Förhållningssätt till undervisning och kartläggning

” Förhållningssätt till undervisning och kartläggning” handlar om undervisningens utgångspunkter, lärande och bedömning i ett flerspråkigt perspektiv. Artikeln ingår i det samlade stödmaterialet för undervisning av flerspråkiga elever i förskoleklass som tar vid efter den obligatoriska kartläggningen Hitta språket. Materialet fördjupar dina kunskaper i hur du kan utforma din undervisning utifrån elevernas förutsättningar och behov.
Längst ner på sidan hittar du mer information om materialet.

två elever ritar på lektion
Konkreta tips

Reflektionsövning finna elevens styrkor och utvecklingsområden

Föreställ dig för en stund att du har flyttat till ett nytt land och att du där ska påbörja en längre utbildning. Kanske har du bott i landet under flera år eller så är du helt nyinflyttad. Du har ingen tidigare erfarenhet av den aktuella skolformen, du känner inte läraren och undervisningen ska ske på landets majoritetsspråk, det vill säga ett annat språk än det som är ditt eller dina modersmål.

Tänk dig också att din lärare, under utbildningens första termin, ska kartlägga dina förmågor för att kunna anpassa undervisningen till dina förutsättningar och behov och för att få syn på om du är i behov av några extra insatser för att kunna utvecklas så långt som möjligt.

Föreställ dig samtidigt att läraren inte talar ditt modersmål. Troligen upplever du då att dina språkliga förmågor på undervisningsspråket begränsar dig när du ska visa vad du kan och har erfarenhet av.

  • På vilka olika sätt skulle läraren ändå skulle kunna få syn på dina styrkor och vad du behöver utveckla vidare?
  • Hur skulle du vilja få möjlighet att visa allt ditt kunnande?
  • Finns det kanske någon annan lärare som talar ditt modersmål?
  • Om inte, skulle du ändå kunna få visa ditt kunnande på ditt modersmål?
  • Skulle det kunna få ske med hjälp av andra uttrycksformer än genom talat språk?

Förhållningssätt till undervisning och kartläggning , artikel av Annika Andréasson och Anniqa Sandell Ring PDF (pdf, 354 kB)

Begrepp och definitionerPDF (pdf, 97 kB)

Övergång från förskola till förskoleklass

Först när läraren i förskoleklass fått en samlad bild som utgångspunkt är det möjligt att skapa en undervisning som utgår från varje elevs tidigare erfarenheter och kunnande och se vilken stöttning och stimulans hen behöver ges i den fortsatta undervisningen.

Kartläggning i förskoleklass

Hur lärande sker kan variera mycket från en individ till en annan. Det finns inte ett sätt som alla lär sig på och för var och en kan lärande dessutom ske på flera olika sätt. Hur lärande sker beror bland annat på vilka tidigare erfarenheter och kunskaper individen har.
Att lärande sker på olika sätt ställer krav på en flexibel undervisning med rik variation av möjligheter till lärande.
Vilket innehåll som lärandet behöver innefatta varierar också. Till exempel är det skillnad på att utveckla svenska som modersmål, eller förstaspråk som det också kan benämnas, mot att utveckla det som ett andraspråk.
Detta flexibla synsätt avspeglar sig i förskoleklassens läroplansuppdrag som anger att undervisningen ska erbjuda en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer med rika möjligheter för eleverna att lära genom lek, rörelse och skapande samt med utforskande och praktiska arbetssätt. Utmärkande för förskoleklassens undervisning är även att den ska utgå från elevernas tidigare erfarenheter och kunnande och från deras behov och intressen.

Förhållningssätt till undervisning och kartläggning , artikel av Annika Andréasson och Anniqa Sandell Ring PDF (pdf, 354 kB)

Bedöma i förskoleklass

För en lärare i förskoleklass är vardagen full av beslut som ska fattas:

  • Vem ska ges talutrymme och hur länge?
  • Vilka arbetsformer ska eleverna erbjudas?
  • Hur behöver den här eleven bemötas i olika situationer?

