Sexualitet, samtycke och relationer i undervisningen

Hur kan jämställdhet, könsmönster, sexualitet och relationer integreras i undervisningen? Med hjälp av våra filmer kan du och dina kollegor fördjupa er i frågorna.

tre elever har lektion

Sexualitet, samtycke, relationer och jämställdhet i skolans ämnen

Flera undersökningar visar att elever vill ha mer och bättre undervisning om sexualitet, samtycke och relationer. Begrepp som sexualitet, relationer, jämställdhet, normer och identitet ingår i flera kurs- och ämnesplaner. Det innebär att ansvaret för kunskapsområdet vilar på flera lärare och att eleverna får möjlighet att samtala och reflektera kring frågor om identitet, sexualitet, könsmönster, relationer och jämställdhet utifrån flera olika perspektiv.

Gå till startsidan för sexualitet, samtycke och relationer

Konkreta tips

Film: Elevröster om undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer (tid 04:01 min.)

Vad tycker eleverna om undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer? I den här filmen berättar elever från olika skolor om sina tankar om undervisningen och vad du som lärare kan tänka på.

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige

Hur ser unga personer på sin sexualitet och hälsa? Hur ser deras kunskaper, attityder och beteenden ut? Hur ser de på undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer? I den här filmen beskriver Anna-ChuChu Schindele på Folkhälsomyndigheten vad vi vet om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och om skolans roll i det främjande och förebyggande arbetet.

Vad är sexuell och reproduktiv hälsa?

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter brukar förkortas SRHR. Det är ett tillstånd av fysiskt, känslomässigt, psykiskt och socialt välbefinnande i förhållande till alla aspekter av sexualitet och reproduktion, inte bara avsaknad av sjukdom, dysfunktion eller skada. Därför bör ett positivt förhållningssätt till sexualitet och reproduktion bekräfta den roll njutbara sexuella relationer, förtroende och kommunikation har för självkänsla och allmänt välbefinnande. Alla har rätt att fatta beslut om sina egna kroppar och ha tillgång till hälso- och sjukvård och andra hälsofrämjande insatser som stödjer den rätten.

Diskussionsfrågor om sexualitet och hälsa bland unga i Sverige:

  1. På vilket sätt arbetar vi med sexuell hälsa på vår skola? Vilka delar är integrerade i olika ämnen och vilka delar tar vi upp i särskilda sammanhang, till exempel vid temadagar eller i elevhälsans arbete? Hur skulle helhetsbilden av sexuell hälsa på vår skola kunna stärkas?

  2. På vilket sätt lyfter vi lärare upp frågor om sexuell hälsa i undervisningen? Vilka delar kan vi utveckla eller lägga till? Förekommer samarbeten med andra ämnen i dag? Vilka övriga samarbeten är möjliga och önskvärda och hur skapar vi förutsättningar för detta arbete?

  3. I filmen pratar Anna-ChuChu Shindele om undersökningen UngKAB (Sexualitet och hälsa bland unga). Där framgår det att skolan har en mycket viktig roll när det gäller att sprida kunskap om sexuell hälsa men att informationen ibland kan ha en alltför stor tonvikt på kroppen och graviditet, och för lite på relationer, jämställdhet och hbtqi-perspektiv. Hur lyfter vi information om reproduktion, oönskade graviditeter och preventivmedel? Hur tar vi upp sexuellt överförbara infektioner i allmänhet och HIV i synnerhet? Hur lyfter vi samtycke, relationer, kommunikation, jämställdhet och hbtqi? Hur ser balansen mellan dessa inslag ut i vår undervisning? Utgår vi huvudsakligen från ett frisk- eller riskperspektiv? Vilka delar kan vi utveckla eller lägga till? Skulle vi kunna göra något annorlunda?

