Flerspråkig utveckling

Få kunskap om hur den flerspråkiga förmågan utvecklas samt skillnader mellan en- och flerspråkig utveckling. Innehållet fördjupar dina kunskaper i hur du kan utforma din undervisning utifrån elevernas förutsättningar och behov. Materialet tar vid efter den obligatoriska kartläggningen Hitta språket.

Tre elever arbetar i grupp

Detta material utgår från en artikel skriven av Eva - Kristina Salameh.
Läs gärna artikeln i sin helhet:
Flerspråkig utveckling, av Eva-Kristina Salameh Pdf, 140 kB, öppnas i nytt fönster.

Konkreta tips

Skillnader mellan en- och flerspråkig utveckling

En- och flerspråkig språkutveckling skiljer sig åt, och nedan listas de viktigaste faktorerna.

  • Språklig socialisation
  • Yttre faktorer
  • Lexikonet distribueras över två eller flera språk
  • Transfer
  • Kodväxling

 

Forskning och fördjupning

Flerspråkig utveckling

Det är en vanlig föreställning att det går fort och lätt för små barn att tillägna sig språk. Det är självklart stor skillnad mellan det nyfödda barnet och en pratsam 3-åring. Men språkutveckling är en komplicerad process som tar många år, oberoende av antal språk.
Ett exempel är att så snart ett barn börjar kombinera ord, börjar det också använda böjningsändelser och småord, men det tar lång tid innan det behärskar detta. I vissa språk sker detta i 6-årsåldern, i andra språk är vissa strukturer inte etablerade förrän i 10–12-årsåldern. En annan vanlig föreställning är att flerspråkiga barn börjar tala senare än enspråkiga barn, och att det dessutom tar väsentligt längre tid att utveckla mer än ett språk. Forskningen har i stor utsträckning kunnat visa att detta inte stämmer.

Det är viktigt att se den flerspråkiga förmågan som en sammansatt förmåga baserad på de ingående språken, och att inte utgå från språkutvecklingen hos enspråkiga barn. Både en- och flerspråkig utveckling påverkas av yttre faktorer, som tillgången till språklig stimulans, men dessa faktorer påverkar i betydligt högre grad den flerspråkiga utvecklingen. Det är inte självklart att ett barn som förväntas utveckla mer än ett språk har god tillgång till dessa språk. I språkligt mycket blandade områden kan tillgången både till kompetenta andraspråkstalare och talare av modersmålet vara mycket begränsad.

Språklig socialisation

Språklig socialisation innebär kulturellt grundade föreställningar om barns språkutveckling och vad omgivningen, både äldre barn och vuxna, förväntas göra för att underlätta för barnet. I den språkliga socialisationen ingår också när och hur barnen presenteras för skrift. Flerspråkiga elever i förskoleklassen kan ha olika erfarenheter av detta, från att högläsning av böcker från tidig ålder till att skrift framförallt gäller religiösa skrifter; sagor berättas oftast muntligt.

Flerspråkig utveckling inom olika språkliga domäner

Fonologisk utveckling

Vid skolstarten förutsätts den fonologiska utvecklingen (uttalsutvecklingen) på elevens modersmål vara avslutad. I skolan läggs stor vikt vid att arbeta med fonologisk medvetenhet, en metaspråklig förmåga som bland annat innebär att eleven kan fokusera på hur ett ord är uppbyggt av språkljud och stavelser, och inte bara på ordets betydelse. Flerspråkiga elever har en ökad förmåga att uppmärksamma språkliga skillnader, eftersom de har tillgång till mer än ett språkligt system. De utvecklar därför tidigt en fonologisk medvetenhet jämfört med enspråkiga; en förmåga som är av stor betydelse för läs- och skrivinlärningen.

Lexikal utveckling

Lexikonet, vilket innebär ordförrådet och dess organisation, är inte samma på de olika språken hos en flerspråkig elev, eftersom språken används i olika sammanhang. Man brukar säga att ordförrådet distribueras över ett eller flera språk. Om endast ordförrådet på andraspråket bedöms kan det verka som om flerspråkiga elever har ett mindre ordförråd jämfört med enspråkiga. Bedömer man ordförråden på båda språken och lägger ihop begreppen från respektive ordförråd, minskar denna skillnad. Om en elev kan benämna en bild på en hund med ord från båda sina språk och en annan elev bara kan benämna bilden på sitt modersmål, så behärskar båda begreppet hund, även om den ena eleven saknar ordet på svenska.

