Matematiskt tänkande i förskoleklass – att utforma undervisningen för flerspråkiga elever

Fördjupa dig i att arbeta språkutvecklande med flerspråkiga elever i förskoleklassens matematikundervisning.

Dekorationsbild

Detta material utgår från en artikel skriven av Erica Aldenius och Victor Severyd, PRIM-gruppen, Stockholms universitet. Läs gärna artikeln i sin helhet:

Matematiskt tänkande i förskoleklass– att utforma undervisningen för flerspråkiga eleverPDF (pdf, 136 kB)

Konkreta tips

Använd ett transspråkande förhållningssätt

Att lyfta fram språket i matematiken kan stötta många elever i sin förståelse, både elever med svenska som modersmål och flerspråkiga elever. Forskning kring matematik och flerspråkighet visar att elever gynnas av tvåspråkig undervisning tillsammans med exempelvis modersmålslärare eller jämnåriga, såväl som av en matematikundervisning som bedrivs språkutvecklande (Norén, 2011). Även om läraren inte behärskar elevernas olika modersmål kan de elever som behärskar samma språk använda det i kommunikationen med varandra. Att arbeta transspråkande, det vill säga att lyfta fram elevernas alla språkliga resurser, kan ge eleverna möjlighet till större meningsskapande i matematiken och underlätta för eleverna att förstå nya ord och begrepp. Ett transspråkande förhållningssätt kan också ge elevernas modersmål legitimitet och skapa en positiv bild av elevernas identitet som flerspråkiga (Cummins, 2017).

Förutom struktur, variation, uppmuntran och ett positivt förhållningssätt i undervisningen, lyfter Hajer och Meestringa (2020) fram tre grundprinciper för ett framgångsrikt språkutvecklande arbetssätt. Genom att arbeta med dessa principer kan lärare locka fram ett ökat engagemang och ett aktivt språkligt deltagande.

Dessa principer är:

  • att undervisa genom sammanhang
  • att främja aktiv språkanvändning
  • att ge språkligt stöd.
Konkreta tips

Fyra exempel där lärare arbetar kring matematikens språk

Nedan följer fyra exempel från vardagliga situationer i förskoleklass där lärare arbetar med elever kring matematikens språk på olika sätt och synliggör matematiken i olika situationer. Frågorna som ställs är exempel och utgår från elevernas individuella språkliga förmåga och matematiska kunnande. Oavsett förmåga eller kunnande är det av vikt att eleverna möter matematiken i ett sammanhang, är språkligt aktiva och får språklig stöttning.

Mönster i klassrummet

En grupp elever har fått en uppgift att göra armband med blå och röda pärlor i olika storlekar och form. Läraren har tidigare observerat att två av eleverna har haft svårighet att uttrycka sig kring mönster och väljer att sätta sig bredvid dem och startar ett samtal kring de mönster som uppstår i elevernas armband. Läraren ställer frågor som:

Kan ni visa och berätta för varandra om mönstret på era armband?
Ser du vilket mönster Eric bygger?
Vilken pärla tror du att Ayla kommer välja nu? Vilken pärla är nästa i mönstret?
Skulle någon annan pärla också kunna passa in i mönstret?
Du har gjort varannan med färg ser jag, först en blå, sedan en röd, sedan en blå igen.
Ser mönstret likadant ut hela tiden?
Kan du fortsätta mitt mönster?

Taluppfattning i matsalen

En grupp i förskoleklass är nere i matsalen, dagens lunch är köttbullar och makaroner. På en skylt står det skrivet ”8 köttbullar”. Eleverna tar själva mat från kantinerna. Gruppens lärare har tidigare observerat en flerspråkig elev, Luca, som visat svårigheter att uttrycka sig kring tal och antal. Läraren sätter sig vid Lucas bord och startar ett samtal med eleverna runt bordet.

Hur många köttbullar fick man ta? Hur visste ni det?
Hur många tog du? Hur räknade du?
Oj, jag har bara tagit fem, får jag ta fler? Hur många?
Jag tror att jag tog flest, jag tog alla åtta.
Är åtta många eller få köttbullar? Varför?
Hur många har vi två ätit tillsammans?
Nu har du bara en (två, fyra…)köttbulle kvar. Hur många har du ätit?