  4. I undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer behöver alla elever vara inkluderade. Anna-ChuChu Schindele berättar i filmen att unga hbtqi-personer upplever större brister i undervisningen utifrån sina behov. Hur utformas vår undervisning om sexualitet, samtycke och relationer nu? Vilka normer återskapar den och vad behöver vi tänka annorlunda om? Hur utformar vi undervisningen så att innehållet omfattar alla elever oberoende av vilka relationer de har och kommer att ha? Finns det kompetensutvecklingsbehov inom detta område för att kunna bredda undervisningen?

  5. Delaktighet i planeringen kan bidra till att elevernas engagemang ökar. Hur kan vi göra för att eleverna ska vara delaktiga i planeringen av kunskapsområdet sexuell hälsa på skolan i stort och i undervisningen? Hur möter vi deras intresse, nyfikenhet och frågor?

  6. Vilken kompetens finns på vår skola när det gäller sexuell hälsa? Hur används och sprids den kunskapen? Vilka generella eller individuella kompetensutvecklingsbehov finns bland lärarna och övrig personal på skolan när det gäller sexuell hälsa, kön, könsmönster, hbtqi-frågor och jämställdhet?

Utveckla undervisningen

Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer kan väcka frågor och funderingar hos både lärare och elever. Hur kan man som lärare i dag utveckla sin undervisning och navigera i ett sådant föränderligt och tvärvetenskapligt fält? Hur kommer de didaktiska perspektiven in?

Lyssna på samtalet med Auli Arvola Orlander, docent i naturvetenskapsämnenas didaktik och Sara Planting-Bergloo, lärare och doktorand i naturvetenskapernas didaktik.

Att undervisa nyanlända elever i sexualitet, samtycke och relationer

Elever som är nyanlända kan sedan tidigare ha olika erfarenhet av undervisning om sexualitet, samtycke och relationer. Skolan ska både ta hänsyn till elevernas tidigare kunskaper och säkerställa att alla elever ges möjligheter att inhämta kunskaper och samtala om frågor som rör kunskapsområdet.

Här kan du ta del av hur elever, lärare och Skolverket resonerar om arbetet med undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer för nyanlända elever. Exemplen i filmerna är främst hämtade från språkintroduktionsprogrammet men diskussionsfrågorna är till för lärare oberoende av skolform och organisation.

Film: Sexualitet, samtycke och relationer och nyanlända elever Länk till annan webbplats. (tid 07:07 min.)

I den här filmen beskriver vi vad som kan vara viktigt att tänka på i undervisningen och hur skolorna kan organisera arbetet med undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer.

Film: Elevröster om undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer  Länk till annan webbplats.(tid 04:35 min.)

I den här filmen berättar några nyanlända elever om sina erfarenheter av undervisning om sexualitet, samtycke och relationer.

Film: Lärarröster om undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer och nyanlända elever Länk till annan webbplats. (tid 07:06 min.)

I den här filmen berättar några lärare om sin erfarenhet av att undervisa nyanlända elever om sexualitet, samtycke och relationer.

Diskussionsfrågor för att utveckla undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer för nyanlända

  1. På vilket sätt arbetar vi idag med undervisning om sexualitet, samtycke och relationer för nyanlända elever?
    I filmen nämns några områden som är viktiga och utmärker arbetet med nyanlända elever. Hur gör vi i förhållande till det som presenteras som viktigt i filmen?
    Hur tar vi reda på vilken kunskap eleverna har?
    Hur tar vi hänsyn till och bidrar till den språkutvecklingsprocess som eleverna befinner sig i?
    Hur arbetar vi med att behålla balansen mellan frisk- och riskperspektiv?
    Vilka delar kan vi utveckla eller lägga till?
  2. Eleverna i filmen berättar hur de upplevt undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer, och ger förslag på hur undervisningen kan läggas upp och göras tillgänglig.
    Hur tar vi bäst tillvara på ungdomarnas nyfikenhet och kunskaper?
    Hur arbetar vi med att både ta hänsyn till att elevgruppen nyanlända är en heterogen grupp och att inte osynliggöra elevernas tidigare erfarenhet av att prata om sexualitet, jämställdhet och relationer?
  3. Ett normmedvetet förhållningssätt är viktigt i arbetet med sexualitet, jämställdhet och relationer. Hur arbetar vi utifrån ett normmedvetet förhållningssätt för att också synliggöra rasism och etnisk diskriminering i relation till sexualitet och jämställdhet?
  4. En lärare berättar att den största utmaningen har varit att inse att det finns kulturella skillnader och att försöka att inte lägga så mycket vikt vid det. I första hand är eleverna tonåringar och har ungefär samma frågeställningar som alla ungdomar. Hur kan vi både prata om kulturella skillnader och samtidigt inte bidra till stereotypisering av olika grupper som gör att individ- och ungdomsperspektivet tappas bort?
    Hur arbetar vi med och reflekterar över de eventuella generaliseringar vi som lärare riskerar att göra i arbetet med nyanlända elever när det gäller frågor som rör sexualitet, identitet och jämställdhet?

