-
Reflektionsövning i hur arbeta med språk- och kunskapsutveckling under dagen
-
Stretchat språk
-
Språkutveckling i ett flerspråkighetsperspektiv
-
Vikten av att utveckla textuell kompetens
-
Språkutveckling och kartläggning under hela dagen
-
Samtalsunderlag
-
Begreppslista
-
Ta del av hela stödmaterialet för undervisning av flerspråkiga elever i förskoleklass
Bidra till språkutveckling hela dagen
"Vikten av att 'hitta språket' och bidra till språkutveckling under hela dagen" handlar om betydelsen av att kartläggningen präglas av lyhördhet för elevernas olika erfarenheter, behov och intressen och att eleverna ges möjlighet att få visa sitt kunnande på olika sätt och i olika situationer. Artikeln ingår i det samlade stödmaterialet för undervisning av flerspråkiga elever i förskoleklass som tar vid efter den obligatoriska kartläggningen Hitta språket. Materialet fördjupar dina kunskaper i hur du kan utforma din undervisning utifrån elevernas förutsättningar och behov.
Längst ner på sidan hittar du mer information om materialet.
Reflektionsövning i hur arbeta med språk- och kunskapsutveckling under dagen
Två lärare i förskoleklassen samtalar om hur de ska arbeta så språk- och kunskapsutvecklande som möjligt under den tid som eleverna vistas i förskoleklassen. Eleverna har mycket varierande språkförmåga i svenska. Lärarna är överens om att språkutvecklingen inte enbart får bli en punktinsats, en metod i form av en ”språksamling” en viss tid varje dag. Istället måste hela dagen tas till vara för medveten utveckling av grundläggande språkutveckling och språklig medvetenhet.
Lärarna inser att de behöver öka sina kunskaper om utveckling av svenska som andraspråk och flerspråkighet. De talar också om hur de ska kunna öka varje elevs talutrymme och att fånga tillfällen till genuina samtal med eleverna. Vid måltiderna, i hallen, vid lek både inne och ute, i de mellanrum som uppstår i övergången mellan olika aktiviteter.
De konstaterar att de förutom att observera och kartlägga elevernas språkförståelse och språkanvändning även kan bli bättre på att observera vilket språk de själva använder i interaktion med eleverna.
De vill försöka använda mer komplex grammatik och adekvata ord på ett genomtänkt och varierat sätt. Lärarna vill även skapa samtal med eleverna som inte enbart handlar om det som sker här och nu utan också om sådant som har hänt eller framtida händelser eftersom det utmanar elevernas förmåga att uttrycka sig sammanhängande och begripligt utan stöd av kontexten.
Lärarna konstaterar också att flerspråkig personal eller modersmålslärare är en viktig resurs för både lärarna och eleverna.
Begrepp och definitioner
(pdf, 97 kB)
Frågor till reflektionsövning
Känner du igen dig i de resonemang som lärarna i exemplet för? Stanna gärna upp lite och fundera över skillnaden mellan medveten planering av grundläggande språkutveckling under hela dagen och särskilda planerade aktiviteter med fokus på ”språkträning”.
Lägger du eller ni också tid på att samtala om och planera för de vuxnas egen språkanvändning utifrån tanken om att stötta och stretcha elevens egen språknivå vid olika tillfällen under dagen i förskoleklassen?
Stretchat språk
Stretchat språk är en översättning av uttrycket pushed output. Genom att uppmuntra eleverna att använda språket i olika sammanhang skapas en djupare språkkunskap. Det kräver att eleven ges mycket tid och stöttas till att fokusera på vad som ska sägas och hur det ska uttryckas. Elevens språk “stretchas” och går bortom den nuvarande språkförmågan för att kommunicera på den intellektuella nivån sammanhanget kräver. Det i sin tur leder till att eleven kan producera sammanhängande och begripligt språk med en utvecklad grammatik.
Språkutveckling i ett flerspråkighetsperspektiv
Förskolan och skolan är arenor för möten mellan människor med olika sociala, kulturella och språkliga bakgrunder. Eleverna som börjar i förskoleklassen har olika identiteter, erfarenheter och sätt att skapa mening som innebär att lärare i förskoleklassen inte kan räkna med att eleverna har en likadan språklig bas eller likadana erfarenheter av lärande.
Det ställer höga krav på läraren att skaffa sig kunskap om varje individ för att undervisningen ska kunna möta eleverna där de befinner sig. Flerspråkighet i sig är aldrig en orsak till elevers eventuella språksvårigheter.
Vikten av att utveckla textuell kompetens
Forskare pekar på betydelsen av att förskolepersonal och lärare i de tidiga årskurserna lägger mycket tid på att stötta utvecklingen av den grundläggande språkutvecklingen, och då särskilt utvecklingen av ordförråd, och den textuella kompetensen. Det vill säga att eleverna:
- Tillägnar sig kunskap om nya ord och sätter ihop orden på ett mer nyansrikt sätt, till allt mer komplexa meningar och hela stycken.
- Använder bisatser på ett varierat sätt och uttrycker sig sammanhängande och begripligt utan särskilt stöd av kontexten i form av rekvisita, bilder.
