Utgå från elevers erfarenheter och förkunskaper

Fördjupa dig i hur dina flerspråkiga elever utifrån sina förutsättningar kan få möjlighet att uttrycka sina tankar och kunskaper på flera språk. Innehållet tar vid efter den obligatoriska kartläggningen Hitta språket.

Duk med handskrivna lappar på.

Detta material utgår från en artikel skriven av Annika Andréasson och Annica Sandell Ring. Läs gärna artikeln i sin helhet:

Att utgå från elevers erfarenheter och förkunskaper, av Annika Andréasson och Anniqa Sandell Ring Pdf, 166 kB, öppnas i nytt fönster.

Konkreta tips

Exempel på frågor under ett språkkartläggningssamtal med vårdnadshavare

Att som lärare få information om elevens språkanvändning och språkförmåga på de andra språk som eleven exponeras för och använder i sin vardag kan underlätta förståelsen för elevens nuvarande och kommande språkutveckling i svenska.

  • Vilket eller vilka språk möter och använder eleven utanför skolans värld?
  • Med vem/vilka möter och använder eleven det/de språken?
  • I vilka situationer och sammanhang möter och använder eleven det/de språken? Beskriv!
  • Vilket skulle vårdnadshavarna säga är elevens starkaste språk? Flera språk som är lika starka?
  • Hur skulle vårdnadshavarna beskriva elevens språkförmåga i ett eller flera språk? (Välutvecklat språk, adekvat för åldern, den grundläggande grammatiken är på plats, ett ordförråd som räcker till för de sammanhang eleven rör sig i osv.)
  • Finns det något vad gäller elevens språkutveckling som vårdnadshavarna reagerar på som avvikande, som oroar?
  • Har eleven gått i förskola/skola i annat land?
  • Upplever vårdnadshavarna att eleven visar intresse för berättande, läsning och skrivande i hemmiljön?
  • Exponeras eleven för berättande, böcker och annan skriven text i hemmiljön (tidningar etc.)? Om ja. Hur då? Med vem?
  • Är eleven läs- och skrivkunnig på något språk?
  • Är vårdnadshavarna läs- och skrivkunniga på något/flera språk? Vilket språk ser vårdnadshavarna som sitt/sina starkaste språk?
  • När exponerades eleven för det svenska språket för första gången? I vilken omfattning? Har exponeringen av svenska språket varit regelbunden sedan dess (detta kan man ev. också få svar på genom de första frågorna)?

Lärarens förmåga att skapa trygghet och förtroende under samtalet är avgörande för vilken information som kommer fram. En del frågor kan upplevas som känsliga och behöva omformuleras när de ställs så att de inte uppfattas som ”kontrollfrågor” eller som ett test. Det är viktigt att tydliggöra att det handlar om att läraren behöver få så mycket information som möjligt om eleven och elevens hemmiljö för att kunna bemöta och undervisa eleven på bästa möjliga sätt.

Övning, eleven som varit på café på sin födelsedag

En elev i en förskoleklass berättar en dag för lärarna och kamraterna med sin ”nybörjarsvenska” att hen fyllt år i helgen och att hen fick önska sig en upplevelse som eleven, föräldrarna och syskonen skulle göra tillsammans. Elevens önskan var att besöka ett café som en släkting till familjen ägde. En annan elev bad om ett klargörande genom frågan: ”Vad är café?”.

Det är ett exempel på hur lärare spontant fångar upp ett ämne som lyfts av en elev och tar tillvara elevernas liv utanför förskoleklassen, deras erfarenheter, referensramar, tankar och kunnande. Ett arbetssätt som utgår från elevernas liv utanför och i skolan och ger plats för elevernas egna tankar, erfarenheter och språk i lärandet har visat sig särskilt gynnsamt för flerspråkiga elever.

Läraren och eleverna ställer till exempel frågor som:

  • Vad är ett café?
  • Vad gör man där?
  • Var finns caféer?
  • I vilka länder och på vilka platser finns caféer?
  • Vilka besöker ett café?
  • Vad serveras på ett café?
  • Hur kommer det man äter och dricker till caféet?
  • Vem bakar och lagar det som serveras på caféet? Bakas/lagas det på plats eller någon annanstans?
  • Vad dricker man kaffe ur på ett café? Stor/liten kopp, mugg, glas, på fat?
  • Varifrån kommer kaffe ursprungligen?
  • Vilken inredning finns i ett café? Möbler? På väggarna?