Bild

De normer som genomsyrar samhället dominerar också det generella bildspråket. Olika könsmönster, sexualsyn och hur vi ser på relationer och kärlek kommer till uttryck i samtidskonst, historiska bilder och i reklam- och mediebilder. Vilka är tidens skönhetsideal? Hur skildras familjer, och på vilka sätt kommuniceras makt?

Enligt läroplanerna ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang. Normer som rör sexualitet och relationer är i många fall sammanlänkade med normer som rör exempelvis etnicitet, funktionalitet eller ålder. I bildundervisningen kan eleverna utforska normstrukturerna och hur de påverkar oss men också fundera på hur de kommer till uttryck i deras eget skapande.

Nästan alla unga i dag använder sociala medier, de flesta dagligen. En fråga för undervisningen kan vara hur den visuella kultur eleverna möter påverkar dem. Leder den till jämförelser och svårigheter att känna sig nöjd med sig själv? Samtidigt finns styrkor med digital kommunikation. En anledning att dela bilder med andra kan vara en vilja att uttrycka sin identitet, att berätta för andra vem man är och vad man står för. Vilka bilder och filmer delar eleverna med andra och hur speglar dessa deras personligheter och åsikter? Vilka situationer och problem kan uppstå när man delar eller sprider dessa bilder vidare?

Film: Sexualitet, samtycke och relationer i bild Länk till annan webbplats. (tid 06:36 min.)

I den här filmen ger forskare, lärare och elever olika perspektiv på bildundervisningen.

  1. På vilket sätt lyfter vi i undervisningen upp frågor om hur jämställdhet, sexualitet och könsmönster gestaltas i fasta och rörliga bilder? Vilka delar kan vi utveckla eller lägga till?
  2. Delaktighet i planeringen kan vara en bidragande faktor till att elevernas engagemang ökar. Hur kan vi göra för att eleverna ska vara delaktiga i planeringen av momenten som berör sexualitet, samtycke och relationer i bildämnet? Hur gör läraren i filmen? Hur kan vi som lärare möta deras intresse, nyfikenhet och frågor?
  3. Hur skulle vi kunna arbeta för att synliggöra de normer som råder inom dagens bildspråk och samtidigt arbeta för att dessa normer inte cementeras ytterligare?
  4. Vilka är de stereotypa förställningarna som vi har att bearbeta? Hur kan vi göra detta och hur kan vi utmana eleverna till fördjupade reflektioner?
  5. Läraren och en elev i filmen pratar om att det uppfattas som komiskt när män bryter mot de förväntade könsmönster och närmar sig traditionellt kvinnligt kodade könsuttryck. Varför är det så? Synliggör detta på ett tydligt sätt normer kring könsmönster och hur hanterar vi sådana reflektioner och använder detta i undervisningen? Hur arbetar vi vidare för att inte fastna i normerande föreställningar och hur kopplar vi detta till andra aspekter som makt, sexualitet eller etnicitet?
  6. Enligt läroplanen ska eleverna utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang, bland annat i pornografi. Hur kan vi arbeta med detta inom bildämnet? Vilka utmaningar ser vi med delen som omfattar pornografi? Hur kan vi arbeta utifrån en icke-dömande utgångspunkt i mötet med eleverna? Och hur kan vi i undervisningen undvika antaganden om vilka erfarenheter som finns i klassrummet?
  7. Vilket material använder vi i undervisningen nu? Behöver vi byta ut några bilder, utöka antalet eller ha en större variation? Kan vi organisera insamlingen och uppdateringen av de bilder och filmer som vi använder?
  8. Vilka potentiella samarbeten med andra ämnen kan ni se för att stärka helhetsbilden av kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer? Förekommer samarbeten med andra ämnen idag? Vilka övriga samarbeten är möjliga och önskvärda och hur skapar vi förutsättningar för detta arbete?
  9. Vilka generella eller individuella kompetensutvecklingsbehov finns bland lärarna i bild på skolan när det gäller till exempel kön, könsmönster, hbtqi-frågor och jämställdhet?

