Utveckling och bedömning av språk i meningsfulla sammanhang

Innehållet handlar om hur undervisningen i förskoleklass behöver bygga på ett språkutvecklande arbetssätt som tar hänsyn till heterogeniteten i gruppen. Materialet ingår i det samlade stödmaterialet för undervisning av flerspråkiga elever i förskoleklass som tar vid efter den obligatoriska kartläggningen Hitta språket. Materialet fördjupar dina kunskaper i hur du kan utforma din undervisning utifrån elevernas förutsättningar och behov.

Färjestadens grundskola
Konkreta tips

Det här innebär språklig medvetenhet

Språklig medvetenhet innebär att eleverna själva funderar över språket, dess struktur och form och inte enbart innebörden i det som yttras. De kan växla mellan språkets form och innehåll och göra jämförelser däremellan. Eleverna kan också fundera över uttal, ordval eller meningsbyggnad. De är således medvetna om språket och klarar av att frigöra det från kontexten och för detta krävs en viss kognitiv mognad.

Den språkliga medvetenheten kan delas upp i olika former av medvetenhet:

  • Fonologisk medvetenhet gäller medvetenhet om språkljuden.
  • Morfologisk medvetenhet gäller medvetenhet om orddelar, ord och hur de kan förändras.
  • Syntaktisk medvetenhet gäller medvetenhet om hur satser och fraser byggs upp.
  • Semantisk medvetenhet gäller medvetenhet om ords och satsers betydelse.
  • Pragmatisk medvetenhet gäller medvetenhet om hur språket används i olika situationer.

Utveckling och bedömning av språk i meningsfulla sammanhang, artikel av Annika Andreasson och Anniqa Sandell RingPDF (pdf, 315 kB)

Begrepp och definitionerPDF (pdf, 97 kB)

Forskning och fördjupning

Exempel på utveckling och bedömning av språk

En lärare i förskoleklass sitter tillsammans med en modersmålslärare och två elever som har samma modersmål och pratar utifrån den dokumentation som lärare och elever samlat på sig under några veckor i början av höstterminen i temaarbetet om ett café.

Den ena eleven har nyligen anlänt till Sverige från ett annat land och den andra eleven är född i Sverige. Trots skillnaden i var eleverna vuxit upp, så befinner de sig på ungefär samma språkliga nivå i svenska.

De tittar på en film och några foton och pratar om vad de ser och har upplevt när de utforskat, skapat, lekt och lärt om temat café. Det konkreta materialet i form av film och foton är ett måste för meningsskapande eftersom eleverna är nya i svenska språket. Läraren erbjuder också mycket verbalt stöd samt stöd via mimik och kroppsspråk. Även eleverna använder mimik och kroppsspråk för att göra sig förstådda på svenska.

Modersmålsläraren iakttar och lyssnar på samtalet som förs på svenska. När de båda lärarna fått en uppfattning om elevernas förmåga att uttrycka sina tankar och kunnande på det nya språket svenska lämnar läraren gruppen och modersmålsläraren fortsätter samtalet med eleverna via modersmålet. Nu vägleder modersmålsläraren eleverna i samtalet, så att hen får en uppfattning om elevernas språkförmåga i stort liksom var de befinner sig i sin språkliga medvetenhet och läs- och skrivutveckling.

I det autentiska exemplet ovan skapar sig lärarna en uppfattning om var de två eleverna befinner sig i sin språkutveckling, språkliga medvetenhet och läs- och skrivutveckling på både svenska och modersmålet. Eventuellt behärskar eleverna också flera språk.
Då kan det samtal med vårdnadshavare som föreslås i artikeln "Att utgå från elevers erfarenheter och förkunskaper" vägleda lärarna i vilket språk som är elevens starkaste språk och som eleven har mest nytta av att använda som resurs och utveckla parallellt med svenska språket i förskoleklassen. Läs mer i artikeln Att utgå från elevers erfarenheter och förkunskaper, artikel av Annika Andréasson och Anniqa Sandell RingPDF (pdf, 340 kB)

På den här skolan har rektor fattat beslut om att de modersmålslärare som är anställda på skolan ska stötta lärarna i förskoleklass efter att den obligatoriska kartläggningen genomförts.

Utveckling och bedömning av språk i meningsfulla sammanhang, artikel av Annika Andreasson och Anniqa Sandell RingPDF (pdf, 315 kB)

Att få syn på elevers kunnande via modersmålet

På skolan där man arbetade med temat café deltar modersmålsläraren i samtalet med eleverna för att få en uppfattning om deras förmåga att uttrycka sina tankar och kunnande via svenska språket. Hen kan sedan jämföra med hur eleverna i undervisningen interagerar kring temat café via modersmålet. Modersmålsläraren kan skaffa sig en uppfattning om var eleverna befinner sig i sin språkliga och kognitiva utveckling. Modersmålsläraren kan härmed upptäcka om det föreligger några uppenbara avvikelser som snabbt behöver följas upp och utredas ytterligare. Om modersmålsläraren reagerar på att något avviker skulle det kunna innebära att det även kan bli problem med språkutvecklingen i svenska.

