Nyanländas rätt till utbildning

Den som är, eller ska vara folkbokförd enligt folkbokföringslagen, ska anses bosatt. Då har man rätt till all utbildning i det svenska skolväsendet. Om man inte är, eller ska vara folkbokförd, så kan man ha rätt till viss utbildning

Vilken utbildning har en nyanländ (asylsökande) elev rätt till?

Den som är, eller ska vara folkbokförd enligt folkbokföringslagen, ska anses bosatt. Då har man rätt till all utbildning i det svenska skolväsendet. Om man inte är, eller ska vara folkbokförd, så kan man ha rätt till viss utbildning.

En asylsökande har rätt till utbildning i

  • förskola
  • förskoleklass
  • grundskola
  • grundsärskola
  • specialskola
  • sameskola
  • gymnasieskola om de har påbörjat utbildningen innan han eller hon har fyllt 18 år.

En elev som har påbörjat sin utbildning på ett introduktionsprogram eller ett nationellt program i gymnasieskolan, innan eleven har fyllt 18 år, har rätt att fullfölja sin utbildning i kommunen, även efter 18-årsdagen.

Skolverkets bedömning är att en elev som har fyllt 18 år inte har rätt att gå över till och påbörja utbildning på ett nationellt program, även om eleven har påbörjat ett introduktionsprogram innan dess. Det finns inget som hindrar att kommunen ändå erbjuder utbildning i gymnasieskolan till asylsökande ungdomar som fyllt 18 år, men då har kommunen inte rätt till statlig ersättning för sina kostnader för elevens utbildning. Det innebär att möjligheterna till utbildning kan se olika ut i olika delar av landet.

Elever som är papperslösa har rätt till förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola och gymnasieskola om de påbörjar utbildningen innan de fyller 18 år.

Källor: 29 kapitlet 2-3 §§, 16 kapitlet 29 § och 15 kapitlet 5 § skollagen.

Har asylsökande elever som fyllt 18 år rätt att fortsätta på introduktionsprogram i gymnasieskolan även efter att de flyttat till en annan kommun?

Ja, en elev har rätt att fortsätta läsa på det introduktionsprogram som eleven har börjat på i den nya kommunen. Det är också möjligt att börja läsa på ett nytt introduktionsprogram i den nya kommunen. Detta gäller under förutsättning att eleven börjat läsa ett introduktionsprogram i den gamla kommunen.

Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.

Har asylsökande ungdomar över 18 år som har påbörjat ett introduktionsprogram rätt att gå över till och påbörja utbildning på ett nationellt program?

Nej, asylsökande ungdomar på introduktionsprogram har inte rätt att gå över till och påbörja ett nationellt program efter att de fyllt 18 år. Detta är Skolverkets tolkning av de aktuella bestämmelserna.

Det finns inget som hindrar att kommunen ändå erbjuder utbildning, exempelvis på ett nationellt program till asylsökande ungdomar som fyllt 18 år, men kommunen har då inte rätt till statlig ersättning för sina kostnader för elevens utbildning. Detta innebär att möjligheterna till utbildning kan se olika ut i olika delar av landet

Notera: Det som anges i första stycket gäller även för vissa andra ungdomar som anges i 1 § lagen om mottagande av asylsökande med flera, ungdomar med vissa tidsbegränsade uppehållstillstånd och ungdomar som är papperslösa.

Källor: 15 kapitlet 5 §, 16 kapitlet 29 och 37 §§, 17 kapitlet 15 § och 29 kapitlet 2 - 3 §§ skollagen.

Kan en elev som flyttat till en annan kommun få fortsätta sin utbildning på introduktionsprogram i sin gamla hemkommun?

Ja, men bara om kommunerna är överens om detta.

Det är elevens hemkommun som ansvarar för att erbjuda eleven utbildning på introduktionsprogram i hemkommunen. Det finns inte någon generell rätt för en elev att få gå kvar på ett introduktionsprogram i sin gamla hemkommun efter en flytt till annan kommun.
Det innebär att det är frivilligt för en kommun att ta emot en elev som inte har kommunen som sin hemkommun, och en förutsättning är då att kommunerna kommer överens om ersättningen.
Det är bara för preparandutbildningen och programinriktat individuellt val, som ersättningsfrågan regleras i skollagen. För övriga introduktionsprogram är det alltså upp till hemkommunen och den mottagande kommunen att komma överens om beloppet.

Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.

Vilken utbildningsplan ska eleven följa efter en flytt till annan kommun?

Om en elev fortsätter läsa på ett redan påbörjat introduktionsprogram eller börjar läsa på ett nytt introduktionsprogram efter flytt, så ska eleven följa utbildningsplanen hos den nya kommunen.

Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.

Vilken årskurs ska en nyanländ elev placeras i? Vad händer om eleven byter skola, ska en ny kartläggning göras?

Idag finns ingen särskild reglering om vilken årskurs en elev bör placeras i. Det är en bedömning som måste göras i varje enskilt fall. När det gäller årskursplacering, så innebär det att man ska ta hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden.

Det är rektor som avgör vilken årskurs som en nyanländ elev ska placeras i. Vanligt är att barnen placeras efter ålder, men det är mottagande skola som bedömer vilken årskurs barnen ska tas emot i.