 

Biologi

Eleverna ska till exempel få möta innehåll som handlar om hälsa, pubertet, reproduktion, sexualitet, identitet. Undervisningen kan skapa möjligheter för samtal, diskussion och framför allt reflektion och på sikt stärka eleverna i att ta ansvar för sin egen och andras sexuella hälsa. Eftersom de biologiska aspekterna av sexualitet är tätt sammankopplade med frågor om identitet, jämställdhet och andra värdefrågor ska eleverna även få tillfälle att samtala om dem.

Undervisningen i biologi kan bidra till elevers förståelse för att sexualitet och relationer kan se ut på olika sätt och hur normer i samhället, till exempel skönhetsideal, avspeglas i synen på kroppen och dess funktioner. Ett syfte med undervisningen är att utveckla elevernas nyfikenhet och deras intresse att veta mer om sig själva och omvärlden. Genom undervisningen kan eleverna få möjlighet att sätta kropp och sexualitet i ett sammanhang och diskutera på vilket sätt biologin är en del av samhället.

Film: Sexualitet, samtycke och relationer i biologi Länk till annan webbplats. (tid 08:02 min.)

I den här filmen ger forskare, lärare och elever olika perspektiv på biologiundervisningen.

  1. På vilket sätt lyfter vi upp frågor om sexualitet, identitet och könsmönster i biologiundervisningen? Vilka delar kan vi utveckla eller lägga till?
  2. Arbetet kring kropp och sexualitet inbegriper en tvärvetenskaplig hållning. Undervisningen ska dels innehålla fakta och samtal om bland annat kroppens uppbyggnad och funktion, sexuellt överförbara infektioner, preventivmedel och graviditet, men också frågor om identitet, jämställdhet och normer kring kroppen och dess funktioner. Genom att arbeta med dessa frågor tillsammans får eleverna möjlighet att diskutera på vilket sätt biologin är en del av samhället. Hur ser fördelningen ut i undervisningen på vår skola mellan det mer renodlade biologiska perspektivet och det tvärvetenskapliga perspektivet? Behöver vi se över vår planering för att säkerställa fler aspekter på undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer i biologiämnet? Vilka områden behöver vi eventuellt utveckla mer?
  1. Forskaren Auli Arvola Orlander talar om att skolan är mycket viktig när det kommer till hur elevernas normer formas. Lärarnas sätt att prata i biologiämnet ger tydliga signaler till eleverna om vad som ses som norm respektive ses som avvikande. I undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer behöver alla elever vara inkluderade. Hur utformas vår undervisning om sexualitet, samtycke och relationer nu? Vilka normer återskapar den och vad behöver vi tänka annorlunda om? Hur utformar vi undervisningen så att innehållet omfattar alla elever oberoende av vilka relationer de har och kommer att ha? Finns det kompetensutvecklingsbehov inom detta område för att kunna bredda undervisningen?
  1. Sexualitet och relationer omgärdas ofta av nyfikenhet. Att utgå från elevernas funderingar och möta dem där de är kan vara ett sätt att vigda perspektiven. Delaktighet i planeringen kan också bidra till att elevernas engagemang ökar. Hur kan vi göra för att eleverna ska vara delaktiga i planeringen av momenten som berör sexualitet, samtycke och relationer i biologin? Vilka arbetssätt kan vi använda för att fånga och möta deras intresse, nyfikenhet och frågor?
  2. Barn och ungdomar lever i ett samhälle där sexualitet på olika sätt kommer till uttryck. För att förstå och bearbeta de budskap och bilder som omger dem och som på olika sätt väcker tankar och känslor behöver eleverna tillgång till samtal med vuxna som kan ge fler perspektiv och ställa tankeväckande frågor. Enligt läroplanen ska eleverna utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang. Inom biologiämnet kan det handla om föreställningar om normalitet vad gäller kroppars utseende och funktion och hur det speglas i olika medier. Hur kan vi arbeta utifrån en icke-dömande utgångspunkt i mötet med eleverna? Och hur kan vi i undervisningen undvika antaganden om vilka erfarenheter som finns i klassrummet?
  3. Vilka potentiella samarbeten med andra ämnen kan du se för att stärka helhetsbilden av kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer? Förekommer samarbeten med andra ämnen idag? Vilka övriga samarbeten är möjliga och önskvärda och hur skapar vi förutsättningar för detta arbete?
  4. Vilka generella eller individuella kompetensutvecklingsbehov finns bland lärarna på skolan när det gäller kön, könsmönster, hbtqi-frågor och jämställdhet?