Utveckling och bedömning av språk i meningsfulla sammanhang, artikel av Annika Andreasson och Anniqa Sandell RingPDF (pdf, 315 kB)

Transspråkande

Transspråkande i skolsammanhang är ett förhållningssätt till flerspråkighet som fokuserar på elevernas användning av alla sina språk i meningsfulla sammanhang. Forskare menar att lärare måste visa större tolerans mot transspråkande, det vill säga att elevernas samtliga språkliga resurser lyfts fram i undervisningen och får användas av eleverna.

Utveckling och bedömning av språk i meningsfulla sammanhang, artikel av Annika Andreasson och Anniqa Sandell RingPDF (pdf, 315 kB)

Språklig medvetenhet och läs- och skrivutveckling inom temat café

Den språkliga medvetenheten utvecklas under hela dagen i förskoleklassen om läraren planerar för det och fångar möjligheter i stunden som uppstår i bland annat leken, vid måltiderna, i skapandet, vid högläsningen och i textsamtalen. En planerad språkstund varje dag kan stötta eleverna i att inrikta sig på språkets formsida istället för dess innehållssida. Det är dock viktigt att inte glömma alla andra stunder under dagen då elevernas språk kan och behöver stimuleras på olika sätt. Det är särskilt viktigt att orden som förskoleklassen fokuserar på är kända för flerspråkiga elever som dels ännu inte har orden i sitt svenska lexikon, dels kan ha ett modersmål vars ljudsystem skiljer sig från svenska språkets ljudsystem.

Läs exemplet där en klass fångar upp en elevs berättelse om besök på ett café.

Att utgå från elevers erfarenheter och förkunskaper, artikel av Annika Andréasson och Anniqa Sandell RingPDF (pdf, 340 kB)

Berättelsen utvecklas till ett tematiskt arbete i vilket elever och lärare involverar vårdnadshavare, samtalar, samläser, samskriver, skapar och på andra sätt utforskar temat. Innehållet i kartläggningsmaterialet Hitta språket kan kopplas till detta tematiska arbete och lärare leker med språket på olika sätt, skriver listor och skyltar med hjälp av varandra och av digitala verktyg. De skapar egna memoryspel och andra typer av spel. Här prövas samtidigt elevernas kunskaper om bokstäver och bokstavsljud.

Utveckling och bedömning av språk i meningsfulla sammanhang, artikel av Annika Andreasson och Anniqa Sandell RingPDF (pdf, 315 kB)

Litteracitet

Begreppet litteracitet, som har sitt ursprung i engelskans literacy, har under senare år fått en vidare innebörd och innefattar skrift i alla former samt bilder. Berättande med och utan bilder, ritande, sjungande och samtalande, symboler samt olika läsning och skrivande är delar av detta utvidgade begrepp.

Utveckling och bedömning av språk i meningsfulla sammanhang, artikel av Annika Andreasson och Anniqa Sandell RingPDF (pdf, 315 kB)

Samtalsunderlag

  • Språkförmågan i svenska och den språkliga bakgrunden varierar hos era flerspråkiga elever. På vilka sätt varierar därmed deras behov av stöttning?
  • För att stärka elevernas språkliga medvetenhet och läs- och skrivutveckling, hur kan undervisningen i högre grad ske i autentiska sammanhang som är meningsfulla för eleverna?
    • Planera för hur elevers användning av alla sina språkliga resurser ska stärkas i förskoleklassen, oavsett vilka språk som språklärarna är kunniga i.
      Hur behöver ni organisera undervisningen?
      Vilket förhållningssätt krävs, vilka rutiner och vilken variation av arbetssätt och arbetsformer behöver eleverna erbjudas?

    Begreppslista

    Begrepp och definitionerPDF (pdf, 97 kB)

    Ta del av hela stödmaterialet för undervisning av flerspråkiga elever i förskoleklass

    Undervisar du elever som är nya i svenska språket i förskoleklass? Vill du lära dig mer om hur du kan arbeta språk -och kunskapsutvecklande och hur eleverna kan använda alla sina språkliga resurser? I så fall kan du ta del av det samlade stödmaterialet för undervisning av flerspråkiga elever i förskoleklass. Materialet tar vid efter den obligatoriska kartläggningen Hitta språket och fördjupar dina kunskaper i hur du kan utforma din undervisning utifrån elevernas förutsättningar och behov.

    I stödmaterialet ingår den här artikeln samt ytterligare sex artiklar som du ser längst ned på den här sidan. I varje artikel finns samtalsunderlag för kollegialt lärande samt förslag på undervisningsaktiviteter att pröva i praktiken.

    Artiklarna kan med fördel läsas i den här ordningen:

    1. Förhållningssätt till undervisning och kartläggning
    2. Utgå från elevers erfarenheter och förkunskaper
    3. Bidra till språkutveckling under hela dagen
    4. Interaktion – tala, samtala och föra dialog
    5. Ordförrådets betydelse för språk-, läs- och skrivutveckling
    6. Utveckling och bedömning av språk i meningsfulla sammanhang
    7. Flerspråkig utveckling
    8. Interaktivläsning av olika typer av texter
    9. Tidig läs- och skrivutveckling hos flerspråkiga elever
    Senast uppdaterad 31 augusti 2020

    Relaterat