Interaktion – tala, samtala och föra dialog

Materialet handlar om hur elever får lära språk genom att interagera med andra elever, med lärare och med personer utanför klassrummet. Innehållet ingår i det samlade stödmaterialet för undervisning av flerspråkiga elever i förskoleklass som tar vid efter den obligatoriska kartläggningen Hitta språket.

Färjestadens grundskola
Konkreta tips

Strukturerad samtalsmodell

En samtalsmodell som blivit allt vanligare i skolan, och som inbjuder till interaktion, är den så kallade EPA-modellen. En styrka med denna modell är att fler elever är aktiva, genom att de ges större utrymme att både tänka och samtala. Benämningen är en förkortning av samtalsmodellens tre faser, där E står för ensam, P för par och A för alla.

  • var och en först får tänka och formulera sina tankar enskilt
  • sedan samtalar man i par
  • I den tredje fasen förs dialog i helklass för att tillsammans kunna analysera frågeställningen utifrån parens olika samtal.

Elevernas förståelse vidgas i var och en av de tre faserna. I den enskilda fasen ges eleverna först tid att bearbeta sina egna tankar, utan påverkan från någon annan.

Samtalsmodellen förekommer i olika varianter genom att till exempel ta bort en av faserna eller arbeta med dem i olika ordning, PEA, AEP, PA.

Interaktion – tala, samtala och föra dialog, artikel av Annika Andréasson och Anniqa Sandell RingPDF (pdf, 176 kB)

Berätta med en röd tråd

I exemplet från förskoleklassen som utforskar temat café, finns många naturliga tillfällen för samtal om sådant som eleverna har erfarenhet av. En elev berättade exempelvis för övriga i klassen om sitt besök på ett café när hen fyllde år. I detta sammanhang hade kamraterna kunnat få dela med sig av vad de gjorde när de fyllde år eller av sina erfarenheter från ett café-besök. Lärarna kan använda EPA-modellen och låta eleverna delge erfarenheter i par eller i mindre grupp. Lärarna kan på förhand bestämma sig för vilka elever de ska lyssna på särskilt aktivt, om det inte är möjligt att låta alla elever berätta i helklass. 

Övning tema café

Interaktion – tala, samtala och föra dialog, artikel av Annika Andéasson och Anniqa Sandell RingPDF (pdf, 176 kB)

Forskning och fördjupning

Flera av våra elever har inget språk!

Liknande uttryck hörs ibland och följs inte sällan av fler beskrivningar av vad dessa elever därmed “inte klarar” i den ordinarie undervisningen.

Bakom liknande formuleringar finns förmodligen lärare som vill skapa likvärdiga möjligheter för alla elever att lyckas, utan att själva ha getts förutsättning att utveckla sin förståelse för hur.

Sannolikt syftar uttrycket på flerspråkiga elever, som fortfarande är i ett tidigt utvecklingsskede av det svenska språket. Men att ha kort erfarenhet av svenska behöver ju inte innebära att man saknar språk. Tvärtom kan detta vara elever som har rika språkliga förmågor, ibland till och med på flera språk. Det kan tyckas självklart i teorin, men i praktiken är mötet med elever som har liten erfarenhet av svenska språket en stor utmaning för många lärare. Särskilt för lärare som saknar erfarenhet av och kunskap om andraspråksutveckling.

Att som lärare ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om andraspråksutveckling och om språk- och kunskapsutvecklande undervisning, skapar en större trygghet i utformandet av undervisningen och ökad möjlighet att se både styrkor och behov hos flerspråkiga elever. Traditionellt har svensk skola utgått från en enspråkig norm och länge utgick undervisningen från att alla elever hade en likartad språklig bakgrund, även om det aldrig har sett ut på det viset. Genom att istället betrakta flerspråkighet som norm kan lärare förhålla sig till språk under utveckling och att se mångfalden av språk som en tillgång.

Interaktion – tala, samtala och föra dialog, artikel av Annika Andéasson och Anniqa Sandell RingPDF (pdf, 176 kB)

En kommunikativ syn på språkutveckling

Teoretiskt finns det olika sätt att betrakta språkutveckling och det avspeglas i olika sätt att utforma undervisningen. Tidigare fanns ett fokus på språkets formella regler, men sedan många år utgår våra styrdokument från en kommunikativ syn på språkutveckling, som är ett betydligt bredare perspektiv. Denna syn avspeglas även i kartläggningsmaterialet Hitta språket, med dess bredd av olika aktiviteter och observationspunkter.

En teoretisk modell roll är Bachman och Palmers modell över kommunikativ kompetens. Läs om modellen i artikeln Interaktion – tala, samtala och föra dialog, artikel av Annika Andéasson och Anniqa Sandell RingPDF (pdf, 176 kB)

Interaktion i meningsfulla sammanhang

Kommunikativ språkundervisning är inte en metod, utan handlar snarare om ett förhållningssätt, som betonar interaktionen med andra som både medel och mål för språkutvecklingen. Omsatt i praktiken innebär det att elever ska få lära språk genom att interagera med andra elever, med lärare och med personer utanför klassrummet, samt med hjälp av olika material och digitala verktyg. En grundläggande tanke i kommunikativ språkundervisning är att språklärande blir framgångsrikt genom att interaktionen sker kring ett meningsfullt och verkligt innehåll. Det medför att undervisningen behöver utgå från innehåll som är relevant för eleverna och i autentiska sammanhang.

