Skolverket

Nyanländas rätt till utbildning

Den som är, eller ska vara folkbokförd enligt folkbokföringslagen, ska anses bosatt. Då har man rätt till all utbildning i det svenska skolväsendet. Om man inte är, eller ska vara folkbokförd, så kan man ha rätt till viss utbildning

Vem räknas som nyanländ enligt skollagen?

En nyanländ elev är någon som har bott utomlands och som nu är bosatt i Sverige. Hen ska ha börjat på sin utbildning efter ordinarie terminsstart i årskurs 1 eller senare. Efter 4 år i svensk skola räknas inte eleven som nyanländ längre.

Vad innebär det att man är bosatt i Sverige?

Att man är bosatt i Sverige innebär enligt skollagen att man ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra grupper som i huvudsak räknas som bosatta i Sverige, nämligen

  • asylsökande
  • personer med vissa former av tidsbegränsade uppehållstillstånd
  • personer som till följd av EU-rätten har rätt till utbildning här
  • barn till exempelvis diplomater
  • personer som inte har tillstånd att vistas i Sverige (så kallade papperslösa).

Källa: 3 kapitlet 12 a § och 29 kapitlet 2 § skollagen.

Placering av nyanlända

Vilken utbildning har en nyanländ (asylsökande) elev rätt till?

Den som är, eller ska vara folkbokförd enligt folkbokföringslagen, ska anses bosatt. Då har man rätt till all utbildning i det svenska skolväsendet. Om man inte är, eller ska vara folkbokförd, så kan man ha rätt till viss utbildning.

En asylsökande har rätt till utbildning i

  • förskola
  • förskoleklass
  • grundskola
  • grundsärskola
  • specialskola
  • sameskola
  • gymnasieskola om de har påbörjat utbildningen innan han eller hon har fyllt 18 år.

En elev som har påbörjat sin utbildning på ett introduktionsprogram eller ett nationellt program i gymnasieskolan, innan eleven har fyllt 18 år, har rätt att fullfölja sin utbildning i kommunen, även efter 18-årsdagen.

Skolverkets bedömning är att en elev som har fyllt 18 år inte har rätt att gå över till och påbörja utbildning på ett nationellt program, även om eleven har påbörjat ett introduktionsprogram innan dess. Det finns inget som hindrar att kommunen ändå erbjuder utbildning i gymnasieskolan till asylsökande ungdomar som fyllt 18 år, men då har kommunen inte rätt till statlig ersättning för sina kostnader för elevens utbildning. Det innebär att möjligheterna till utbildning kan se olika ut i olika delar av landet.

Elever som är papperslösa har rätt till förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola och gymnasieskola om de påbörjar utbildningen innan de fyller 18 år.

Källor: 29 kapitlet 2-3 §§, 16 kapitlet 29 § och 15 kapitlet 5 § skollagen.

Vilken årskurs ska en nyanländ elev placeras i? Vad händer om eleven byter skola, ska en ny kartläggning göras?

Idag finns ingen särskild reglering om vilken årskurs en elev bör placeras i. Det är en bedömning som måste göras i varje enskilt fall. När det gäller årskursplacering, så innebär det att man ska ta hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden.

Det är rektor som avgör vilken årskurs som en nyanländ elev ska placeras i. Vanligt är att barnen placeras efter ålder, men det är mottagande skola som bedömer vilken årskurs barnen ska tas emot i.

Skolverket har inte någon särskild rekommendation kring årskursplaceringar av nyanlända elever. Om en elev placeras i grundskolan är utgångspunkten att eleven ska gå klart grundskolan, det vill säga gå klart den nionde årskursen.

I skollagen finns det inget utrymme för att elever som placerats i en årskurs skulle omplaceras i en ny årskurs. Den enda möjlighet som finns är om rektorn tar ett beslut i slutet av läsåret om att en elev inte ska flytta upp en klass.

Om eleverna genomgått en kartläggning på sin tidigare skola så behöver inte en ny kartläggning ske. Tanken är att den inledande bedömningen ska utgöra grund för den planeringen och genomförandet av elevens fortsatta utbildning. Det innebär ändå inte att den nya skolan måste följa den inledande bedömningen. Eleven kan exempelvis ha gjort stora framsteg sedan bedömningen. Sådana omständigheter får den nya skolan ta hänsyn till.