Historia

För att förstå dagens tankar om kärlek, sexualitet, kön, jämställdhet och relationer är det intressant att sätta in dem i ett historiskt perspektiv. Synen på dessa frågor har förändrats mycket under åren och även de normer som råder idag är under förändring.

Genom att sätta in kunskapen i ett historiskt sammanhang kan blicken riktas framåt. Med kunskap om de förändringar som skett, och de processer som kan leda fram till samhällsförändring, kan dagens situation och kommande förändringar förstås på ett bättre sätt.

Historieundervisningen kan belysa strukturer av över- och underordning mellan människor och grupper men också lyfta fram de krafter och personer som skapat förändring. Genom att ta upp personer i historien som gjort skillnad och lyckats sätta avtryck i sin samtid och på sikt förändrat något, får eleverna se att de inte är fast under samhällets normer - de har möjlighet att göra avtryck i nutiden och förändra sin och andras situation.

Film: Sexualitet, samtycke och relationer i historia Länk till annan webbplats. (tid 08:06 min.)

I den här filmen ger forskare, lärare och elever olika perspektiv på undervisningen i historia.

  1. På vilket sätt lyfter vi upp frågor om jämställdhet, sexualitet och könsmönster i historieundervisningen? Vilka delar kan vi utveckla eller lägga till?
  2. Forskaren Bo Eriksson talar om ”en dold historia”. Hur arbetar vi på vår skola för att synliggöra denna? Har vi en medveten strategi eller behöver vi hitta en form för detta? Hur skulle till exempel undervisningen kunna organiseras så att jämställdhet, sexualitet och relationer integreras och blir en del i kronologin och inte hamnar som ett eget moment vid sidan av?
  3. Vilka historiska källor använder vi i undervisningen och hur skulle vi kunna koppla dem till sexualitet, jämställdhet och relationer? Behöver vi byta ut några källor eller utöka antalet? Vilka ”databaser” har vi tillgång till och vilka av dessa skulle eleverna eventuellt kunna använda?
  4. Delaktighet i planeringen kan bidra till att elevernas engagemang ökar. Hur kan vi göra för att eleverna ska vara delaktiga i planeringen av momenten som berör sexualitet, samtycke och relationer i historieundervisningen? Vilka arbetssätt kan vi använda för att möta deras intresse, nyfikenhet och frågor?
  5. Vilka potentiella samarbeten med andra ämnen kan du se för att stärka helhetsbilden av kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer? Förekommer samarbeten med andra ämnen idag? Vilka övriga samarbeten är möjliga och önskvärda och hur skapar vi förutsättningar för detta arbete?
  6. Vilka generella eller individuella kompetensutvecklingsbehov finns bland lärarna i på skolan när det gäller kön, könsmönster, hbtqi-frågor och jämställdhet?

