Rektor har ansvaret för att skolbiblioteket används i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Här finns exempel på hur det kan gå till i praktiken.
Skolbiblioteket ska i samverkan med lärare se till att verksamheten möter alla elevers behov. Eleverna ska få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Verksamheten ska vara till för alla elever oavsett vilka behov de har eller vilka ämnen de läser för tillfället.
Rektor kan exempelvis
En grundskola berättar om sin biblioteksgrupp med representanter från alla arbetslag F-9 samt specialpedagog:
Detta är en prioriterad grupp från ledningen och går bara att utebli från på grund av sjukdom och planerad ledighet. Vi ses en eftermiddag två gånger per termin och diskuterar biblioteket och biblioteksverksamheten.
En annan grundskola beskriver:
Skolbiblioteket har ett eget biblioteksråd där skolbibliotekarie och rektor är sammankallande. Rådet som har representanter för samtliga arbetslag på skolan planerar biblioteksverksamheten, reviderar verksamhetsplanen mm.
Lärarna har huvudansvaret för undervisningen, men skolbibliotekarien kan fungera som en samarbetspartner till läraren och ett stöd för eleverna. Skolbibliotekarien ansvarar för bibliotekets medieurval men kan också vara delaktig i eller driva olika läsprojekt, genomföra bokprat och övningar i informationssökning och källkritik. På Skolverkets webbsidor för skolbibliotekarier står mer om hur arbetet kan gå till:
Stärk elevers språkliga förmåga
Stärk elevers digitala kompetens
Enligt den samlade forskning som finns om skolbibliotek gynnas elevernas läsutveckling och källkritiska förmåga av ett regelbundet och strukturerat samarbete mellan lärare och bibliotekarie. Det är två yrkesgrupper med olika utbildning, men som kompletterar varandra på ett bra sätt. Om samarbetet är möjliggjort av och förankrat hos rektor finns förutsättningar för att det blir långsiktigt och framgångsrikt. Skolinspektionens granskning av skolbibliotekets pedagogiska roll har dock visat att samarbetet ofta brister och inte sällan är beroende av eldsjälar.
Det finns olika sätt för skolledare att stärka samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarier, men det behöver givetvis anpassas utifrån de lokala förutsättningarna, exempelvis efter hur skolbiblioteksverksamheten är organiserad på skolan och i kommunen. Här är några exempel att inspireras av:
En grundskola berättar:
Skolledningen knyter alltid samman lärarnas projekt med skolbiblioteket när tillfälle ges. De ställer alltid frågan ”Hur kan vi få in skolbiblioteket i det här?” när nya projekt presenteras. Skolledningen bjuder in bibliotekarierna för att undervisa skolans personal i bland annat sök- och källkritik, informationssökning på webben och referenshantering.
I filmen arbetar lärare och skolbibliotekarier tillsammans med informationssökning och källkritik i skrivundervisningen. Filmen ingår i Skolverkets fortbildning Läslyftet.
Skolbiblioteken är sällan en del av skolans värdegrundsarbete, visar Skolinspektionens granskning från 2018. Det är till exempel ovanligt att skolbibliotekarien eller den skolbiblioteksansvarige deltar i det förebyggande och åtgärdande arbetet på skolorna.
Eftersom skolbiblioteket är en mötesplats och skolbibliotekarien ofta träffar eleverna på raster kan det skapas relationer som kan vara värdefulla i värdegrundsarbetet. Eleverna hamnar heller inte i samma beroendeställning till skolbibliotekarien som de kan göra till den betygsättande läraren.
Här är exempel på hur skolbiblioteket kan vara involverat i skolans värdegrundsarbete:
I vår verksamhet är vi skyldiga att utse en barnrättspilot som tillvaratar barnens rätt, sett ur ett direkt barnperspektiv. Denna post har tilldelats skolbibliotekarien, som genom detta får en naturlig ingång att belysa och sprida kunskaper om barns rättigheter. Det kan liknas vid ett fackligt uppdrag där en vuxen kan ses som elevernas fackliga representant i skolråd och värdegrundsarbete.
Rektor ber skolbibliotekarien att ”förstärka” i klasser där det finns ett behov av att arbeta med trygghet och studiero. Det är alltid biblioteksrelaterat men kan exempelvis gälla gemensam läsning av en bok med passande tema. I valet av litteratur samarbetar skolbibliotekarien med elevhälsoteamet.
Skolan håller på att bygga upp en verksamhet med elever som ska vara ett slags kamratstödjare. Kuratorerna blev glada av att upptäcka att biblioteket kan vara en plats för dem, till exempel genom att eleverna kan få i uppdrag att leda vissa aktiviteter under lunchraster. Det är ett tydligt uppdrag från skolledningen som också signalerar att samverkan mellan olika personalgrupper är viktigt.