Källa: Proposition 2014/15:45 sidan 28 och 3 kapitlet 12c-e §§ skollagen.

När är en huvudman för en fristående skola skyldig att ta emot en elev?

När elevens hemkommun och huvudmannen för den fristående skolan är överens om det bidrag som kommunen ska betala för utbildningen.

Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.

Vad menas med hemkommun?

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i.

Vilken utbildning har en nyanländ elev med tidsbegränsat uppehållstillstånd rätt till?

När det gäller rätten till utbildning innebär tidsbegränsat uppehållstillstånd inte det som man vanligen menar med begreppet utan en typ av uppehållstillstånd som du får om du exempelvis ska vittna i en rättegång.

Ungdomar med vissa tidsbegränsade uppehållstillstånd har bara rätt till utbildning i gymnasieskolan om de har påbörjat utbildningen på ett introduktionsprogram eller på ett nationellt program innan de fyllt 18 år. Men en elev har rätt att gå klart en påbörjad utbildning på ett introduktionsprogram eller ett nationellt program.

Skolverkets tolkning när det gäller dessa ungdomar innebär att en elev inte har rätt att gå över till och påbörja utbildning på ett nationellt program från och med fyllda 18 år, även om eleven har påbörjat ett introduktionsprogram innan dess. Det finns dock inget som hindrar att kommunen ändå erbjuder utbildning på exempelvis ett nationellt program till de ungdomar som fyllt 18 år.

Källor: 29 kapitlet 2-5 §§ skollagen och 1 § lagen om mottagande av asylsökande med flera (LMA), 16 kapitlet 29 § och 37§, 15 kapitlet 5 § och 17 kapitlet 15 § skollagen och proposition 2009/10:165, Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet sidan 592.

Nya stödåtgärder för nyanlända

Vad är en anpassad timplan?

Anpassad timplan innebär att skolan kan prioritera bort ett eller flera ämnen till förmån för de ämnen som krävs för gymnasiebehörighet. Observera att ämnet idrott och hälsa inte får tas bort och att elevens totala undervisningstid ska vara minst lika stor som för andra elever som går i motsvarande årskurs.

Källa: 3 kapitlet 12 h § skollagen.

När kan skolan fatta beslut om en anpassad timplan och för vilka elever?

Rektorn kan besluta om att ta fram en anpassad timplan för nyanlända elever som tas emot i högstadiet i grundskolan eller specialskolan. Men först måste skolan bedöma elevens kunskaper. Om skolan då eller senare bedömer att eleven kommer att ha svårt att nå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan kan hen få en anpassad timplan. Eleven och elevens vårdnadshavare måste samtycka till den anpassade timplanen. Om de inte gör det kan rektorn besluta om en utredning om särskilt stöd, till exempel i form av anpassad studiegång. Anpassad studiegång är en form av särskilt stöd. Det innebär att skolan avviker från den timplan och de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen.

Den här stödåtgärden ska inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Källa: 3 kapitlet 12 h § skollagen.

Ska skolan dokumentera beslutet om anpassad timplan i ett åtgärdsprogram?

Nej, det ska inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Vad gäller kring studiehandledning på modersmålet för elever som tagits emot på högstadiet?

Nyanlända elever som tas emot i högstadiet i grundskolan, specialskolan eller grundsärskolan ska få studiehandledning på modersmålet eller i sitt starkaste skolspråk om det inte är uppenbart att det inte behövs. Studiehandledningen ska ge eleven förutsättningar att nå de kunskapskrav som krävs för att nå behörighet till gymnasiets nationella program.

Den här stödåtgärden ska inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Källa: 3 kapitlet 12 i § skollagen.

Vad innebär det att en nyanländ elev har tagits emot i högstadiet?

Det innebär att eleven ska

  • ha kommit till Sverige från ett annat land och
  • ha blivit placerad i högstadiet efter en kartläggning.

Det är inte samma sak som att en nyanländ elev går i högstadiet.