Skolverket har inte någon särskild rekommendation kring årskursplaceringar av nyanlända elever. Om en elev placeras i grundskolan är utgångspunkten att eleven ska gå klart grundskolan, det vill säga gå klart den nionde årskursen.

I skollagen finns det inget utrymme för att elever som placerats i en årskurs skulle omplaceras i en ny årskurs. Den enda möjlighet som finns är om rektorn tar ett beslut i slutet av läsåret om att en elev inte ska flytta upp en klass.

Om eleverna genomgått en kartläggning på sin tidigare skola så behöver inte en ny kartläggning ske. Tanken är att den inledande bedömningen ska utgöra grund för den planeringen och genomförandet av elevens fortsatta utbildning. Det innebär ändå inte att den nya skolan måste följa den inledande bedömningen. Eleven kan exempelvis ha gjort stora framsteg sedan bedömningen. Sådana omständigheter får den nya skolan ta hänsyn till.

Källa: Proposition 2014/15:45 sidan 28 och 3 kapitlet 12c-e §§ skollagen.

Har en asylsökande elev vars ålder "skrivits upp" (till 18 år eller äldre) rätt att slutföra sin skolgång i grundskolan?

En elev som har slutfört årskurs nio (när skolplikten normalt upphör) utan att ha nått de kunskapskrav som minst ska uppnås, har rätt att slutföra utbildningen under ytterligare två år.

Ett annat alternativ för en nyanländ elev kan vara att påbörja språkintroduktion, där eleven också har en möjlighet att läsa de grundskoleämnen som eleven behöver. Det är eleven själv som väljer om hon eller han ska gå kvar i grundskolan eller gå vidare till ett introduktionsprogram.

Frågan om rätt att slutföra skolgången prövas av elevens hemkommun.

Någon övre åldersgräns för rätten att slutföra utbildningen i grundskolan framgår inte uttryckligen av skollagen. I förarbetena till den aktuella bestämmelsen har uttalats att denna rätt gäller till och med vårterminen det kalenderår eleven fyller 18 år. I bestämmelsen anges dock att en elev efter skolpliktens upphörande har rätt att slutföra utbildningen under ytterligare två år. Eftersom skolplikten normalt upphör vid 18 års ålder skulle detta kunna förstås som att en elev kan ha rätt att slutföra sin utbildning tills eleven fyller 20 år. Hur denna bestämmelse ska tolkas är alltså inte helt tydligt och frågan har, vad vi vet, inte heller prövats rättsligt.

Asylsökande elever har rätt till utbildning i gymnasieskola bara om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år. Skolverkets tolkning är att asylsökande elever på introduktionsprogram inte har rätt att gå över till och påbörja ett nationellt program efter att de fyllt 18 år. Eleven har dock rätt att fullfölja en påbörjad utbildning på introduktionsprogram eller ett nationellt program även efter sin 18-års dag.

Källor: 7 kapitlet 13, 15 - 16 §§ och 29 kapitlet 3 § skollagen.

Ytterligare frågor om introduktionsprogram och nyanlända

Kan eleven välja att gå klart sin utbildning hos en huvudman för en fristående skola?

Eleven kan i vissa fall gå klart sin utbildning hos en huvudman för en fristående skola. Det gäller huvudmän för fristående skolor som anordnar:

  • Språkintroduktion
  • Yrkesintroduktion
  • Individuellt alternativ

Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.

När är en huvudman för en fristående skola skyldig att ta emot en elev?

När elevens hemkommun och huvudmannen för den fristående skolan är överens om det bidrag som kommunen ska betala för utbildningen.

Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.

Vad gäller för huvudmän för fristående skolor och programinriktat individuellt val?

Huvudmän för fristående skolor måste ta emot alla elever som har rätt att gå utbildningen och som det finns plats för. Detta gäller dock inte en elev i behov av särskilt stöd, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven i form av tilläggsbelopp.

Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.

Måste huvudmän för fristående skolor ta emot elever till sina preparandutbildningar?

Nej, huvudmän för fristående skolor är inte skyldiga att ta emot elever till sina preparandutbildningar.

Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.

Vilken utbildning har en nyanländ elev med tidsbegränsat uppehållstillstånd rätt till?

Ungdomar med vissa tidsbegränsade uppehållstillstånd har rätt till utbildning i gymnasieskola, bara om de har påbörjat utbildningen på ett introduktionsprogram, eller på ett nationellt program, före de har fyllt 18 år. Eleven har dock rätt att fullfölja påbörjad utbildning på ett introduktionsprogram eller ett nationellt program.

Skolverkets tolkning när det gäller dessa ungdomar innebär att en elev inte har rätt att gå över till och påbörja utbildning på ett nationellt program från och med fyllda 18 år, även om eleven har påbörjat ett introduktionsprogram innan dess. Det finns dock inget som hindrar att kommunen ändå erbjuder utbildning på exempelvis ett nationellt program till de ungdomar som fyllt 18 år.

Källor: 29 kapitlet 2-5 §§ skollagen och 1 § lagen om mottagande av asylsökande med flera (LMA), 16 kapitlet 29 § och 37§, 15 kapitlet 5 § och 17 kapitlet 15 § skollagen och proposition 2009/10:165, Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet sidan 592.

Till toppen Gå till toppen på sidan