Lexikal storlek

Vid skolstarten har de flesta enspråkiga elever i Sverige ett ordförråd på cirka 10 000 ord, men skillnaderna kan vara stora. Ordförrådets storlek är viktig för skolframgången.

Eftersom språken används i olika sammanhang kan flerspråkiga elever förväntas ha ett större ordförråd för ord som gäller hem och familj på sitt modersmål, och ett större ordförråd på sitt andraspråk för ord förknippade med förskola och skola. När de börjar skolan har de ofta ett antal grundbegrepp på modersmålet, som de inte alltid har ord för också på svenska.

Lexikal organisation

Ett stort lexikon är avgörande för skolframgång, men lika viktig är den lexikala organisationen. Mellan 6 och 10 års ålder förväntas den lexikala organisationen övergå till en mer mogen organisation i över- och underordning. Grunden till detta läggs emellertid i förskolan och inte minst i förskoleklassen.

Grammatisk utveckling

Processbarhetsteorin

Processbarhetsteorin (PT) är en modell för grammatisk utveckling i fem nivåer. Uppbyggnaden av nivåerna går gradvis och på varje nivå utvecklas förutsättningarna för att kunna gå vidare till nästa nivå. Teorin förutsäger i vilken ordning strukturer som verbtempus, plural eller ordföljdsmönster lärs in. På detta sätt blir det möjligt att predicera eller förutsäga nästa steg i utvecklingen, och därmed att följa den grammatiska utvecklingen. På varje nivå skapas förutsättningarna för nästa nivå. Eftersom varje steg i utvecklingen bygger på de föregående, kan man inte ”hoppa över” någon nivå. Läs mer om modellen i artikeln Flerspråkig utveckling, artikel av Eva-Kristina Salameh. Pdf, 140 kB, öppnas i nytt fönster.

Pragmatisk utveckling

Olika sätt att socialisera språkligt medför också pragmatiska skillnader, det vill säga hur språket används socialt, inte minst i skolan. Pragmatik kan definieras som språkets användning i kommunikativt samspel med andra. Hur detta samspel utformas påverkas i hög grad av kulturella mönster. Inom varje kultur finns språkliga och sociala regler för hur språket används i dialog. Dessa regler kan till exempel gälla om yngre personer får öppna ett samtal med en vuxen utan att vara tilltalade först. De lärs in samtidigt med språket, och en flerspråkig elev behöver känna till pragmatiska regler på sina olika språk.

Samtalsunderlag

När du har läst artikeln ”Flerspråkig utveckling” fundera över hur du som lärare kan använda denna kunskap för att skapa en språklig miljö som ger utrymme för elevens olika språk. Beskriv hur du tänker kring att de flerspråkiga eleverna i förskoleklassen också måste få utveckla sitt modersmål.

    • Hur får du en uppfattning om en elevs förmåga på sitt andraspråk svenska?
    • Går det att få en uppfattning om en elevs förmåga på sitt modersmål?
    • På vilka sätt skulle du kunna använda en sådan kunskap i förskoleklassens verksamhet?
    • Om båda språken skulle användas i verksamheten, vilka fördelar respektive problem tror du kan uppstå?

    Mer stödmaterial för undervisning av flerspråkiga elever i förskoleklass

    Vill du lära dig mer om hur du kan arbeta språk -och kunskapsutvecklande och hur eleverna kan använda alla sina språkliga resurser? Ta del av det samlade stödmaterialet för undervisning av flerspråkiga elever i förskoleklass. Materialet tar vid efter den obligatoriska kartläggningen Hitta språket och fördjupar dina kunskaper i hur du kan utforma din undervisning utifrån elevernas förutsättningar och behov.

    I stödmaterialet ingår den här artikeln samt ytterligare åtta artiklar. I varje artikel finns samtalsunderlag för kollegialt lärande samt förslag på undervisningsaktiviteter att pröva i praktiken.

    Artiklarna kan med fördel läsas i den här ordningen:

    1. Förhållningssätt till undervisning och kartläggning
    2. Utgå från elevers erfarenheter och förkunskaper
    3. Bidra till språkutveckling under hela dagen
    4. Interaktion – tala, samtala och föra dialog
    5. Ordförrådets betydelse för språk-, läs- och skrivutveckling
    6. Utveckling och bedömning av språk i meningsfulla sammanhang
    7. Interaktiv läsning av olika typer av texter
    8. Flerspråkig utveckling
    9. Tidig läs- och skrivutveckling hos flerspråkiga elever
    10. Matematiskt tänkande i förskoleklass
    Senast uppdaterad 20 juni 2023

    Relaterat