Religionskunskap

För många människor är kön, sexualitet och relationer centrala delar av identiteten. De uppfattningar som finns inom den religion personen tillhör kan därför påverka identitetsutvecklingen. Det kan handla om hur könstillhörigheten förväntas komma till uttryck, vem man förväntas bli ihop med, vilka roller man ska ta i ett förhållande eller hur man ser på sexuella relationer.

Samtidigt kan sättet på vilket människor praktiserar och förstår sin religion i sitt vardagliga liv skilja sig väsentligt från den bild av religionen som officiella företrädare ger. I praktiken kan det handla om att en religion eller livsåskådning uppfattas ha en viss syn på exempelvis jämställdhet, sexualitet, äktenskap eller kärlek, medan det i själva verket inom religionen kan finnas olika riktningar, tolkningar och bruk som varierar mellan individer, grupper och geografiska platser.

I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor. Genom kunskap om varför människor kan ha olika förhållningssätt och inställning i moraliska frågor kan elevernas förståelse för andra människor, deras attityder och beslutsfattande öka.

När eleverna får reflektera över och öva på att ta ställning i olika livsfrågor och etiska förhållningssätt, utvecklas en personlig livshållning. Det ger dem förutsättningar och beredskap att handla ansvarsfullt både i relation till sig själva och andra.

Film: Sexualitet, samtycke och relationer i religionskunskap Länk till annan webbplats. (tid 08:09 min.)

I den här filmen ger forskare, lärare och elever olika perspektiv på undervisningen i religionskunskap.

  1. På vilket sätt lyfter vi i undervisningen upp frågor om hur jämställdhet, sexualitet och könsmönster gestaltas i olika religioner? Vilka delar kan vi utveckla eller lägga till?
  2. Läraren i filmen talar om att identitets-, jämställdhets-, sexualitetsfrågor är en given del i undervisningen och att det är ett sätt att nå eleverna på. Hon menar att genom att låta frågorna återkomma under kursen blir det inte ett område som behandlas i slutet av kursen i mån av tid. Hur arbetar vi på vår skola för att ”säkra” innehållet? Har vi en medveten strategi eller behöver vi hitta en form för detta? Skulle vi kunna göra på något annat sätt?
  3. Delaktighet i planeringen kan vara en bidragande faktor till att elevernas engagemang ökar. Hur kan vi göra för att eleverna ska vara delaktiga i planeringen av momenten som berör sexualitet, samtycke och relationer i religionskunskapen? Hur möter vi deras intresse, nyfikenhet och frågor?
  4. Läraren i filmen talar om hur han visar på variationen inom en och samma religion. Hur skulle vi kunna arbeta för att synliggöra de normer som råder i de olika religionerna och samtidigt visa på den variation som finns inom en och samma religion? Vilka är de stereotypa förställningarna som vi har att bearbeta? Hur kan vi göra detta och hur kan vi utmana eleverna till fördjupade reflektioner?
  5. I kurs- och ämnesplanerna finns även skrivningar om att undervisningen ka ge eleverna förutsättningar att utveckla förmåga att resonera om etik och moraliska frågor. Vilka etiska frågor och diskussioner skulle vi kunna koppla till sexualitet, kön, jämställdhet och relationer? Hur kan vi säkerställa att de dilemman vi valt inte blir utpekande för grupper och individer.
  6. Påverkar skolans elevsammansättning planeringen av undervisningen i religionskunskap mer än i andra ämnen och vilka möjligheter och utmaningar står vi i så fall inför? Vad kan våra föreställningar om elevgruppen leda till? Hur kan vi säkerställa en mångfald av röster och perspektiv i undervisningen?
  7. Vilka potentiella samarbeten med andra ämnen kan du se för att stärka helhetsbilden av kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer? Förekommer samarbeten med andra ämnen idag? Vilka övriga samarbeten är möjliga och önskvärda och hur skapar vi förutsättningar för detta arbete?
  8. Vilka generella eller individuella kompetensutvecklingsbehov finns bland lärarna i religionskunskap på skolan när det gäller kön, könsmönster, hbtqi-frågor och jämställdhet?

