Fördjupa dig i betydelsen av att kartläggning präglas av lyhördhet för elevernas olika erfarenheter, behov och intressen och att ge eleverna möjlighet att få visa sitt kunnande på olika sätt och i olika situationer. Innehållet tar vid efter den obligatoriska kartläggningen Hitta språket.
Detta material utgår från en artikel skriven av Annika Andréasson och Anniqa Sandell Ring Läs gärna artikeln i sin helhet:
Två lärare i förskoleklassen samtalar om hur de ska arbeta så språk- och kunskapsutvecklande som möjligt under den tid som eleverna vistas i förskoleklassen. Eleverna har mycket varierande språkförmåga i svenska. Lärarna är överens om att språkutvecklingen inte enbart får bli en punktinsats, en metod i form av en ”språksamling” en viss tid varje dag. Istället måste hela dagen tas till vara för medveten utveckling av grundläggande språkutveckling och språklig medvetenhet.
Lärarna inser att de behöver öka sina kunskaper om utveckling av svenska som andraspråk och flerspråkighet. De talar också om hur de ska kunna öka varje elevs talutrymme och att fånga tillfällen till genuina samtal med eleverna. Vid måltiderna, i hallen, vid lek både inne och ute, i de mellanrum som uppstår i övergången mellan olika aktiviteter.
De konstaterar att de förutom att observera och kartlägga elevernas språkförståelse och språkanvändning även kan bli bättre på att observera vilket språk de själva använder i interaktion med eleverna.
De vill försöka använda mer komplex grammatik och adekvata ord på ett genomtänkt och varierat sätt. Lärarna vill även skapa samtal med eleverna som inte enbart handlar om det som sker här och nu utan också om sådant som har hänt eller framtida händelser eftersom det utmanar elevernas förmåga att uttrycka sig sammanhängande och begripligt utan stöd av kontexten.
Lärarna konstaterar också att flerspråkig personal eller modersmålslärare är en viktig resurs för både lärarna och eleverna.
Känner du igen dig i de resonemang som lärarna i exemplet för? Stanna gärna upp lite och fundera över skillnaden mellan medveten planering av grundläggande språkutveckling under hela dagen och särskilda planerade aktiviteter med fokus på ”språkträning”.
Lägger du eller ni också tid på att samtala om och planera för de vuxnas egen språkanvändning utifrån tanken om att stötta och stretcha elevens egen språknivå vid olika tillfällen under dagen i förskoleklassen?
Stretchat språk är en översättning av uttrycket pushed output. Genom att uppmuntra eleverna att använda språket i olika sammanhang skapas en djupare språkkunskap. Det kräver att eleven ges mycket tid och stöttas till att fokusera på vad som ska sägas och hur det ska uttryckas. Elevens språk “stretchas” och går bortom den nuvarande språkförmågan för att kommunicera på den intellektuella nivån sammanhanget kräver. Det i sin tur leder till att eleven kan producera sammanhängande och begripligt språk med en utvecklad grammatik.
Förskolan och skolan är arenor för möten mellan människor med olika sociala, kulturella och språkliga bakgrunder. Eleverna som börjar i förskoleklassen har olika identiteter, erfarenheter och sätt att skapa mening som innebär att lärare i förskoleklassen inte kan räkna med att eleverna har en likadan språklig bas eller likadana erfarenheter av lärande.
Det ställer höga krav på läraren att skaffa sig kunskap om varje individ för att undervisningen ska kunna möta eleverna där de befinner sig. Flerspråkighet i sig är aldrig en orsak till elevers eventuella språksvårigheter.
Forskare pekar på betydelsen av att förskolepersonal och lärare i de tidiga årskurserna lägger mycket tid på att stötta utvecklingen av den grundläggande språkutvecklingen, och då särskilt utvecklingen av ordförråd, och den textuella kompetensen. Det vill säga att eleverna:
De obligatoriska kartläggningsmaterialen kan vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete. Elevernas grundläggande språkutveckling, språkliga medvetenhet och läs- och skrivutveckling kan med fördel följas upp och stimuleras under hela dagen i förskoleklassen vilket lärarna i exemplet i inledningen planerar för. Det är oerhört värdefullt att ta tillvara alla situationer under en dag då interaktion uppstår mellan elever och mellan elever och lärare. Det är framgångsrikt att lärare lyssnar mycket och aktivt på elevernas språkanvändning men också bidrar med eget språkligt utflöde som samtidigt genererar språk i den närmaste utvecklingszonen.
Veli Tuomela arbetade under många år främst förskolor men även skolor där han observerade och dokumenterade lärares språkanvändning och gav dem återkoppling på hur deras eget språkliga utflöde skulle kunna bli mer språkutvecklande för barnen eller eleverna.
Genom egna iakttagelser från det fördjupade arbetet i praktiken formulerade Tuomela fem grundläggande språkprinciper som stöttar lärare i det språkutvecklande arbetet och särskilt i mötet med elever som lär svenska som andraspråk.
Vill du lära dig mer om hur du kan arbeta språk -och kunskapsutvecklande och hur eleverna kan använda alla sina språkliga resurser? Ta del av det samlade stödmaterialet för undervisning av flerspråkiga elever i förskoleklass. Materialet tar vid efter den obligatoriska kartläggningen Hitta språket och fördjupar dina kunskaper i hur du kan utforma din undervisning utifrån elevernas förutsättningar och behov.
I stödmaterialet ingår den här artikeln samt ytterligare nio artiklar. I varje artikel finns samtalsunderlag för kollegialt lärande samt förslag på undervisningsaktiviteter att pröva i praktiken.