Samtidigt som det utforskande och meningsskapande arbetet och leken pågår i helklass och i mindre gruppkonstellationer passar läraren på att observera eleverna och bland annat via det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta språket kartlägga om varje elev:

  • visar intresse och nyfikenhet inför olika språk-, läs- och skrivpraktiker,
  • förstår och följer enkla instruktioner,
  • beskriver, berättar, förklarar och uttrycker åsikter sammanhängande så att mottagaren förstår (från det omedelbara ”här och nu” mot ”där och då”),
  • kommunicerar på svenska genom att skriva bokstäver och symboler och urskiljer första språkljudet i ord och så vidare.

 

Referensramar och socialisation

Barn som flyttar från ett land till ett annat kan plötsligt befinna sig i en kulturell kontext som skiljer sig markant från den vanliga, trygga och kända. Detsamma kan gälla barn som är födda i Sverige och som innan de börjar i förskolan eller skolan har levt i en hemmiljö som skiljer sig från den sociokulturella gemenskap som utbildningssystemet i Sverige representerar.

Att få möjligheter att uttrycka sina tankar och kunskaper på fler språk än svenska är identitetsstärkande och utvecklande. Genom att lärare i förskoleklassen är medvetna om dessa varierande referensramar i mötet med elever och vårdnadshavare ökar deras medvetenhet om vilka faktorer som kan påverka kartläggningen. Det gäller att inte tolka och dra slutsatser allt för snabbt och ”snävt” utan försöka få syn på och ta hänsyn till varje elevs specifika förutsättningar att visa sin förmåga att tänka och kommunicera.

Ansvar

Ansvar

Ta tillvara det eleverna har med sig

Skolans läroplan anger vikten av att ta tillvara det varje elev har med sig i form av erfarenheter, kunskaper och språk och använda det som en resurs i undervisningen. Nära samverkan med hemmet lyfts också fram som en nödvändighet och har ett viktigt värde:

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper (s. 6). (…) Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv - värden, traditioner, språk, kunskaper - från en generation till nästa. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen (s. 7).

Forskning och fördjupning

Samtalsunderlag

    • Vilken kunskap har ni lärare om elevens språkliga förmåga på modersmålet?Hur kan kunskaperna tydliggöras, med hjälp av till exempel vårdnadshavare, förskolepersonal, eller om det finns tillgång till flerspråkig kollega med samma modersmål som eleven, alternativt modersmålslärare?
    • Hur kan elevernas olika språkliga och kulturella bakgrunder synliggöras och på ett naturligt sätt ligga till grund för undervisningen?
      Vad blir ert nästa steg för att stärka kopplingen mellan undervisning och elevernas “hemkultur”?
    • Artikeln ger exempel på hur en elevs erfarenhet av ett cafébesök togs tillvara och fick utgöra grund för undervisningen under lång tid.
      Hur gavs eleverna förutsättningar att utveckla de förmågor som anges i syftesdelen i läroplanens tredje del? Vilka delar av det centrala innehållet berördes i undervisningen?
      Vilka värden gavs eleverna möjlighet att utveckla och inhämta?

    Begreppslista

    Begrepp och definitioner Pdf, 86 kB, öppnas i nytt fönster.

    Mer stödmaterial för undervisning av flerspråkiga elever i förskoleklass

    Vill du lära dig mer om hur du kan arbeta språk -och kunskapsutvecklande och hur eleverna kan använda alla sina språkliga resurser? Ta del av det samlade stödmaterialet för undervisning av flerspråkiga elever i förskoleklass. Materialet tar vid efter den obligatoriska kartläggningen Hitta språket och fördjupar dina kunskaper i hur du kan utforma din undervisning utifrån elevernas förutsättningar och behov.

    I stödmaterialet ingår den här artikeln samt ytterligare åtta artiklar. I varje artikel finns samtalsunderlag för kollegialt lärande samt förslag på undervisningsaktiviteter att pröva i praktiken.

    Artiklarna kan med fördel läsas i den här ordningen:

    1. Förhållningssätt till undervisning och kartläggning
    2. Utgå från elevers erfarenheter och förkunskaper
    3. Bidra till språkutveckling under hela dagen
    4. Interaktion – tala, samtala och föra dialog
    5. Ordförrådets betydelse för språk-, läs- och skrivutveckling
    6. Utveckling och bedömning av språk i meningsfulla sammanhang
    7. Interaktiv läsning av olika typer av texter
    8. Flerspråkig utveckling
    9. Tidig läs- och skrivutveckling hos flerspråkiga elever
    10. Matematiskt tänkande i förskoleklass
    Senast uppdaterad 13 maj 2022

    Relaterat

    Text