Tidig läs- och skrivutveckling hos flerspråkiga elever

Fördjupa dina kunskaper om möjligheter och utmaningar när det gäller den tidiga läs- och skrivutvecklingen i ett flerspråkigt perspektiv. Ta del av hur du kan utforma din undervisning utifrån elevernas förutsättningar och behov. Innehållet tar vid efter den obligatoriska kartläggningen Hitta språket.

förskoleklass

Detta material utgår från en artikel skriven av Christina Hellman. Läs gärna artikeln i sin helhet:
Tidig läs- och skrivutveckling i förskoleklass ur ett flerspråkighetsperspektiv av Christina Hellman Pdf, 108 kB, öppnas i nytt fönster.

Konkreta tips

Podd: Tidig läs- och skrivutveckling i flerspråkiga miljöer (tid 24:06 min.)


Flera språk i bagaget – resurs och utmaning

I förskoleklassen möter läraren elever med väldigt olika förutsättningar – socialt, kulturellt och språkligt. Det gäller alla, oavsett om eleven har svenska som enda språk eller kommer med flera språk i bagaget. En del kommer från familjer där vuxna ser som sin uppgift att utveckla barnets språk, de anpassar sig språkligt när de talar med barnen, upprepar och bygger ut yttranden, drar aktivt in barnet i resonerande samtal och låter sagostunderna inrymma gemensamma funderingar och reflektioner.

Andra växer upp i miljöer där man lyssnar och lär sig av de vuxna eller kanske sina äldre syskon. Heath (1989) talar om olika socialisationsmönster, att ”uppfostras språkligt” eller att ”växa upp i ett språk”.

Det här är skillnader som påverkar de språkliga förutsättningarna oavsett om man är en- eller flerspråkig. När eleven börjar förskoleklass kan det också ha olika utgångsläge när det gäller sitt förstaspråk. Det gäller om man lär in sitt förstaspråk i en miljö där omgivningen, majoritetssamhället, talar ett annat språk. Då krävs extra stora insatser av familj och närmiljö för att ge barnet rik och omväxlande språklig stimulans.

Om den språkliga stimulansen är begränsad kan det ge ”luckor” i fonologi, syntax och/eller ordförråd (Svonni 1993). Och begränsad språklig stimulans kan förekomma även när man talar majoritetsspråket.

Läs- och skrivinlärningen hos flerspråkiga. Utmaningar och fördelar

Att lära sig läsa och skriva på ett språk man ännu inte behärskar kan vara en stor utmaning. Det hjälper inte att både talljud och bokstäver är enkla i ordet lada, om man inte vet vad ordet betyder. Det är alltså bäst att lära sig läsa på sitt starkaste språk. Det hindrar inte utvecklingen av andraspråket och den läsförmåga eleven skaffar sig på förstaspråket kommer till användning vid läsning på ett nytt språk (Verhoeven 1987).

Av samma anledning är det fullt möjligt att lära sig läsa på fler än ett språk samtidigt. Att ”knäcka koden”, det vill säga förstå sambandet mellan tal och skrift behöver man bara göra en gång. Samstämmig forskning har också visat att parallell undervisning i elevens förstaspråk stödjer och gynnar inlärning av andraspråket (Hedman 2009). I många fall finns inte den möjligheten och då måste språkinlärningen och läsinlärningen ske parallellt.

Det finns både utmaningar och fördelar med att vara flerspråkig inför den kommande läsinlärningen. En företeelse som mer än andra har visat sig kunna förutsäga framgång i läsinlärningen är fonologisk medvetenhet. (Taube med flera 2015). Fonologisk medvetenhet innebär att man förstår att språket inte bara har ett innehåll, utan också en formsida.

De utmaningar en flerspråkig elev möter inför läs- och skrivinlärningen beror framför allt på tre saker:

  • Graden av likheter och skillnader mellan första- och andraspråket vad gäller språkstruktur
  • Graden av likheter och skillnader i språkens skriftsystem
  • Ordförrådets omfång och djup i andraspråket


Högläsningen – ett sätt att närma sig skriftspråket

Högläsning är en av de bästa skriftspråksförberedande aktiviteter man kan ägna sig åt i förskoleklassen. Anledningarna är flera. Dels ger högläsningen en inblick i böckernas språk, skriftspråket, med det skrivna språkets eget ordförråd och grammatik. Eleverna får bekanta sig med skriftspråkets speciella uppbyggnad redan innan de kan läsa. Forskare har visat att barn- och ungdomsböcker innehåller 50% fler ovanliga och/eller mindre frekventa ord än vad som används i ett normalt samtal mellan vuxna eller i TV-program som vänder sig till barn och ungdom (Hayes & Ahrens, 1988, Montag 2019). Dels ger samtal och reflektioner kring det lästa en god förberedelse för den kommande läsförståelsen. Man får också många möjligheter att utvidga begrepps- och ordförståelsen i jämförelser mellan elevernas egna språk.

Forskning och fördjupning

Samtalsunderlag

När du har läst artikeln ”Tidig läs- och skrivutveckling i förskoleklass ur ett flerspråkigt perspektiv” fundera över hur du som lärare kan använda denna kunskap för att skapa en språklig miljö som ger utrymme för elevens olika språk. Beskriv hur du tänker kring att de flerspråkiga eleverna i förskoleklassen också måste få utveckla sitt modersmål.

  • Hur kan du ta reda på om en elev har påbörjat sin skriftspråksutveckling på något annat språk än svenska? På vilket sätt kan du i så fall använda den kunskapen i din undervisning?
  • Vad kan det innebära för din undervisning att elevernas olika språk kan se annorlunda ut än svenska när det gäller språkstruktur och skriftsystem?
  • Hur uppmärksammar ni i er verksamhet om elevers eventuella problem med språket handlar om inlärningen av ett andraspråk i sig eller om det handlar mer specifikt om språkliga svårigheter?

Mer stödmaterial för undervisning av flerspråkiga elever i förskoleklass

Vill du lära dig mer om hur du kan arbeta språk -och kunskapsutvecklande och hur eleverna kan använda alla sina språkliga resurser? Ta del av det samlade stödmaterialet för undervisning av flerspråkiga elever i förskoleklass. Materialet tar vid efter den obligatoriska kartläggningen Hitta språket och fördjupar dina kunskaper i hur du kan utforma din undervisning utifrån elevernas förutsättningar och behov.

I stödmaterialet ingår den här artikeln samt ytterligare åtta artiklar. I varje artikel finns samtalsunderlag för kollegialt lärande samt förslag på undervisningsaktiviteter att pröva i praktiken.

Artiklarna kan med fördel läsas i den här ordningen:

  1. Förhållningssätt till undervisning och kartläggning
  2. Utgå från elevers erfarenheter och förkunskaper
  3. Bidra till språkutveckling under hela dagen
  4. Interaktion – tala, samtala och föra dialog
  5. Ordförrådets betydelse för språk-, läs- och skrivutveckling
  6. Utveckling och bedömning av språk i meningsfulla sammanhang
  7. Interaktiv läsning av olika typer av texter
  8. Flerspråkig utveckling
  9. Tidig läs- och skrivutveckling hos flerspråkiga elever
  10. Matematiskt tänkande i förskoleklass
Senast uppdaterad 10 juli 2023

Relaterat