Nyanländas rätt till utbildning

Här samlar vi information om vad som gäller kring nyanlända elevers rätt till utbildning.

Vem räknas som nyanländ enligt skollagen?

En nyanländ elev är någon som har bott utomlands och som nu är bosatt i Sverige. Hen ska ha börjat på sin utbildning efter ordinarie terminsstart i årskurs 1 eller senare. Efter 4 år i svensk skola räknas inte eleven som nyanländ längre.

Vad innebär det att man är bosatt i Sverige?

Att man är bosatt i Sverige innebär enligt skollagen att man ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra grupper som i huvudsak räknas som bosatta i Sverige, nämligen

  • asylsökande
  • personer med vissa former av tidsbegränsade uppehållstillstånd
  • personer som till följd av EU-rätten har rätt till utbildning här
  • barn till exempelvis diplomater
  • personer som inte har tillstånd att vistas i Sverige (så kallade papperslösa).

Källa: 3 kapitlet 12 a § och 29 kapitlet 2 § skollagen.

Placering av nyanlända

Vilken utbildning har en nyanländ (asylsökande) elev rätt till?

Den som är, eller ska vara folkbokförd enligt folkbokföringslagen, ska anses bosatt. Då har man rätt till all utbildning i det svenska skolväsendet. Om man inte är, eller ska vara folkbokförd, så kan man ha rätt till viss utbildning.

En asylsökande har rätt till utbildning i

  • förskola
  • förskoleklass
  • grundskola
  • grundsärskola
  • specialskola
  • sameskola
  • gymnasieskola och gymnasiesärskola om utbildningen påbörjas innan hen har fyllt 18 år.

En elev som har påbörjat sin utbildning på ett introduktionsprogram eller ett nationellt program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan innan hen fyllt 18 år har rätt att fullfölja sin utbildning i kommunen. Det gäller även efter elevens 18-årsdag.

Elever som är papperslösa har rätt till förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola samt gymnasieskola och gymnasiesärskola om de påbörjar utbildningen innan de fyller 18 år.

Vill du veta mer om vilken rätt till utbildning asylsökande elever har efter att de fyllt 18 år?

Se svaret under frågan Har asylsökande ungdomar över 18 år som har påbörjat ett introduktionsprogram rätt att gå över till och påbörja utbildning på ett nationellt program?

Källor: 29 kapitlet 2-3 §§, 15 kapitlet 5 §, 16 kapitlet 29 § och 19 kapitlet 30 § skollagen.

Vilken årskurs ska en nyanländ elev placeras i? Vad händer om eleven byter skola, ska en ny kartläggning göras?

Idag finns ingen särskild reglering om vilken årskurs en elev bör placeras i. Det är en bedömning som måste göras i varje enskilt fall. När det gäller årskursplacering, så innebär det att man ska ta hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden.

Det är rektor som avgör vilken årskurs som en nyanländ elev ska placeras i. Vanligt är att barnen placeras efter ålder, men det är mottagande skola som bedömer vilken årskurs barnen ska tas emot i.

Skolverket har inte någon särskild rekommendation kring årskursplaceringar av nyanlända elever. Om en elev placeras i grundskolan är utgångspunkten att eleven ska gå klart grundskolan, det vill säga gå klart den nionde årskursen.

I skollagen finns det inget utrymme för att elever som placerats i en årskurs skulle omplaceras i en ny årskurs. Den enda möjlighet som finns är om rektorn tar ett beslut i slutet av läsåret om att en elev inte ska flytta upp en klass.

Om eleverna genomgått en kartläggning på sin tidigare skola så behöver inte en ny kartläggning ske. Tanken är att den inledande bedömningen ska utgöra grund för den planeringen och genomförandet av elevens fortsatta utbildning. Det innebär ändå inte att den nya skolan måste följa den inledande bedömningen. Eleven kan exempelvis ha gjort stora framsteg sedan bedömningen. Sådana omständigheter får den nya skolan ta hänsyn till.

Källa: Proposition 2014/15:45 sidan 28 och 3 kapitlet 12c-e §§ skollagen

Vilken utbildning har en nyanländ elev med tidsbegränsat uppehållstillstånd rätt till?