De flesta beslut i lärarens yrkesutövning grundar sig, medvetet eller omedvetet, på någon form av professionell bedömning. I förskoleklassen saknas dock en uttalad tradition av formell bedömning i form av till exempel skriftliga omdömen. I förskoleklassens läroplansuppdrag används inte heller begreppet bedömning, så som till exempel i de läroplansdelar som omfattar grundskolan. Däremot framgår det i läroplanen att förskoleklassens undervisning ska bidra till en progression i elevernas utveckling och lärande.

Formativ och summativ bedömning

Syftet med att göra en pedagogisk bedömning kan variera. Dels kan syftet vara att summera elevens kunnande vid ett givet tillfälle, även kallat en summativ bedömning. Det vill säga en bedömning av elevens lärande. Dels kan bedömning göras med framåtblickande syfte, även kallat en formativ bedömning. Det vill säga en bedömning för lärande. En formativ bedömning innebär att läraren använder information om var en elev befinner sig i sin utveckling och i sitt lärande, i förhållande till målen för undervisningen, för att kunna anpassa undervisningen.

En bedömning för lärande fokuserar inte enbart på vilket kunnande eleven visar, utan även hur eleven har lärt sig, i vilka situationer lärandet har skett och hur den fortsatta undervisningen ska utvecklas. I kartläggningsmaterialen "Hitta språket "och "Hitta matematiken" framgår innehållet i det kunnande som läraren ska få syn på.

Förhållningssätt till undervisning och kartläggning , artikel av Annika Andréasson och Anniqa Sandell Ring PDF (pdf, 354 kB)

Ansvar

Ansvar

Undervisningens utgångspunkter

I läroplanen vidareutvecklas skollagens syftestext och förtydligar bland annat att lärare ska anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov och att den ska utgå från elevernas olika bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Dessa krav på undervisningen omfattar både förskoleklass, grundskola och fritidshem. Av förskoleklassens uppdrag, i skollag och läroplan, framgår dessutom att undervisningen i denna skolform ska utgå från elevens intressen och från en helhetssyn på eleven.

Förhållningssätt till undervisning och kartläggning , artikel av Annika Andréasson och Anniqa Sandell Ring PDF (pdf, 354 kB)

Forskning och fördjupning

Samtalsunderlag

Kartläggningen behöver präglas av flexibilitet och förväntas genomföras i relation till den ordinarie undervisningen och i för eleverna meningsfulla sammanhang.

    • Har ni en organisation och ett förhållningssätt till kartläggning idag som utgår från dessa perspektiv? Motivera era svar för varandra.
    • I vilka situationer under skoldagen, spontana såväl som planerade, brukar eleverna på eget initiativ använda sina olika språk?
    • Hur kan dessa situationer tas tillvara för att synliggöra elevernas kunnande?

    Begreppslista

    Begrepp och definitionerPDF (pdf, 73 kB)

    Ta del av hela stödmaterialet för undervisning av flerspråkiga elever i förskoleklass

    Undervisar du elever som är nya i svenska språket i förskoleklass? Vill du lära dig mer om hur du kan arbeta språk -och kunskapsutvecklande och hur eleverna kan använda alla sina språkliga resurser? I så fall kan du ta del av det samlade stödmaterialet för undervisning av flerspråkiga elever i förskoleklass. Materialet tar vid efter den obligatoriska kartläggningen Hitta språket och fördjupar dina kunskaper i hur du kan utforma din undervisning utifrån elevernas förutsättningar och behov.

    I stödmaterialet ingår den här artikeln samt ytterligare sex artiklar. I varje artikel finns samtalsunderlag för kollegialt lärande samt förslag på undervisningsaktiviteter att pröva i praktiken.

    Artiklarna kan med fördel läsas i den här ordningen:

    1. Förhållningssätt till undervisning och kartläggning
    2. Utgå från elevers erfarenheter och förkunskaper
    3. Bidra till språkutveckling under hela dagen
    4. Interaktion – tala, samtala och föra dialog
    5. Ordförrådets betydelse för språk-, läs- och skrivutveckling
    6. Utveckling och bedömning av språk i meningsfulla sammanhang
    7. Flerspråkig utveckling
    Senast uppdaterad 31 mars 2020

    Relaterat