Samhällskunskap

Världen och vår omgivning är i ständig förändring. Samhällskunskapen ska hjälpa eleverna att ta sig an denna föränderliga värld och ge dem en förståelse för vardagen de lever i. Eftersom eleverna ska ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer är till exempel mänskliga rättigheter, jämställdhet, sexualitet och sociala frågor viktiga perspektiv i undervisningen.

Undervisningen ska beröra till exempel sociala, ekonomiska, rättsliga, mediala och politiska aspekter. Dessa infallsvinklar är möjliga att koppla till arbetet med jämställdhet, könsmönster, sexualitet och relationer. Det kan handla om skillnader i kvinnor och mäns ekonomiska förutsättningar i olika delar av världen eller vilka som omfattas av den svenska diskrimineringslagstiftningen. Vad innebär jämställdhet i olika sammanhang och vilka strukturer i samhället kan skapa gemenskap och utanförskap? Undervisningen kan föra samman rättighetsfrågor med hälsa och välbefinnande, liksom ta upp hedersrelaterat våld och förtryck.

Genom att utveckla sin källkritiska förmåga kan eleverna förbättra sina verktyg att söka, hantera, tolka och värdera information från olika källor.

Film: Sexualitet, samtycke och relationer i samhällskunskap Länk till annan webbplats. (tid 08:34 min.)

I den här filmen ger lärare och elever olika perspektiv på undervisningen i samhällskunskap.

  1. I vilka sammanhang i undervisningen lyfter vi upp frågor om jämställdhet, sexualitet och könsmönster i samhällskunskap? Vilka delar kan vi utveckla eller lägga till?
  2. Inflytande över undervisningens planering och organisering kan vara en bidragande faktor till att elevernas engagemang ökar. Hur kan vi göra för att elevernas inflytande över momenten som berör sexualitet, samtycke och relationer i samhällskunskap ska öka? Hur möter vi deras intresse, nyfikenhet och frågor?
  3. Hur arbetar vi med frågor om könsnormer, jämställdhet och aktuella samhällsstrukturer i undervisningen idag? Hur skulle detta perspektiv kunna utvecklas?
  4. Hur arbetar vi med det internationella perspektivet i samhällskunskapsundervisningen? Finns det ett jämställdhetsperspektiv i detta moment? Skulle det kunna utvecklas på något sätt eller behöver någon del förstärkas?
  5. Att söka, hantera, tolka och värdera information från olika källor är en del av samhällskunskapsämnet. Vilka ingångar finns till arbetet med att utveckla källkritisk förmåga och behandla frågor som rör jämställdhet, sexualitet och relationer?
  6. Vilka potentiella samarbeten med andra ämnen kan du se för att stärka helhetsbilden av kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer? Förekommer samarbeten med andra ämnen idag? Hur kan vi skapa förutsättningar för ämnesövergripande arbeten framöver?
  7. Vilka generella eller individuella kompetensutvecklingsbehov finns bland lärarna på skolan när det gäller kön, könsmönster, hbtqi-frågor och jämställdhet?

Samiska

Ämnet rymmer många möjligheter att integrera arbetet med jämställdhet, sexualitet, samtycke och relationer i undervisningen. Eleverna ska bland annat få möta olika typer av texter, till exempel skönlitteratur där tankar om kärlek, identitet och relationer återkommer i många verk. Dessa teman finns representerade i alla litterära epoker och genrer liksom i ett flertal populärkulturella sammanhang.

