventuell bedömning av andra elever än de som nämnts här ovan är det inte obligatoriskt att använda någon del av kartläggningsmaterialet. Men det finns heller inget som hindrar att skolan ändå använder sig av materialet om det kan anses hjälpsamt i det enskilda fallet. Materialet kan också användas vid den bedömning som ska göras av en nyanländ elevs kunskaper när eleven ska tas emot till språkintroduktion.

Källor: 3 kapitlet 12 c §, 17 kapitlet 14 a § skollagen samt 1 och 3 §§ Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2016:10) om underlag för bedömning av nyanlända elevers kunskaper.

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper

Vad händer om eleven byter skola, ska en ny kartläggning göras?

Om eleverna genomgått en kartläggning på sin tidigare skola så behöver inte en ny kartläggning ske. Tanken är att den inledande bedömningen ska utgöra grund för den planeringen och genomförandet av elevens fortsatta utbildning. Det innebär ändå inte att den nya skolan måste följa den inledande bedömningen. Eleven kan exempelvis ha gjort stora framsteg sedan bedömningen. Sådana omständigheter får den nya skolan ta hänsyn till.

Källor: 3 kapitlet 12 c-e §§ skollagen och proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång, sidan 28.

Vad gäller om det i kartläggningen av en nyanländ elevs kunskaper, eller vid bedömningen av en elevs kunskaper vid mottagande till språkintroduktion, finns indikationer på att eleven tillhör målgruppen för anpassade grundskolan eller anpassade gymnasieskolan?

Som i alla situationer då frågan om målgruppstillhörighet väcks ska rektorn snarast informeras. Rektorn bör ha rutiner för att informera hemkommunen om att det finns behov av en utredning om målgruppstillhörighet. Hemkommunen bör i sin tur ha rutiner för hur elevens vårdnadshavare och eleven själv ska få information om vilka konsekvenser det får på kort och lång sikt att vara mottagen i anpassade grundskolan eller anpassade gymnasieskolan. Tolk behöver anlitas om elev eller vårdnadshavare har behov av det. Hemkommunen bör även ha rutiner för att säkerställa att en utredning påbörjas så snart frågan om målgruppstillhörighet väckts.

Under själva utredningen bör hemkommunen se till att det för elever med annan språklig bakgrund ägnas särskild uppmärksamhet åt faktorer som kan påverka förutsättningarna att göra korrekta bedömningar. Enligt kommentarerna till Skolverkets allmänna råd är det viktigt att se till att det är elevens kognitiva förmågor som mäts och inte eventuella språksvårigheter. Även kulturella skillnader kan påverka bedömningen.

Källor: 7 kapitlet 5 § skollagen, Skolverkets allmänna råd (SKOLFS) om mottagande i anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan samt om urval till anpassade gymnasieskolans nationella program samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om mottagande i anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan samt om urval till anpassade gymnasieskolans nationella program, sidan 12-14 och 17-18.

Mottagande i anpassade grundskolan

Antagning till anpassade gymnasieskolan

Årskursplacering

Vilken årskurs ska en nyanländ elev som tagits emot i grundskolan eller en motsvarande skolform placeras i?

En nyanländ elev ska placeras i den årskurs som är lämplig med hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt. Detsamma gäller för elever som efter skolgång i Sverige varit bosatta utomlands och därefter återvänt till Sverige för att återuppta sin utbildning här, och som fått sina kunskaper bedömda.

Skolverket har inte tagit fram några rekommendationer kring årskursplacering av nyanlända elever. Rektorn fattar beslutet utifrån de individuella omständigheterna i det enskilda fallet.

Källor: 3 kapitlet 12 e § skollagen och proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång, sidan 33-35 och 61.

Hur snabbt ska rektorn besluta om placering i årskurs och undervisningsgrupp?

Rektorn ska besluta om årskursplacering så snart som möjligt och senast inom två månader från det att eleven tagits emot i grundskolan eller en motsvarande skolform. Inom samma tid ska eleven också placeras i den undervisningsgrupp som eleven normalt ska tillhöra.

Den inledande bedömningen av elevens kunskaper ska därför göras skyndsamt.

Källor: 3 kapitlet 12 d-e §§ skollagen.

Bedömning av nyanlända och vissa andra elevers kunskaper

Introduktionsprogram för nyanlända

Har asylsökande och elever som fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som fyllt 18 år rätt att fortsätta på introduktionsprogram i gymnasieskolan även efter att de flyttat till en annan kommun?

Ja, en elev har rätt att fortsätta läsa på det introduktionsprogram som eleven har börjat på i den nya kommunen. Det är också möjligt att börja läsa på ett nytt introduktionsprogram i den nya kommunen. Detta gäller under förutsättning att eleven börjat läsa ett introduktionsprogram i den gamla kommunen.

Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.

Har asylsökande och elever som fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som fyllt 18 år rätt att byta introduktionsprogram?

Ja, en elev som har påbörjat ett introduktionsprogram har rätt att fullfölja utbildningen hos huvudmannen enligt den utbildningsplan som gällde när utbildningen inleddes och den individuella studieplanen, eller på ett annat introduktionsprogram enligt huvudmannens utbildningsplan och en ny individuell studieplan.

Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.

Har asylsökande ungdomar över 18 år som har påbörjat ett introduktionsprogram rätt att gå över till och påbörja utbildning på ett nationellt program?

Nej, asylsökande ungdomar på introduktionsprogram har inte rätt att gå över till och påbörja ett nationellt program efter att de fyllt 18 år. Detta är Skolverkets tolkning av de aktuella bestämmelserna.

Det finns inget hinder utifrån skolförfattningarna att kommunen ändå erbjuder utbildning, exempelvis på ett nationellt program till asylsökande ungdomar som fyllt 18 år. Detta innebär att möjligheterna till utbildning kan se olika ut i olika delar av landet.

Detta gäller även för vissa andra ungdomar, bland andra ungdomar som fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, ungdomar med tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen och ungdomar som är papperslösa.

Källor: 15 kapitlet 5 §, 16 kapitlet 29 och 37 §§, 17 kapitlet 15 § och 29 kapitlet 2 - 3 §§ skollagen samt proposition 2009/10:165 sidan 592.

Statlig ersättning till kommuner, Migrationsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Kan en elev som flyttat till en annan kommun få fortsätta sin utbildning på introduktionsprogram i sin gamla hemkommun?

Ja, men bara om kommunerna är överens om detta.

Det är elevens hemkommun som ansvarar för att erbjuda eleven utbildning på introduktionsprogram i hemkommunen. Det finns inte någon generell rätt för en elev att få gå kvar på ett introduktionsprogram i sin gamla hemkommun efter en flytt till annan kommun. Det innebär att det är frivilligt för en kommun att ta emot en elev som inte har kommunen som sin hemkommun, och en förutsättning är då att kommunerna kommer överens om ersättningen. Det är bara för programinriktat val som ersättningsfrågan regleras i skollagen. För övriga introduktionsprogram är det alltså upp till hemkommunen och den mottagande kommunen att komma överens om beloppet.

Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.

Vilken utbildningsplan ska eleven följa efter en flytt till annan kommun?

Om en elev fortsätter läsa på ett redan påbörjat introduktionsprogram eller börjar läsa på ett nytt introduktionsprogram efter flytt, så ska eleven följa utbildningsplanen hos den nya kommunen.

Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 06 december 2023

Innehåll på denna sida