Skolbibliotekarien fick i uppdrag av rektorn att, med hjälp av trygghetsteamet, anordna en temadag kring sexism och machokultur på skolan. Sedan tas samma tema upp både i undervisningen om källkritik och säker internetanvändning och i olika läsprojekt.
När rektor kommunicerar skolbibliotek eller nämner skolbiblioteket i olika sammanhang ger det en tyngd åt verksamheten. Det indikerar att rektor tycker att skolbiblioteket är en viktig del av skolan. Här är några exempel på hur rektorer kommunicerar sitt skolbibliotek:
Det är av vikt att skolbiblioteket är med och ställer de obligatoriska frågorna ”Var är vi?”, ”Vart ska vi?”, ”Hur gör vi?” och ”Hur blev det?”. Syftet med processen är att säkerställa att skolbibliotekets pedagogiska funktion på skolan styrs och följs upp av rektor. Här är några praktiska exempel på hur skolor med bemannade skolbibliotek gör i det systematiska kvalitetsarbetet:
Planera, genomföra och utvärdera skolbibliotekets verksamhet
Vi har en plan som är baserad på läroplanen där det står vad eleverna ska ha gått igenom under olika årskurser inom informationssökning och källkritik. I planen står det också vad skolbibliotekarien gör i de olika årskurserna när det gäller källkritik och litteraturförmedling.
Rektorn lyssnade in mina tankar och visioner och ville göra en handlingsplan med målsättningar som vi stämde av och reviderade varje termin. Till en början handlade det om att få lärarna att se potentialen i att använda skolbibliotekarien i klassrummet.
Min rektor förväntar sig att jag deltar tillsammans med lärarna på planeringsdagar, ämnesgrupper varje vecka, temadagar och utflykter vilket gör att biblioteket ses som en del av skolan. Vi känner oss ”inkluderade.
Skolinspektionen har tagit fram ett verktyg till dig som finns i skolans ledning men också för lärarlag, för enskilda lärare eller skolbibliotekarier. Det är tänkt att vara ett stöd för att reflektera över hur skolbiblioteket används på din skola. Verktyget kan ge vägledning i hur verksamheten kan utvecklas.
Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Skrivningar om digital kompetens har stärkts i läroplanerna och det har tillkommit en ny skrivning om skolbibliotek. De reviderade läroplanerna gäller sedan den 1 juli 2018. Det betyder att rektor ansvarar för att skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Det kan till exempel innebära att skolbibliotekarien är aktiv i olika läsprojekt eller stöder lärares arbete med digital källkritik.
Rektors uppgift är att se till att verksamheten i skolbiblioteket organiseras så att
För dig som vill ha ytterligare information har vi samlat några länkar till texter och filmer.
En särskild utredare ska utreda och föreslå åtgärder för att stärka skolbiblioteken. Utredaren ska också föreslå hur statens roll bör se ut när det gäller läromedel i svensk skola:
Stärkta skolbibliotek och läromedel (Dir. 2019:91)
Redovisning av regeringsuppdraget att se över i vilken mån skolbibliotekets funktion och skolbibliotekariernas kompetens idag används på bästa sätt för att stärka utbildningens kvalitet:
Uppdrag om översyn av skolbibliotekets funktion och skolbibliotekariernas kompetens, 2018
Redovisning av uppdraget om utvärdering av statsbidraget för personalförstärkning inom skolbibliotek enligt förordning (2016:370):
Utvärdering av statsbidraget för personalförstärkning i skolbibliotek, 2017
Skolinspektionen har granskat om och hur skolan använder skolbiblioteket som en pedagogisk resurs för att bidra till elevers lärande:
Skolbiblioteket som pedagogisk resurs [Elektronisk resurs], 2018
Skolinspektionen har gjort en granskning av kvaliteten i undervisning om källkritiskt förhållningssätt på 30 skolor i årskurs 7-9. Granskning visar att ett skolbibliotek som är integrerat i undervisningen är en framgångsfaktor.
Ur den nationella digitaliseringsstrategin:
För att barn och elever ska utvecklas så långt som möjligt är det även av vikt med ett bra samarbete mellan personal som arbetar med barn och elever och skolbiblioteken. Skolbiblioteket har en viktig pedagogisk uppgift att fylla när det gäller att stärka elevers kompetenser i bland annat informationssökning och källkritik.
Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (2017) på regeringens webbplats
I modulen Kritisk användning av nätet på lärportalen intervjuas rektorer om skolbibliotek:
Källkritik för yngre barn, på Skolverkets Youtube-kanal
Källkritik för årskurs 7–9, på Skolverkets Youtube-kanal
Pedagog Malmö har intervjuat en rad rektorer om skolbibliotek. Här kan du se de filmade intervjuerna:
Biblioteksutvecklaren Karin Ahlstedt träffar Ann Edvik, rektor på Bäckagårdsskolan, Pedagog Malmö
Medveten satsning från skolledare ger Skolbibliotek i världsklass! Pedagog Malmö