Skolbiblioteket kan stärka elevers utbildning och bidra till att kompensera för elevers olika förutsättningar. För att det ska vara möjligt behöver man bemanna med rätt kompetens. Skolbibliotekarier och lärare behöver kunna arbeta tillsammans.
Skolbiblioteket är en del av den pedagogiska verksamheten i skolan. Rektor kan organisera så att skolbibliotek på olika sätt stärker elevernas utbildning. Under rätt förutsättningar kan skolbiblioteket fungera både som ett nav och en motor, inte minst vad gäller läsning och medie- och informationskunnighet. Skolbiblioteket kan utöver att bidra till goda skolresultat, även verka för kultur, litteratur och bildning i större bemärkelse.
Skolbibliotek är en verksamhet för hela skolan och inte enbart knuten till lokalen. Däremot är lokalen viktig som plats på flera sätt. Den kan vara hjärtat i skolan, en trygg och lugn plats för studiero och skolarbete och en plats för trivsel och möten mellan elever.
Bemanning är en förutsättning för att skolbiblioteket inte bara ska vara ett rum med böcker. Det finns många fördelar med att skolbiblioteken bemannas av fackutbildade bibliotekarier. Genom sin utbildning har de fått med sig kunskaper och färdigheter som kompletterar lärarnas. Om skolbiblioteket bemannas med lärare eller annan personal är det lämpligt att de får kompetensutveckling utifrån skolbiblioteksperspektiv.
Skolans storlek och elevunderlag har betydelse för graden av bemanning. Tjänsten bör vara så pass stor att skolbibliotekarien har tid att delta i skolans gemensamma planeringar och samarbeta med lärare och annan personal.
Det finns skolor där man knyter flera kompetenser till biblioteket. Det gör man till exempel genom att organisera team som arbetar gemensamt med skolbiblioteket som utgångspunkt. Det kan röra sig om en IKT-pedagog eller motsvarande som utgår från skolbiblioteket tillsammans med skolbibliotekarien.
På större skolbibliotek kan även en biblioteksassistent avlasta rutinarbetet. Då har skolbibliotekarien tid att planera tillsammans med lärare och vara med mer i klassrummet. På mindre skolor kan man eventuellt dela skolbibliotekariens tjänst med annan närliggande skola. Man kan också, genom överenskommelse, samverka med ett folkbibliotek.
En grundskola berättar:
”Skolbiblioteket är en central del i skolans digitaliseringsprocesser. På vår skola hittar du två skolbibliotek med varsin skolbibliotekarie. En digitaliseringspedagog arbetar också på skolan och utgör tillsammans med skolbibliotekarier och rektor, DigiMIK-teamet.”
Elevernas läsutveckling och källkritiska förmåga gynnas av ett regelbundet och strukturerat samarbete mellan lärare och bibliotekarie. Det är två yrkesgrupper med olika utbildning som kompletterar varandra på ett bra sätt. Samarbetet kan bli långsiktigt och framgångsrikt om det är förankrat hos rektor och om rektor har gett rätt förutsättningar för det.
Lärarna har huvudansvaret för undervisningen. Skolbibliotekarien kan med sin expertkompetens fungera som en samarbetspartner till läraren och ett stöd för eleverna. Det handlar om bland annat läsfrämjande och medie- och informationskunnighet. Skolbibliotekarien kan driva eller vara delaktig i olika läsprojekt. Bibliotekarien kan också genomföra bokprat och övningar i informationssökning och källkritik. Allt detta görs i samverkan med lärare.
Skolbibliotekets mediebestånd ska överensstämma med elevernas behov av allsidighet och kvalitet. Skolbibliotekarien ansvarar för att underhålla och utveckla det så det lever upp till kraven. Lärare och övrig pedagogisk personal bör ha kännedom om vilka resurser som finns i skolbiblioteket i form av böcker, databaser med mera. De kan också delge behov som finns för undervisningen.
Rektors och ledningens engagemang är viktigt för att tydliggöra skolbibliotekets roll på skolan. Många lärare har kanske inte så mycket kunskap eller erfarenhet av god skolbiblioteksverksamhet med sig från utbildning eller tidigare arbetsplatser. När rektor kommunicerar skolbibliotek eller nämner skolbiblioteket i olika sammanhang ger det en tyngd åt verksamheten. Det indikerar att rektor tycker att skolbiblioteket är en viktig del av skolan.
En grundskola berättar om sin biblioteksgrupp med representanter från alla arbetslag F-9 samt specialpedagog:
Detta är en prioriterad grupp från ledningen och går bara att utebli från på grund av sjukdom och planerad ledighet. Vi ses en eftermiddag två gånger per termin och diskuterar biblioteket och biblioteksverksamheten.
Det finns olika sätt för rektor att stärka samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarier. Det behöver anpassas utifrån de lokala förutsättningarna. Det kan exempelvis handla om hur skolbibliotekets verksamhet är organiserad på skolan och i kommunen.
I filmen samtalar en rektor och en skolbibliotekarie om hur skolpersonalens samarbete kan stärka elevers läsning och hur arbetet kan organiseras.
Här är några exempel att inspireras av:
Rektor ger tid för lärare och skolbibliotekarie att samplanera olika projekt.
I filmen arbetar lärare och skolbibliotekarier tillsammans med informationssökning och källkritik i skrivundervisningen. Den ingår i kompetensutveckling inom Läslyftet.
Alla har elever har rätt till en likvärdig utbildning och en god skolmiljö. Eleverna ska få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Verksamheten ska vara till för alla elever oavsett vilka behov de har eller vilka ämnen de läser för tillfället. Ansvaret för detta vilar på hela skolans personal, inklusive skolbiblioteket. Skolbibliotekets verksamhet har en kompensatorisk funktion men finns också där för de elever som behöver mer utmaning eller bara är nyfikna på mer.
Rektor kan till exempel:
Skolbiblioteket är en del av skolan och ingår därmed i skolans systematiska kvalitetsarbete. Syftet med det är att synliggöra vad vi gör, varför och vad det leder till. Ett fungerande kvalitetsarbete är avgörande för att kunna främja alla barns och elevers utveckling och lärande.
Systematiskt kvalitetsarbete - så fungerar det
Planera, genomföra och utvärdera skolbibliotekets verksamhet
Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Det är rektors ansvar att skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.
Rektors uppgift är att se till att verksamheten i skolbiblioteket organiseras så att
Skolverket ser ett behov av en generell kvalitetshöjning av skolbiblioteksverksamheten på svenska skolor. Skolbiblioteken kan ha en betydelsefull roll för att stimulera och stödja elevernas utveckling mot lärande och bildning och därmed även utvecklingen mot ett mer demokratiskt samhälle. Med utgångspunkt i detta har Skolverket bjudit in till ett myndighetsövergripande nätverk med fokus på skolbibliotek. De medverkande myndigheterna är: Kulturrådet, Kungliga biblioteket, Myndigheten för tillgängliga medier, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Statens medieråd. Myndigheter som på olika sätt har uppdrag som berör skolbiblioteksrelaterade frågor. Den första nätverksträffen genomfördes i maj.
Stöd för skolbibliotekariernas arbete:
För dig som vill ha ytterligare information:
Skolbibliotek för bildning och utbildning (SOU 2021:3) Länk till annan webbplats.