Efter en stund börjar alla bli klara och läraren tar upp frågan igen.

Undrar hur många köttbullar alla förskoleklassbarn har ätit tillsammans?
Tror ni att vi har ätit fler eller färre än ettorna?

Mätning på skolgården

Gruppen är ute på skolgården på rast. Två elever har tagit fram alla hopprep de kunde hitta från boden och har sedan knutit ihop ändarna till ett långt rep. De springer till en lärare för att visa vad de har gjort. Läraren har i tidigare kartläggning uppmärksammat att en av eleverna har haft svårigheter att uttrycka sig kring mätning och startar ett samtal med eleverna kring längd och mätning.

Var är mitten på repet?
Hur många hopprep har ni använt?
Är alla hopprep lika långa?
Vilket rep är längst och vilket rep är kortast?
Kan vi mäta repet med något annat?
Hur många barn långt tror ni att repet är?

Rumsuppfattning i idrottssalen

Ett arbetslag i förskoleklass har efter genomförd kartläggning med Hitta matematiken tillsammans planerat ett temaområde kring rumsuppfattning där de ska träna elevernas spatiala förmåga och stärka deras förståelse för lägesord. En av grupperna har samlats i skolans idrottssal tillsammans med sin lärare i fritidshem. På golvet i idrottssalen står några plintar utställda och en röd och en blå boll ligger på golvet i varsin ände av salen. Plintarnas placering gör att bollarna inte syns från alla vinklar. Läraren ber först Omar att ställa sig på en av plintarna och Melissa att sätta sig bakom en annan plint. Läraren frågar resten av gruppen om de tror att Omar och Melissa ser varandra och ber dem att förklara varför eller varför inte. Några av eleverna svarar:

Ja, Omar är så högt upp.
Nej, för Melissa gömmer sig där bakom.

Omar och Melissa får sedan berätta om de ser varandra och aktiviteten fortsätter genom att nya elever får ställa sig på olika platser i förhållande till plintarna. Läraren fortsätter att ställa frågor till resten av gruppen:

Tror ni att Toby ser den röda bollen?
Var tror ni att Miriam ska ställa sig för att se både Melker och Nomi?
Varför ser inte Melker den blå bollen?

Konkreta tips

Mål och utvärdering

Inför ett nytt arbetsområde är det viktigt att fundera på vilka matematiska ord och begrepp som den flerspråkiga eleven kommer att möta.
Finns det andra ord och begrepp som tangerar det matematiska innehållet och som eleverna behöver få förståelse för?
Att också formulera språkmål utöver de rena innehållsmålen vidgar elevernas språkkunskaper i alla ämnen (Cummins, 2017).
Ett exempel på språkmål för situationen med mätning på skolgården skulle kunna vara att eleverna också möter andra adjektiv som beskriver storlek med annan men liknande betydelse, som hög och stor. Genom att synliggöra likheter och olikheter kan begreppet lång nyanseras i förhållande till liknande ord. Vilka ord och begrepp är viktigast just nu, och vilka ord och begrepp kommer eleven att behöva framöver?
Planeringen behöver utgå både från elevens visade kunskaper och ha siktet inställt på kunskapskraven i årskurs 3.
Hur och när ni ska utvärdera om er språkutvecklande matematikundervisning har nått önskat resultat är en annan viktig fråga för arbetslaget att diskutera.

Flerspråkiga elevers språkutveckling är en skolgemensam angelägenhet där alla vuxna i skolan är viktiga tillgångar. Genom att delge alla vuxna runt eleven aktuellt tema i matematik kan alla ha samma mål att arbeta mot, så att eleven bjuds in till många språkligt berikande aktiviteter (Nilsson & Bunar, 2016).