- Kan lämna det omedelbara här och nu och tala om sådant som har hänt eller ska hända (När vi var på badhuset förra veckan så…och då…) och i mer generella och kunskapsrelaterade termer (”Ekorrar har en yvig och lång svans som hjälper dem att hålla balansen”, ”Om ekorren skadar sin yviga, långa svans så kan den ha svårt att hålla balansen”).
Språkutveckling och kartläggning under hela dagen
De obligatoriska kartläggningsmaterialen kan vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete. Elevernas grundläggande språkutveckling, språkliga medvetenhet och läs- och skrivutveckling kan med fördel följas upp och stimuleras under hela dagen i förskoleklassen vilket lärarna i exemplet i inledningen planerar för. Det är oerhört värdefullt att ta tillvara alla situationer under en dag då interaktion uppstår mellan elever och mellan elever och lärare. Det är framgångsrikt att lärare lyssnar mycket och aktivt på elevernas språkanvändning men också bidrar med eget språkligt utflöde som samtidigt genererar språk i den närmaste utvecklingszonen.
Fem språkprinciper
Veli Tuomela arbetade under många år främst förskolor men även skolor där han observerade och dokumenterade lärares språkanvändning och gav dem återkoppling på hur deras eget språkliga utflöde skulle kunna bli mer språkutvecklande för barnen eller eleverna.
Genom egna iakttagelser från det fördjupade arbetet i praktiken formulerade Tuomela fem grundläggande språkprinciper som stöttar lärare i det språkutvecklande arbetet och särskilt i mötet med elever som lär svenska som andraspråk.
Veli Tuomelas fem språkprinciper
- Språkutrymme – det finns utrymme för språk i alla dagliga rutinsituationer och aktiviteter! Fyll utrymmet med så mycket språk som möjligt! Ge eleverna möjlighet till samtal i större och mindre sammanhang – en till en och i större grupper.
- Upplevelser – språket utvecklas när eleverna får klä sina upplevelser i ord, använd alltid ett relevant språk, ett språk anpassat efter kontexten och elevens egen språkutveckling.
- Rikt språkbruk – ge eleverna språkliga utmaningar genom att benämna elevernas omvärld. Använd rätt ord för rätt situation.
- Språknivå – om den vuxne ligger lite över elevens språknivå stimuleras och utmanas elevens språkutveckling.
- Begriplighet – det är lätt att vara övertydlig med kroppsspråk och gester och bilder, men fundera alltid över hur begripligt språket i sig är. ”Skala bort” allt övrigt så att språket måste bära av sig självt. Då kan du fånga den reella språkförståelsen och språkanvändningen.
Samtalsunderlag
- Känner ni lärare igen er i de resonemang som lärarna för i artikelns inledande stycke? På vilket sätt eller varför inte?
- I artikeln synliggörs ett förhållningssätt som innebär att lärarna ger förutsättningar för grundläggande språkutveckling under hela dagen genom en hög språklig medvetenhet i kontrast till planering av i tid avgränsade aktiviteter med fokus på ”språkträning”.
Hur tänker ni kring skillnaderna dem emellan och vad präglar främst ert förhållningssätt och er undervisning?
- På vilket sätt och i vilka situationer under dagen kan elevernas språkliga förmåga synliggöras?
- Merparten av kartläggningen kan genomföras genom att lärare fångar upp och noterar det som sker spontant, både i ordinarie undervisning och i andra meningsfulla sammanhang som förekommer under en skoldag. Planera för hur ni lärare kontinuerligt och på ett enkelt sätt ska kunna notera det som fångas upp av elevers kunnande.
Begreppslista
Begrepp och definitioner (pdf, 73 kB)
Ta del av hela stödmaterialet för undervisning av flerspråkiga elever i förskoleklass
Undervisar du elever som är nya i svenska språket i förskoleklass? Vill du lära dig mer om hur du kan arbeta språk -och kunskapsutvecklande och hur eleverna kan använda alla sina språkliga resurser? I så fall kan du ta del av det samlade stödmaterialet för undervisning av flerspråkiga elever i förskoleklass. Materialet tar vid efter den obligatoriska kartläggningen Hitta språket och fördjupar dina kunskaper i hur du kan utforma din undervisning utifrån elevernas förutsättningar och behov.
I stödmaterialet ingår den här artikeln samt ytterligare sex artiklar som du ser längst ned på den här sidan. I varje artikel finns samtalsunderlag för kollegialt lärande samt förslag på undervisningsaktiviteter att pröva i praktiken.
Artiklarna kan med fördel läsas i den här ordningen:
- Förhållningssätt till undervisning och kartläggning
- Utgå från elevers erfarenheter och förkunskaper
- Bidra till språkutveckling under hela dagen
- Interaktion – tala, samtala och föra dialog
- Ordförrådets betydelse för språk-, läs- och skrivutveckling
- Utveckling och bedömning av språk i meningsfulla sammanhang
- Flerspråkig utveckling
Relaterat
-
-
Stöd i arbete
Utgå från elevernas erfarenheter
-
Stöd i arbete
Bidra till språkutveckling hela dagen
-
Stöd i arbete
Interaktion - tala, samtala och föra dialog
-
Stöd i arbete
Ordförrådets betydelse
-
-
