Interaktiv läsning av olika typer av texter

Exempel på interaktiv läsning

Eleverna i förskoleklassen sitter (eller ligger) utspridda i klassrummet och samtalar i par om en bild de har framför sig. Ljudnivån i rummet är relativt hög och engagemanget bland eleverna går inte att ta miste på. Flera språk hörs i rummet. Läraren går runt och lyssnar på elevernas samtal och stöttar där det behövs genom att ställa någon fråga eller tänka högt tillsammans med eleverna. Läraren förstår inte alla språk som talas men ser ändå stora vinster i att de elever som kan samma språk får använda det språket som resurs för tänkande och kommunikation parallellt med språkanvändningen i svenska. Eleverna får i nästa steg bilda grupper om fyra och fyra och dela med sig till varandra om vilken bild de samtalat om och hur de tänkte om den. Eleverna stöttar varandra så att alla kommer till tals och kan göra sig förstådda.

Vad kan interaktiv läsning innebära?

Termerna interaktiv och dialogisk läsning används synonymt i den här artikeln. Interaktiv läsning syftar till att läsaren blir engagerad i texten och att läsaren interagerar med texten. Tillsammans tänker läraren och eleven om det de ser eller hör och skapar mening. Undervisningen organiseras så att eleverna interagerar med varandra, med läraren och med texten samt att eleverna ges eller får stort talutrymme. Genom den dialogiska läsningen stöttas eleverna i hur de kan tänka snarare än i vad de ska tänka.

Läsning av olika texter

Internationella och nationella forskningsrön visar samstämmigt på vikten av tidig tillgång till skriftspråket via olika texttyper, både skönlitterära och faktamässiga texter (sakprosa).Ett av de viktigaste redskapen i undervisningen är litteratur och samtal om text i en social gemenskap och en av förskoleklassens viktigaste uppgifter är att väcka alla elevers intresse för läsning och samtal om text. I skolans läroplan uttrycks vikten av att eleverna får möjligheter att ”läsa, lyssna på samt skriva och samtala om såväl skönlitteratur som andra typer av texter och händelser.” Vilken typ av text och litteratur läraren väljer styrs av syftet med läsningen.

Utforska ett fotografi

Samtal om ett fotografi kan leda till läsning av texter som klassen skriver tillsammans eller som eleverna skriver två och två. En individs förutsättningar att förstå läst text är bland annat beroende av dennes muntliga språkliga färdigheter och här spelar ordförrådet en stor roll, samt elevens familjebakgrund och om den överensstämmer med den rådande skolkulturen.Det är lättare att förstå ords betydelse i en text och att avkoda orden om innehållet är känt. En viktig del av att vara litterat innebär att förstå läst text. Skolans styrdokument är tydliga med att lärare har ett ansvar i att stödja eleverna i deras (andra)språkutveckling. Det gemensamma skrivandet av texter, läsning och bearbetning av klassens gemensamt skrivna texter lägger grunden till både avkodning, läsförståelse och skrivande.

Utgå från elevernas liv och bakgrundskunskaper

Läraren utgår oftast från elevernas liv och bakgrundskunskaper samt språk i undervisningen för att därifrån kunna bygga en bro till nya okända upplevelser[1]. Det leder till en vidgad syn på och förståelse av världen samt ett mer utvecklat svenskt språk och modersmål för flerspråkiga elever. Eleverna fick därför först i uppgift att observera sitt eget rum och sin sovplats i detalj och att fotografera rummet och sovplatsen. ”Vad ser jag när jag tittar mig omkring i mitt sovrum?”, ”Vad känner jag när jag tittar mig omkring i mitt sovrum?”. ”Vad vill jag berätta om mitt sovrum för min lärare och mina klasskamrater?”
Vårdnadshavare till flerspråkiga elever uppmuntrades att skriva ner viktiga stödord på ett språk som eleven använder i hemmet och om de kunde fick de även hjälpa till med översättningar av orden till svenska. Läraren är mån om att involvera vårdnadshavarna i klassens pågående arbete och att eleverna får möjlighet att utveckla samma ord och begrepp på svenska som på modersmålet eller modersmålen.

Att stretcha elevers språk genom informationsklyftor

Läraren använde elevernas teckningar på flera olika sätt för att vidga deras tänkande om rumsliga aspekter, perspektiv, mått och mönster, men även för utvecklingen av språkliga förmågor. En aktivitet som eleverna fick prova tillsammans med en ny kamrat som utmanade eleverna språkligt innebar att en elev beskrev någon del av sitt rum utan att visa teckningen och en annan elev försökte rita av enligt kamratens muntliga beskrivning. Här uppstår en så kallad informationsklyfta då det krävs ett mer utvecklat och precist språk. Eleven måste använda ord för att beskriva förhållanden mellan personer och saker:

på, i, över, ovanför, framför, under, bredvid, bakom, mellan, mitt emot. Ord för vad sakerna i rummet heter och då också öva sig i om det ska vara en eller ett: en säng/sängen, ett skåp/skåpet och hur sakerna ser ut:

rund, rektangulär, rutig, stor/liten.

Det krävs även att den som ritar noga lyssnar på vad kamraten beskriver, ber om förtydligande och frågar när hen inte förstår. Om elever som lär sig svenska som andraspråk ska få möjlighet att lagra nya ord i långtidsminnet krävs en variation av aktiviteter där eleverna får möjlighet att höra orden många gånger och bearbeta orden på många olika sätt. När eleverna delar författarens, eller i det här fallet fotografens ordförråd, blir det lättare att samtala om bilderna på en mer fördjupad och analytisk nivå. När de mest relevanta orden är kända och eleverna använder orden på ett funktionellt sätt är det också lättare att kunna lyssna till och förstå längre texter om det aktuella ämnet och att skriva egna texter.

Att utgå från ett fotografi för utveckling av litteracitet och förståelse för barnkonventionen

Läraren lät eleverna samtala fritt om bilderna till att börja med och därefter ställde också läraren frågor för att fördjupa elevernas tankar och språkförståelse i relation till utvalda artiklar i barnkonventionen:

• Vilka tankar får du när du tittar på bilden?
• Vilka känslor väcks när du tittar på bilden?
• Vilka frågor skulle du vilja ställa till barnet på bilden?
• Vilka frågor skulle du vilja ställa till fotografen som tagit bilden?
• Vad ser du inte på bilden? Vad finns bortom ramen på bilden?
• Om ni, två och två, skulle rita en bild (eller via annat uttryck som skrift, rörelse, dans, teater, måleri) över vad som sker efter att fotografiet togs, fortsättningen på berättelsen, vad skulle ni rita då?
• Om ni skulle rita det som skedde innan fotografiet togs, vad skulle ni rita då?
• Vilka skillnader och likheter ser du när du tittar på din egen bild av ditt sovrum/din sovplats och det här barnets sovrum/sovplats? Vilka tankar får du om det?

Läsning bidrar till en vidgad syn på världen och människor i vår närhet

Genom ett medvetet val av texter och litteratur från olika delar av världen eller böcker som handlar om olika delar av världen kan lärare och elever få ökad insyn i och kunskap om länder i världen och om skilda levnadssätt. Läraren kan också försäkra sig om att alla elever känner sig representerade och kan identifiera sig med innehållet i undervisningen. Eleverna kan i litteracitetsarbetet stöttas i att utveckla ett kritiskt perspektiv till de texter som de möter och utveckla sin förståelse av att texter kan tolkas på olika sätt.