Ett exempel är en elev som tagits emot i grundskolan i årskurs 6 och nu börjat läsa i årskurs 7.Den eleven blev inte mottagen i högstadiet utan i mellanstadiet.

Ska skolan dokumentera beslutet om studiehandledning på modersmål i ett åtgärdsprogram?

Nej, ett beslut om studiehandledning på modersmålet ska inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram för en elev som har tagits emot på högstadiet.

Läs mer om vad som gäller kring studiehandledning för andra elever under Extra anpassningar och särskilt stöd.

Extra anpassningar och särskilt stöd

När ska skolan upprätta en individuell studieplan och för vilka elever?

Skolan ska upprätta en individuell studieplan för nyanlända elever som placeras i högstadiet i grundskolan eller specialskolan senast två månader efter att de tagits emot i skolan. Det är lämpligt att skolan gör det i samband med den inledande bedömningen.

Skolan upprättar studieplanen i samarbete med studie- och yrkesvägledaren och om det behövs med elevhälsan. Planen ska ses över löpande utifrån nya bedömningar av den nyanlända elevens ämneskunskaper. Det är viktigt att skolan har rutiner för hur den individuella studieplanen ska följa med eleven om hen börjar vid en annan skola eller utbildning.

Källa: 3 kapitlet 12 g § skollagen.

Vad ska den individuella studieplanen innehålla?

Den individuella studieplanen ska vara långsiktig och beskriva hur eleven ska uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program utifrån elevens egna mål. I planen ska det finnas information om utbildningens huvudsakliga innehåll och om planerade stödåtgärder. Om skolan bedömer att eleven behöver olika tänkbara vägar inom gymnasieskolans introduktionsprogram för att nå behörighet till ett nationellt program behöver även dessa ingå i den individuella studieplanen.

Källa: 3 kapitlet 12 g § skollagen.

Är skolan skyldig att göra en individuell studieplan även för elever som togs emot innan de nya reglerna trädde i kraft?

Skolan måste göra en individuell studieplan för alla elever som har tagits emot sedan lagstiftningen trädde ikraft den 1 augusti 2018. Men det finns inget som hindrar att nyanlända elever som togs emot i högstadiet före den 1 augusti 2018 också får en individuell studieplan.

Ska skolan dokumentera beslutet om individuell studieplan i ett åtgärdsprogram?

Nej, ett beslut om individuell studieplan ska inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram för en elev som har tagits emot på högstadiet.

Introduktionsprogram för nyanlända

Har asylsökande elever som fyllt 18 år rätt att fortsätta på introduktionsprogram i gymnasieskolan även efter att de flyttat till en annan kommun?

Ja, en elev har rätt att fortsätta läsa på det introduktionsprogram som eleven har börjat på i den nya kommunen. Det är också möjligt att börja läsa på ett nytt introduktionsprogram i den nya kommunen. Detta gäller under förutsättning att eleven börjat läsa ett introduktionsprogram i den gamla kommunen.

Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.

Har asylsökande elever som fyllt 18 år rätt att byta introduktionsprogram?

Ja, det är möjligt för eleven att börja läsa på ett nytt introduktionsprogram, under förutsättning att eleven läser på ett introduktionsprogram.

Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.

Har asylsökande ungdomar över 18 år som har påbörjat ett introduktionsprogram rätt att gå över till och påbörja utbildning på ett nationellt program?

Nej, asylsökande ungdomar på introduktionsprogram har inte rätt att gå över till och påbörja ett nationellt program efter att de fyllt 18 år. Detta är Skolverkets tolkning av de aktuella bestämmelserna.

Det finns inget som hindrar att kommunen ändå erbjuder utbildning, exempelvis på ett nationellt program till asylsökande ungdomar som fyllt 18 år. Detta innebär att möjligheterna till utbildning kan se olika ut i olika delar av landet.

Notera: Det som anges i första stycket gäller även för vissa andra ungdomar som anges i 1 § lagen om mottagande av asylsökande med flera, ungdomar med vissa tidsbegränsade uppehållstillstånd och ungdomar som är papperslösa.

Källor: 15 kapitlet 5 §, 16 kapitlet 29 och 37 §§, 17 kapitlet 15 § och 29 kapitlet 2 - 3 §§ skollagen.

