Ordförrådets betydelse för språk-, läs- och skrivutveckling

Få kunskap om hur viktigt ett väl utvecklat ordförråd är för att lära sig läsa och skriva. Innehållet tar vid efter den obligatoriska kartläggningen Hitta språket. Materialet fördjupar dina kunskaper i hur du kan utforma din undervisning utifrån elevernas förutsättningar och behov.

En sida ur en handskriven receptbok av en elev som lär sig svenska.

Detta material utgår från en artikel skriven av Annika Andréasson och Anniqa Sandell Ring. Läs gärna artikeln i sin helhet:

Ordförrådets betydelse för språk-, läs- och skrivutveckling, av Annika Andréasson och Anniqa Sandell Ring Pdf, 241 kB, öppnas i nytt fönster.

Konkreta tips

Reflektionsövning

Många lärare har nog själva upplevt att språket ibland inte räcker till för att uttrycka tankar och känslor.

Tänk dig att du är på semester i ett land där invånarna talar ett språk som du inte behärskar alls eller bara till viss del. Du kan delvis kommunicera via engelska, men du inser snabbt att du inte har alla de ord du brukar använda på ditt modersmål i ordförrådet i engelska, trots att det är ett språk du ofta möter eller använder i din vardag när du bland annat reser, läser böcker och ser på filmer.

Föreställ dig att du för samtal med en invånare i landet. Ni pratar om att många svenskar åker till sina fritidshus under semestern och du försöker beskriva ett typiskt torp.
Men vad heter spröjs, snickarglädje, tegeltak, husknut och veranda på engelska?

Det tar tid för dig att formulera vad du vill säga. Du söker efter orden (och samtidigt grammatiken) i ditt engelska ordförråd. Du tvingas göra många omskrivningar istället för att använda det exakta ordet. Det vill säga, du beskriver med fler ord istället för att använda ett specifikt ord.
Handlar det om många ord som saknas i ditt ordförråd blir samtalet omständligt och utdraget och det verbala språket förstärks också med mycket kroppsspråk, mimik och gester. Å andra sidan hade mottagaren förmodligen ändå inte förstått ordet torp om hen aldrig sett ett torp på bild eller upplevt det i verkligheten. Mottagaren saknar adekvata krokar, referensramar, att hänga upp sin förståelse på vilket försvårar kommunikationen.

Att kommunicera på ett språk som inte är vårt modersmål handlar alltså både om att:

  • ord kan saknas i det egna ordförrådet
  • ord hör till en kontext som inte är bekant för mottagaren
  • det inte finns ett exakt likadant ord eller begrepp i det språk du kommunicerar på.


Viktigt att känna till om ordförråd

Inom forskning och litteratur om språkutveckling talar man om receptivt och produktivt ordförråd liksom om ordförrådets djup och bredd.

  • Receptivt ordförråd – de ord eleven förstår men ännu inte använder själv.
  • Produktivt ordförråd – de ord eleven använder i tal och skrift
  • Ordförrådets bredd – hur många ord eleven känner till, hur många ord eleven kan ge en definition till eller kan koppla till en bild.
  • Ordförrådets djup – hur nyanserad kunskap eleven har om orden. Kan eleven använda orden i flera olika kontexter? Vet eleven hur orden relaterar till andra ord? Kan eleven förstå orden utan kontext?

 

Att tänka på vid kartläggning och undervisning av ord och fraser i ett flerspråkighetsperspektiv

  • Ge eleverna extra tid – så att de hinner sortera sina tankar, hitta orden och sätta ihop dem till meningar.
  • Presentera nya ord och begrepp i ett sammanhang och inte som isolerade ord. Relatera dem till elevernas tidigare erfarenheter och kunnande. Återkom till dem ofta och i olika sammanhang.
  • Var uppmärksam både på elevens receptiva och produktiva ordförråd samt ordförrådets djup och bredd. Hur kan man få eleverna att själva använda de nya orden?
  • Begränsa antalet ord ni har särskilt fokus på just då och använd dem ofta på ett naturligt sätt och i olika sammanhang.
  • Det är ofta orden mellan de centrala ämnesorden (faktaorden) i en mening som vållar svårigheter för andraspråkstalare. Ha därför fokus på bland annat prepositioner och andra formord (över/övre, under/undre, genom), sambandsord/bindeord (men, och, för att, eftersom, som, så), olika typer av verb (dricka, smaka, beställa) och partikelverb (kliv i, dra upp, ta efter).
  • Stötta användningen av nya ord genom att involvera alla sinnen, kroppsspråk, bilder, filmer och andra multimodala resurser.
  • Uppmuntra elevens försök att prova sig fram med nya ord och begrepp och se bortom korrekthet.
  • Använd alltid flerspråkigheten som en resurs för utveckling av ordförrådet och för fördjupad förståelse och uppmana eleverna att jämföra ord och begrepp i olika språk.
  • Använd digitala verktyg för att ge elever olika former av stöttning och tillgång till det egna modersmålet.
Forskning och fördjupning

Ordförråd för meningsskapande

Ordförrådet spelar en central roll för meningsskapande i skolans alla ämnen och anses vara en av de viktigaste faktorerna för skolframgång. Att ha ett stort ordförråd är mycket viktigt för språkförståelsen, vilket i sin tur är avgörande för läsförståelsen.Vissa forskare menar att den enskilt viktigaste faktorn som kan förklara språkförståelse är ordförrådet. Särskilt viktigt bedöms det vara för dem som studerar på sitt andraspråk.