Forskning och fördjupning

Elevers språk- och matematikutveckling är individuell

De flesta barn som börjar i förskoleklass i svensk skola har flera år av matematiskt språkutforskande bakom sig. De kanske har räknat så långt de kan och därmed utforskat talraden, pysslat med pärlor i olika mönster och då stött på begrepp som varannan eller lika många. När de har lekt med sand och vatten har de mött ord och begrepp inom mätning och genom att ha stått på olika platser i led kan barnen ha mött ordningstal. Många barn som börjar förskoleklass har även gått några år i förskola, där barnets matematikutveckling främjas genom lärande och kommunikation i samspel med andra med utgångspunkt i leken.

Barn som är födda och uppväxta i ett annat land än Sverige kan ha haft liknande erfarenheter och också utforskat sin matematiska förståelse för världen omkring dem. Men de har gjort det på ett annat språk än svenska och har därmed sitt utforskande och sina matematiska erfarenheter kopplade till det språket. Det är viktigt att ha i åtanke att flerspråkiga elever inte är en homogen grupp. Även inom denna grupp är elevers språk- och matematikutveckling individuell och behovet av stimulans varierande mellan olika elever.

Vardagsspråk och matematikspråk

Det första språk som barnet möter är ett vardagsspråk. Det är ett muntligt och informellt språk och används exempelvis hemma eller i lek. När barnet sedan börjar i skolan möter hen ett skolspråk som är mer formellt, mer likt skriftspråket och som innehåller fler abstrakta ord och begrepp. I skolspråket finns även de ämnesspecifika språken, och bland dessa matematikspråket. I matematikspråket finns ämnesspecifika ord, begrepp och symboler, exempelvis addition, en fjärdedel och likhetstecken. Dessutom används vissa ord både i vardagsspråk och i matematikspråk men kan då ha olika betydelse, så som ”bråk” eller ”volym”.

I förskoleklassen är matematikspråket närmare vardagsspråket, men byggs snabbt på med begrepp och symboler och skiljer mer från vardagsspråket ju längre eleverna går i skolan. Det är därför viktigt att eleverna både får använda och utforska matematikspråket ofta och i olika situationer samt att de får vandra mellan vardagsspråk och matematikspråk och utforska skillnaderna i betydelsen för samma ord (Myndigheten för skolutveckling, 2008).

Förslag på diskussionsfrågor

  • I artikeln ges exempel på hur situationer under elevernas skoldag i förskoleklass tas tillvara för att synliggöra matematiskt innehåll. Hur skulle ett tematiskt arbete kring de olika centrala innehållen i matematik kunna fortsätta och fördjupas?
  • På vilka sätt kan ni uppmuntra och underlätta för flerspråkiga elever att använda sin språkbakgrund och stärka sin identitet som flerspråkig när ni arbetar med matematik?
  • Hur kan ni lärare utveckla elevernas matematikspråk även utanför lektionspassen? Delge varandra och diskutera både goda exempel på när ni lyckats fånga upp matematiken i en spontan situation och exempel där ni hade velat vara mer förberedda.
  • Hur ofta ges utrymme för gemensamma didaktiska diskussioner kring matematik och språk under arbetslagets möten? Vilka kompetenser finns i arbetslaget och vad skulle ni behöva mer av exempelvis genom fortbildning? Vilken gemensam fortbildning i matematik skulle behöva prioriteras?

Mer stödmaterial för undervisning av flerspråkiga elever i förskoleklass

Ta del av det samlade stödmaterialet för undervisning av flerspråkiga elever i förskoleklass. Materialet tar vid efter den obligatoriska kartläggningen Hitta språket och fördjupar dina kunskaper i hur du kan utforma din undervisning utifrån elevernas förutsättningar och behov.

  1. Förhållningssätt till undervisning och kartläggning
  2. Utgå från elevers erfarenheter och förkunskaper
  3. Bidra till språkutveckling under hela dagen
  4. Interaktion – tala, samtala och föra dialog
  5. Ordförrådets betydelse för språk-, läs- och skrivutveckling
  6. Utveckling och bedömning av språk i meningsfulla sammanhang
  7. Interaktiv läsning av olika typer av texter
  8. Flerspråkig utveckling
  9. Tidig läs- och skrivutveckling hos flerspråkiga elever
  10. Matematiskt tänkande i förskoleklass
Senast uppdaterad 28 september 2021

Relaterat