Förhållningssätt till undervisning och kartläggning

Övergång från förskola till förskoleklass

Först när läraren i förskoleklass fått en samlad bild som utgångspunkt är det möjligt att skapa en undervisning som utgår från varje elevs tidigare erfarenheter och kunnande och se vilken stöttning och stimulans hen behöver ges i den fortsatta undervisningen.

Kartläggning i förskoleklass

Hur lärande sker kan variera mycket från en individ till en annan. Det finns inte ett sätt som alla lär sig på och för var och en kan lärande dessutom ske på flera olika sätt. Hur lärande sker beror bland annat på vilka tidigare erfarenheter och kunskaper individen har.
Att lärande sker på olika sätt ställer krav på en flexibel undervisning med rik variation av möjligheter till lärande.
Vilket innehåll som lärandet behöver innefatta varierar också. Till exempel är det skillnad på att utveckla svenska som modersmål, eller förstaspråk som det också kan benämnas, mot att utveckla det som ett andraspråk.
Detta flexibla synsätt avspeglar sig i förskoleklassens läroplansuppdrag som anger att undervisningen ska erbjuda en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer med rika möjligheter för eleverna att lära genom lek, rörelse och skapande samt med utforskande och praktiska arbetssätt. Utmärkande för förskoleklassens undervisning är även att den ska utgå från elevernas tidigare erfarenheter och kunnande och från deras behov och intressen.

Förhållningssätt till undervisning och kartläggning , artikel av Annika Andréasson och Anniqa Sandell Ring  (pdf, 194 kB)

Bedöma i förskoleklass

För en lärare i förskoleklass är vardagen full av beslut som ska fattas:

• Vem ska ges talutrymme och hur länge?
• Vilka arbetsformer ska eleverna erbjudas?
• Hur behöver den här eleven bemötas i olika situationer?

De flesta beslut i lärarens yrkesutövning grundar sig, medvetet eller omedvetet, på någon form av professionell bedömning. I förskoleklassen saknas dock en uttalad tradition av formell bedömning i form av till exempel skriftliga omdömen. I förskoleklassens läroplansuppdrag används inte heller begreppet bedömning, så som till exempel i de läroplansdelar som omfattar grundskolan. Däremot framgår det i läroplanen att förskoleklassens undervisning ska bidra till en progression i elevernas utveckling och lärande.

Formativ och summativ bedömning

Syftet med att göra en pedagogisk bedömning kan variera. Dels kan syftet vara att summera elevens kunnande vid ett givet tillfälle, även kallat en summativ bedömning. Det vill säga en bedömning av elevens lärande. Dels kan bedömning göras med framåtblickande syfte, även kallat en formativ bedömning. Det vill säga en bedömning för lärande. En formativ bedömning innebär att läraren använder information om var en elev befinner sig i sin utveckling och i sitt lärande, i förhållande till målen för undervisningen, för att kunna anpassa undervisningen.

En bedömning för lärande fokuserar inte enbart på vilket kunnande eleven visar, utan även hur eleven har lärt sig, i vilka situationer lärandet har skett och hur den fortsatta undervisningen ska utvecklas. I kartläggningsmaterialen "Hitta språket "och "Hitta matematiken" framgår innehållet i det kunnande som läraren ska få syn på.

Förhållningssätt till undervisning och kartläggning , artikel av Annika Andréasson och Anniqa Sandell Ring  (pdf, 194 kB)