Statlig ersättning till kommuner på Migrationsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Vad gäller för huvudmän för fristående skolor och programinriktat individuellt val?

Huvudmän för fristående skolor måste ta emot alla elever som har rätt att gå utbildningen och som det finns plats för. Detta gäller dock inte en elev i behov av särskilt stöd, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven i form av tilläggsbelopp.

Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.

Måste huvudmän för fristående skolor ta emot elever till sina preparandutbildningar?

Nej, huvudmän för fristående skolor är inte skyldiga att ta emot elever till sina preparandutbildningar.

Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.

Flytt till en annan kommun

Kan en elev som flyttat till en annan kommun få fortsätta sin utbildning på introduktionsprogram i sin gamla hemkommun?

Ja, men bara om kommunerna är överens om detta.

Det är elevens hemkommun som ansvarar för att erbjuda eleven utbildning på introduktionsprogram i hemkommunen. Det finns inte någon generell rätt för en elev att få gå kvar på ett introduktionsprogram i sin gamla hemkommun efter en flytt till annan kommun.
Det innebär att det är frivilligt för en kommun att ta emot en elev som inte har kommunen som sin hemkommun, och en förutsättning är då att kommunerna kommer överens om ersättningen.
Det är bara för preparandutbildningen och programinriktat individuellt val, som ersättningsfrågan regleras i skollagen. För övriga introduktionsprogram är det alltså upp till hemkommunen och den mottagande kommunen att komma överens om beloppet.

Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.

Vilken utbildningsplan ska eleven följa efter en flytt till annan kommun?

Om en elev fortsätter läsa på ett redan påbörjat introduktionsprogram eller börjar läsa på ett nytt introduktionsprogram efter flytt, så ska eleven följa utbildningsplanen hos den nya kommunen.

Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.

Rätt att gå klart en utbildning som man börjat på

Har en asylsökande elev vars ålder "skrivits upp" (till 18 år eller äldre) rätt att slutföra sin skolgång i grundskolan?

En elev som har slutfört årskurs nio (när skolplikten normalt upphör) utan att ha nått de kunskapskrav som minst ska uppnås, har rätt att slutföra utbildningen under ytterligare två år.

Ett annat alternativ för en nyanländ elev kan vara att påbörja språkintroduktion, där eleven också har en möjlighet att läsa de grundskoleämnen som eleven behöver. Det är eleven själv som väljer om hon eller han ska gå kvar i grundskolan eller gå vidare till ett introduktionsprogram.

Frågan om rätt att slutföra skolgången prövas av elevens hemkommun.

Någon övre åldersgräns för rätten att slutföra utbildningen i grundskolan framgår inte uttryckligen av skollagen. I förarbetena till den aktuella bestämmelsen har uttalats att denna rätt gäller till och med vårterminen det kalenderår eleven fyller 18 år. I bestämmelsen anges dock att en elev efter skolpliktens upphörande har rätt att slutföra utbildningen under ytterligare två år. Eftersom skolplikten normalt upphör vid 18 års ålder skulle detta kunna förstås som att en elev kan ha rätt att slutföra sin utbildning tills eleven fyller 20 år. Hur denna bestämmelse ska tolkas är alltså inte helt tydligt och frågan har, vad vi vet, inte heller prövats rättsligt.

Asylsökande elever har rätt till utbildning i gymnasieskola bara om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år. Skolverkets tolkning är att asylsökande elever på introduktionsprogram inte har rätt att gå över till och påbörja ett nationellt program efter att de fyllt 18 år. Eleven har dock rätt att fullfölja en påbörjad utbildning på introduktionsprogram eller ett nationellt program även efter sin 18-års dag.

Källor: 7 kapitlet 13, 15 - 16 §§ och 29 kapitlet 3 § skollagen.

Allmänna råd om nyanlända elever

Kan eleven välja att gå klart sin utbildning hos en huvudman för en fristående skola?

Eleven kan i vissa fall gå klart sin utbildning hos en huvudman för en fristående skola. Det gäller huvudmän för fristående skolor som anordnar:

  • Språkintroduktion
  • Yrkesintroduktion
  • Individuellt alternativ

Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.

Senast uppdaterad 09 november 2018