Vardagsspråk och skolspråk

Vardagsspråket skiljer sig mycket från det skolrelaterade språket som förekommer i grundskolans alla ämnen och särskilt i skrift. I vardagliga samtal används endast en liten del av ordförrådet.[1] Skriftspråket innehåller ett större och mer varierat utbud av ord än det talade språket och en annorlunda och mer komplex grammatik jämfört med vardagsspråket.[2] Det är därför viktigt att låta barn möta litteratur långt innan de själva kan läsa. När barn blir lästa för möter de skriftspråkets speciella ordförråd och mer avancerade meningsbyggnad. De får därigenom en inblick i skriftspråket som förbereder dem för den kommande läsinlärningen och läsförståelsen.

Systematiskt arbete med ordförråd

För många flerspråkiga elever är den tid de tillbringar i förskola och skola den enda tid då de möter det svenska språket. Vilka ord och begrepp och meningsskapande samtal är då viktiga att eleverna exponeras för? Hur bör miljön utformas för bästa möjliga språkutveckling och grund för läs- och skrivutveckling? Vuxnas egna medvetna och rika språkbruk har en väldigt stor inverkan på flerspråkiga barns och elevers språkutveckling.[1] En genomtänkt språkanvändning från vuxna som är i samklang med elevens egna rika möjligheter att få använda språket både inom vardagliga och mer skolrelaterade kontexter tycks vara det bästa för flerspråkiga elever.

Ett bra verktyg i en språkutvecklande miljö är att systematiskt ta upp och fokusera på väl utvalda och viktiga ord och göra dem till fokusord.

Producera, känna igen, avgränsa och förklara ord

För att få en uppfattning om elevernas ordförråd vid kartläggning och i undervisning krävs att läraren är lyhörd och aktivt lyssnar på elevernas språkliga utflöde under hela skoldagen. Särskilda aktiviteter kan också behöva planeras i vilka eleverna får chansen att benämna det de ser på en bild, spela olika typer av spel som förutsätter att deltagarna minns och sätter ord på bilder/föremål. Orden kan presenteras skriftligt, muntligt och bildligt.

Ordförråd i flera språk

När man talar om flerspråkiga elevers ordförråd blir det i plural eftersom eleverna utvecklar två eller flera olika lexikon beroende på antalet språk eleven exponeras för. Eleverna använder sina olika språk i olika språkdomäner och det leder till att de inte alltid kan eller behöver samma ord i olika språk. Eleven har till exempel i hemmiljön utvecklat ett ordförråd som hör till en kökskontext, men eleven har inte befunnit sig i en svenskspråkig miljö där ord som hör hemma i ett kök har använts. Det innebär att eleven kan sakna vanliga vardagliga ord i sitt svenska lexikon, som många lärare tar för givet att förskoleklasselever kan.

Samtalsunderlag

  • Undervisningen behöver skapa förutsättning för eleverna att utveckla ett rikt ordförråd. Hur behöver ni lärare organisera er undervisning så att det kontinuerligt skapas gott om tid för samtal, reflektion och diskussion, som utgår från elevernas egna upplevelser och erfarenheter?
  • Hur planerar ni att stötta elevernas utveckling av såväl det receptiva som produktiva ordförrådets bredd och djup?
  • I vilka former kan ni synliggöra eller exponera eleverna för ord och begrepp och systematiskt verka för att de ska befästas, i funktionella sammanhang där orden och begreppen hör hemma?

Begreppslista

Begrepp och definitioner Pdf, 86 kB, öppnas i nytt fönster.

Mer stödmaterial för undervisning av flerspråkiga elever i förskoleklass

Vill du lära dig mer om hur du kan arbeta språk -och kunskapsutvecklande och hur eleverna kan använda alla sina språkliga resurser? Ta del av det samlade stödmaterialet för undervisning av flerspråkiga elever i förskoleklass. Materialet tar vid efter den obligatoriska kartläggningen Hitta språket och fördjupar dina kunskaper i hur du kan utforma din undervisning utifrån elevernas förutsättningar och behov.

I stödmaterialet ingår den här artikeln samt ytterligare åtta artiklar. I varje artikel finns samtalsunderlag för kollegialt lärande samt förslag på undervisningsaktiviteter att pröva i praktiken.

Artiklarna kan med fördel läsas i den här ordningen:

  1. Förhållningssätt till undervisning och kartläggning
  2. Utgå från elevers erfarenheter och förkunskaper
  3. Bidra till språkutveckling under hela dagen
  4. Interaktion – tala, samtala och föra dialog
  5. Ordförrådets betydelse för språk-, läs- och skrivutveckling
  6. Utveckling och bedömning av språk i meningsfulla sammanhang
  7. Interaktiv läsning av olika typer av texter
  8. Flerspråkig utveckling
  9. Tidig läs- och skrivutveckling hos flerspråkiga elever
  10. Matematiskt tänkande i förskoleklass
Senast uppdaterad 05 april 2022

Relaterat