Matematiskt tänkande i förskoleklass – att utforma undervisningen för flerspråkiga elever

Fyra exempel där lärare arbetar kring matematikens språk

Nedan följer fyra exempel från vardagliga situationer i förskoleklass där lärare arbetar med elever kring matematikens språk på olika sätt och synliggör matematiken i olika situationer. Frågorna som ställs är exempel och utgår från elevernas individuella språkliga förmåga och matematiska kunnande. Oavsett förmåga eller kunnande är det av vikt att eleverna möter matematiken i ett sammanhang, är språkligt aktiva och får språklig stöttning.

Mönster i klassrummet

En grupp elever har fått en uppgift att göra armband med blå och röda pärlor i olika storlekar och form. Läraren har tidigare observerat att två av eleverna har haft svårighet att uttrycka sig kring mönster och väljer att sätta sig bredvid dem och startar ett samtal kring de mönster som uppstår i elevernas armband. Läraren ställer frågor som:

Kan ni visa och berätta för varandra om mönstret på era armband?
Ser du vilket mönster Eric bygger?
Vilken pärla tror du att Ayla kommer välja nu? Vilken pärla är nästa i mönstret?
Skulle någon annan pärla också kunna passa in i mönstret?
Du har gjort varannan med färg ser jag, först en blå, sedan en röd, sedan en blå igen.
Ser mönstret likadant ut hela tiden?
Kan du fortsätta mitt mönster?

Taluppfattning i matsalen

En grupp i förskoleklass är nere i matsalen, dagens lunch är köttbullar och makaroner. På en skylt står det skrivet ”8 köttbullar”. Eleverna tar själva mat från kantinerna. Gruppens lärare har tidigare observerat en flerspråkig elev, Luca, som visat svårigheter att uttrycka sig kring tal och antal. Läraren sätter sig vid Lucas bord och startar ett samtal med eleverna runt bordet.

Hur många köttbullar fick man ta? Hur visste ni det?
Hur många tog du? Hur räknade du?
Oj, jag har bara tagit fem, får jag ta fler? Hur många?
Jag tror att jag tog flest, jag tog alla åtta.
Är åtta många eller få köttbullar? Varför?
Hur många har vi två ätit tillsammans?
Nu har du bara en (två, fyra…) köttbulle kvar. Hur många har du ätit?

Efter en stund börjar alla bli klara och läraren tar upp frågan igen.

Undrar hur många köttbullar alla förskoleklassbarn har ätit tillsammans?
Tror ni att vi har ätit fler eller färre än ettorna?

Mätning på skolgården

Gruppen är ute på skolgården på rast. Två elever har tagit fram alla hopprep de kunde hitta från boden och har sedan knutit ihop ändarna till ett långt rep. De springer till en lärare för att visa vad de har gjort. Läraren har i tidigare kartläggning uppmärksammat att en av eleverna har haft svårigheter att uttrycka sig kring mätning och startar ett samtal med eleverna kring längd och mätning.

Var är mitten på repet?
Hur många hopprep har ni använt?
Är alla hopprep lika långa?
Vilket rep är längst och vilket rep är kortast?
Kan vi mäta repet med något annat?
Hur många barn långt tror ni att repet är?

Rumsuppfattning i idrottssalen

Ett arbetslag i förskoleklass har efter genomförd kartläggning med Hitta matematiken tillsammans planerat ett temaområde kring rumsuppfattning där de ska träna elevernas spatiala förmåga och stärka deras förståelse för lägesord. En av grupperna har samlats i skolans idrottssal tillsammans med sin lärare i fritidshem. På golvet i idrottssalen står några plintar utställda och en röd och en blå boll ligger på golvet i varsin ände av salen. Plintarnas placering gör att bollarna inte syns från alla vinklar. Läraren ber först Omar att ställa sig på en av plintarna och Melissa att sätta sig bakom en annan plint. Läraren frågar resten av gruppen om de tror att Omar och Melissa ser varandra och ber dem att förklara varför eller varför inte. Några av eleverna svarar:

Ja, Omar är så högt upp.
Nej, för Melissa gömmer sig där bakom.

Omar och Melissa får sedan berätta om de ser varandra och aktiviteten fortsätter genom att nya elever får ställa sig på olika platser i förhållande till plintarna. Läraren fortsätter att ställa frågor till resten av gruppen:

Tror ni att Toby ser den röda bollen?
Var tror ni att Miriam ska ställa sig för att se både Melker och Nomi?
Varför ser inte Melker den blå bollen?

Mål och utvärdering

Inför ett nytt arbetsområde är det viktigt att fundera på vilka matematiska ord och begrepp som den flerspråkiga eleven kommer att möta.
Finns det andra ord och begrepp som tangerar det matematiska innehållet och som eleverna behöver få förståelse för?
Att också formulera språkmål utöver de rena innehållsmålen vidgar elevernas språkkunskaper i alla ämnen (Cummins, 2017).
Ett exempel på språkmål för situationen med mätning på skolgården skulle kunna vara att eleverna också möter andra adjektiv som beskriver storlek med annan men liknande betydelse, som hög och stor. Genom att synliggöra likheter och olikheter kan begreppet lång nyanseras i förhållande till liknande ord. Vilka ord och begrepp är viktigast just nu, och vilka ord och begrepp kommer eleven att behöva framöver?
Planeringen behöver utgå både från elevens visade kunskaper och ha siktet inställt på bedömningskriterierna i årskurs 3.
Hur och när ni ska utvärdera om er språkutvecklande matematikundervisning har nått önskat resultat är en annan viktig fråga för arbetslaget att diskutera.

Flerspråkiga elevers språkutveckling är en skolgemensam angelägenhet där alla vuxna i skolan är viktiga tillgångar. Genom att delge alla vuxna runt eleven aktuellt tema i matematik kan alla ha samma mål att arbeta mot, så att eleven bjuds in till många språkligt berikande aktiviteter (Nilsson & Bunar, 2016).