Lärares roll i en kommunikativ undervisning blir att planera och organisera för interaktion, både i och utanför undervisningen, och på olika sätt stötta elevers lärandeprocesser. Elevers roll blir att aktivt använda språket för att till exempel samtala, uttrycka sina tankar, fråga eller argumentera om det som är relevant för sammanhanget.

Interaktion – tala, samtala och föra dialog, artikel av Annika Andéasson och Anniqa Sandell RingPDF (pdf, 176 kB)

Få utveckla både språk och kunskaper

När elever börjar i förskoleklass har de under sina första levnadsår mött ett eller flera språk i sin vardag. I familjen, i lek med kamrater och i andra vardagliga sammanhang har de börjat utveckla ett vardagsspråk, det vill säga det språk som är vanligt förekommande i sådana situationer. Vardagsspråket bygger till stor del på vanliga högfrekventa ord, enkla grammatiska konstruktioner och att det har stöd av den aktuella kontexten.

Förutom vardagsspråket ska eleverna tillägna sig en kunskapsrelaterad språkkompetens, också kallat skolspråk. Dessa båda begrepp, vardagsspråk och skolspråk, är viktiga när en elevs språkbehärskning ska bedömas.

Interaktion – tala, samtala och föra dialog, artikel av Annika Andéasson och Anniqa Sandell RingPDF (pdf, 176 kB)

Språklig bas och utbyggnad

Ett annat vanligt sätt att dela in språkförmåga är genom en distinktion mellan bas och utbyggnad. Basen är den språkbehärskning som behövs i vardagen och som framförallt omfattar ljudsystemet, basordförrådet, det grammatiska systemet samt grundläggande kunskap om att föra och följa ett samtal och textuell kompetens. De delar av språkbehärskningen som ingår i basen förväntas barn behärska på sitt modersmål redan före skolstarten, medan utbyggnad är den djupare och bredare språkförståelse och det språkbruk som krävs för att kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan och för att möta de krav som kan ställas senare i livet.

Flerspråkiga elever som ännu inte har en stark språklig bas i svenska behöver därför utveckla både den språkliga basen och utbyggnaden samtidigt.

Interaktion – tala, samtala och föra dialog, artikel av Annika Andéasson och Anniqa Sandell RingPDF (pdf, 176 kB)

Skapa rikliga tillfällen till interaktion på flera språk

I en förskoleklass kan det finnas många språk representerade bland eleverna, kanske långt fler än vad läraren talar. Men läraren kan ändå uppmuntra eleverna att använda alla sina språkliga resurser och att interagera, tänka och kommunicera med andra elever som talar samma modersmål. Ett sådant förhållningssätt till flerspråkighet benämns som transspråkande och fokuserar på elevernas användning av alla sina språk i meningsfulla sammanhang. Genom att skapa ett klimat där alla språk och kulturella erfarenheter har lika stort värde och där undervisningen utgår och bygger på elevernas språkliga och kulturella mångfald kan eleverna mötas utifrån lite mer jämlika och identitetsstärkande villkor.

Interaktion – tala, samtala och föra dialog, artikel av Annika Andéasson och Anniqa Sandell RingPDF (pdf, 176 kB)

Samtalsunderlag

  • När under skoldagen kan eleverna få monologberätta i syfte att utveckla den textuella kompetensen?
    Hur kan ni uppmuntra eleverna att berätta om det som är meningsfullt för dem?Resonera kring hur era rutiner och er stöttning behöver se ut för att alla elever ska ges möjlighet att få lyckas.
  • Planera för att införa EPA-samtal i förskoleklassen:
    Dela in eleverna i lämpliga samtalspar (som behålls under en längre tid), ta hänsyn till elevernas modersmål och olika språkliga förmågor.
    Vilken stöttning behöver elevernas ges i att till exempel lyssna aktivt och att inleda frågor?

Begreppslista

Begrepp och definitionerPDF (pdf, 97 kB)

Ta del av hela stödmaterialet för undervisning av flerspråkiga elever i förskoleklass

Undervisar du elever som är nya i svenska språket i förskoleklass? Vill du lära dig mer om hur du kan arbeta språk -och kunskapsutvecklande och hur eleverna kan använda alla sina språkliga resurser? I så fall kan du ta del av det samlade stödmaterialet för undervisning av flerspråkiga elever i förskoleklass. Materialet tar vid efter den obligatoriska kartläggningen Hitta språket och fördjupar dina kunskaper i hur du kan utforma din undervisning utifrån elevernas förutsättningar och behov.

I stödmaterialet ingår den här artikeln samt ytterligare sex artiklar som du ser längst ned på den här sidan. I varje artikel finns samtalsunderlag för kollegialt lärande samt förslag på undervisningsaktiviteter att pröva i praktiken.

Artiklarna kan med fördel läsas i den här ordningen:

  1. Förhållningssätt till undervisning och kartläggning
  2. Utgå från elevers erfarenheter och förkunskaper
  3. Bidra till språkutveckling under hela dagen
  4. Interaktion – tala, samtala och föra dialog
  5. Ordförrådets betydelse för språk-, läs- och skrivutveckling
  6. Utveckling och bedömning av språk i meningsfulla sammanhang
  7. Interaktivläsning av olika typer av texter
  8. Flerspråkig utveckling
  9. Tidig läs- och skrivutveckling hos flerspråkiga elever
Senast uppdaterad 01 april 2020

Relaterat