När det gäller rätten till utbildning innebär tidsbegränsat uppehållstillstånd inte det som man vanligen menar med begreppet utan en typ av uppehållstillstånd som du får om du exempelvis ska vittna i en rättegång.

Ungdomar med vissa tidsbegränsade uppehållstillstånd har bara rätt till utbildning i gymnasieskolan om de har påbörjat utbildningen på ett introduktionsprogram eller på ett nationellt program innan de fyllt 18 år. Men en elev har rätt att gå klart en påbörjad utbildning på ett introduktionsprogram eller ett nationellt program.

Skolverkets tolkning när det gäller dessa ungdomar innebär att en elev inte har rätt att gå över till och påbörja utbildning på ett nationellt program från och med fyllda 18 år, även om eleven har påbörjat ett introduktionsprogram innan dess. Det finns dock inget som hindrar att kommunen ändå erbjuder utbildning på exempelvis ett nationellt program till de ungdomar som fyllt 18 år.

Källor: 29 kapitlet 2-5 §§ skollagen och 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, 16 kapitlet 29 § och 37§, 15 kapitlet 5 § och 17 kapitlet 15 § skollagen och proposition 2009/10:165, Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet sidan 592.

Introduktionsprogram för nyanlända

Har asylsökande elever som fyllt 18 år rätt att fortsätta på introduktionsprogram i gymnasieskolan även efter att de flyttat till en annan kommun?

Ja, en elev har rätt att fortsätta läsa på det introduktionsprogram som eleven har börjat på i den nya kommunen. Det är också möjligt att börja läsa på ett nytt introduktionsprogram i den nya kommunen. Detta gäller under förutsättning att eleven börjat läsa ett introduktionsprogram i den gamla kommunen.

Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.

Har asylsökande elever som fyllt 18 år rätt att byta introduktionsprogram?

Ja, det är möjligt för eleven att börja läsa på ett nytt introduktionsprogram, under förutsättning att eleven läser på ett introduktionsprogram.

Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.

Har asylsökande ungdomar över 18 år som har påbörjat ett introduktionsprogram rätt att gå över till och påbörja utbildning på ett nationellt program?

Nej, asylsökande ungdomar på introduktionsprogram har inte rätt att gå över till och påbörja ett nationellt program efter att de fyllt 18 år. Detta är Skolverkets tolkning av de aktuella bestämmelserna.

Det finns inget som hindrar att kommunen ändå erbjuder utbildning, exempelvis på ett nationellt program till asylsökande ungdomar som fyllt 18 år. Detta innebär att möjligheterna till utbildning kan se olika ut i olika delar av landet.

Notera: Det som anges i första stycket gäller även för vissa andra ungdomar som anges i 1 § första stycket eller 1 a § första stycket om mottagande av asylsökande med flera, ungdomar med vissa tidsbegränsade uppehållstillstånd och ungdomar som är papperslösa.

Källor: 15 kapitlet 5 §, 16 kapitlet 29 och 37 §§, 17 kapitlet 15 § och 29 kapitlet 2 - 3 §§ skollagen.

Statlig ersättning till kommuner på Migrationsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Flytt till en annan kommun

Kan en elev som flyttat till en annan kommun få fortsätta sin utbildning på introduktionsprogram i sin gamla hemkommun?

Ja, men bara om kommunerna är överens om detta.

Det är elevens hemkommun som ansvarar för att erbjuda eleven utbildning på introduktionsprogram i hemkommunen. Det finns inte någon generell rätt för en elev att få gå kvar på ett introduktionsprogram i sin gamla hemkommun efter en flytt till annan kommun.
Det innebär att det är frivilligt för en kommun att ta emot en elev som inte har kommunen som sin hemkommun, och en förutsättning är då att kommunerna kommer överens om ersättningen.
Det är bara för preparandutbildningen och programinriktat individuellt val, som ersättningsfrågan regleras i skollagen. För övriga introduktionsprogram är det alltså upp till hemkommunen och den mottagande kommunen att komma överens om beloppet.

Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.

Vad menas med hemkommun?

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i.

Vilken utbildningsplan ska eleven följa efter en flytt till annan kommun?

Om en elev fortsätter läsa på ett redan påbörjat introduktionsprogram eller börjar läsa på ett nytt introduktionsprogram efter flytt, så ska eleven följa utbildningsplanen hos den nya kommunen.

Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.

Rätt att gå klart en utbildning som man påbörjat

Har en asylsökande elev vars ålder "skrivits upp" (till 18 år eller äldre) rätt att slutföra sin skolgång i grundskolan?

En elev som har slutfört årskurs nio (när skolplikten normalt upphör) utan att ha nått de kunskapskrav som minst ska uppnås, har rätt att slutföra utbildningen under ytterligare två år.

Ett annat alternativ för en nyanländ elev kan vara att påbörja språkintroduktion, där eleven också har en möjlighet att läsa de grundskoleämnen som eleven behöver. Det är eleven själv som väljer om hon eller han ska gå kvar i grundskolan eller gå vidare till ett introduktionsprogram.

Frågan om rätt att slutföra skolgången prövas av elevens hemkommun.

Någon övre åldersgräns för rätten att slutföra utbildningen i grundskolan framgår inte uttryckligen av skollagen. I förarbetena till den aktuella bestämmelsen har uttalats att denna rätt gäller till och med vårterminen det kalenderår eleven fyller 18 år. I bestämmelsen anges dock att en elev efter skolpliktens upphörande har rätt att slutföra utbildningen under ytterligare två år. Eftersom skolplikten normalt upphör vid 18 års ålder skulle detta kunna förstås som att en elev kan ha rätt att slutföra sin utbildning tills eleven fyller 20 år. Hur denna bestämmelse ska tolkas är alltså inte helt tydligt och frågan har, vad vi vet, inte heller prövats rättsligt.

Asylsökande elever har rätt till utbildning i gymnasieskola bara om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år. Skolverkets tolkning är att asylsökande elever på introduktionsprogram inte har rätt att gå över till och påbörja ett nationellt program efter att de fyllt 18 år. Eleven har dock rätt att fullfölja en påbörjad utbildning på introduktionsprogram eller ett nationellt program även efter sin 18-års dag.

Källor: 7 kapitlet 13, 15 - 16 §§ och 29 kapitlet 3 § skollagen.

Allmänna råd om nyanlända elever

Brexit

Har en brittisk medborgare rätt till utbildning i Sverige?

Fram till sista mars 2020

Vid ett avtalslöst utträde ur EU för Storbritannien skulle brittiska barn och ungdomar förlora sin rätt till utbildning. Det gäller brittiska medborgare som inte är eller ska vara folkbokförda i Sverige och som inte omfattas av någon undantagsbestämmelse enligt skollagen. Regeringen har därför fattat beslut om att dessa barn och ungdomar under en övergångsperiod ska kunna få fortsatt rätt till utbildning.

Även barn och ungdomar som har en familjemedlem med uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt i Sverige dagen före Storbritanniens utträde ur EU har rätt till utbildning. Rätten till utbildning gäller om barnet eller ungdomen ansluter till personen i Sverige efter utträdet. Dessa kommer ha samma rätt till utbildning som andra EU-medborgare.

Detta gäller från det datum Storbritannien går ut ur EU fram till sista mars 2020.

Efter sista mars 2020

Efter övergångsperioden som regeringen har beslutat om har brittiska medborgare inte längre har rätt till utbildning om de inte är eller ska vara folkbokförda i Sverige.

Däremot kan medborgaren ha rätt till utbildningen utifrån andra grunder, till exempel om den brittiska medborgaren även har ett annat europeiskt medborgarskap.

Skolplikt och rätt till utbildning

Källor: 29 kapitlet 2-3 §§ skollagen och folkbokföringslagen (1991:481) och förordning om ändring i förordning (2011:538) om utbildning och statsbidrag för vissa barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige.

Om jag som svensk medborgare flyttar tillbaka till Sverige, har mitt barn rätt till förskola och utbildning?

Ja, ditt barn har rätt till förskola och utbildning om hen är eller ska vara folkbokförd i Sverige i enlighet med folkbokföringslagen eller räknas som bosatt i Sverige enligt skollagen.

Rätt till förskola och fritidshem

Skolplikt och rätt till utbildning

Antagning till gymnasieskolan

Källor: 29 kapitlet 2-3 §§ skollagen och folkbokföringslagen (1991:481).

Senast uppdaterad 15 oktober 2019