Läsning av såväl faktatexter som skönlitteratur ger eleverna möjligheter att möta och samtala om olika ämnen och frågeställningar utan att behöva dela med sig av sådant som upplevs privat eller känsligt. Eleverna kan till exempel utifrån en tidningsartikel som berör hedersrelaterat våld och förtryck få föra samtal om rättigheter, handlingsutrymme och förväntningar på människor utifrån kön.

När elever arbetar med generella kommunikativa förmågor som att samtala, läsa och skriva finns goda möjligheter att samverka med andra ämnen i undervisning om sexualitet, samtycke och relationer. Det kan handla om att läsa texter som berör frågor om identitet, lust eller jämställdhet. Det kan också handla om textproduktion, samtal och diskussioner där eleverna tränar på att uttrycka egna känslor och åsikter, och ta del av andras tankar och erfarenheter.

  1. På vilket sätt lyfter vi i undervisningen upp frågor om jämställdhet, sexualitet och könsmönster i undervisningen? Vilka delar kan vi utveckla eller lägga till?
  2. Delaktighet i planeringen kan vara en bidragande faktor till att elevernas engagemang ökar. Hur kan vi göra för att eleverna ska vara delaktiga i planeringen av momenten som berör sexualitet, samtycke och relationer i svenskundervisningen? Hur möter vi deras intresse, nyfikenhet och frågor?
  3. Genom att använda såväl skönlitterära texter som faktatexter för barn och unga får man in fler perspektiv på kärlek, sexualitet, jämställdhet och relationer. Vilka texter använder vi inom ämnet nu? Hur kan vi spegla fler perspektiv i de texter eleverna möter, och genom dessa presentera olika röster och erfarenheter? Vad kan vi dela med oss till varandra? Vad kan vi utarbeta gemensamt?
  4. När vi arbetar med normer kring sexualitet, relationer och könsmönster är ett första steg att synliggöra dessa. Hur arbetar vi för att inte stanna vid detta utan utforma undervisningen på så sätt att den även möjliggör fördjupade reflektioner kring förändring och alternativ?
  5. Vilka potentiella samarbeten med andra ämnen kan vi se för att stärka helhetsbilden av kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer? Förekommer samarbeten med andra ämnen i dag? Vilka övriga samarbeten är möjliga och önskvärda och hur skapar vi förutsättningar för detta arbete?
  6. Vilka generella eller individuella kompetensutvecklingsbehov finns bland lärarna på skolan när det gäller kön, könsmönster, hbtqi-frågor och jämställdhet?

Svenska och svenska som andraspråk

Svenskämnena rymmer många möjligheter att integrera arbetet med jämställdhet, sexualitet, samtycke och relationer i undervisningen. Eleverna ska bland annat få möta olika typer av texter, till exempel skönlitteratur där tankar om kärlek, identitet och relationer återkommer i många verk. Dessa teman finns representerade i alla litterära epoker och genrer liksom i ett flertal populärkulturella sammanhang.

Läsning av såväl sakprosa som skönlitteratur ger eleverna möjligheter att möta och samtala om olika ämnen och frågeställningar utan att behöva dela med sig av sådant som upplevs privat eller känsligt. Eleverna kan till exempel utifrån en tidningsartikel som berör hedersrelaterat våld och förtryck få föra samtal om rättigheter, handlingsutrymme och förväntningar på människor utifrån kön.

När elever arbetar med generella kommunikativa förmågor som att samtala, läsa och skriva finns goda möjligheter att samverka med andra ämnen i undervisning om sexualitet, samtycke och relationer. Det kan handla om att läsa texter som berör frågor om identitet, lust eller jämställdhet. Det kan också handla om textproduktion, samtal och diskussioner där eleverna tränar på att uttrycka egna känslor och åsikter, och ta del av andras tankar och erfarenheter.

Diskussionsfrågor om sexualitet, samtycke och relationer i ämnena svenska och svenska som andraspråk

  1. På vilket sätt lyfter vi i undervisningen upp frågor om jämställdhet, sexualitet och könsmönster i undervisningen? Vilka delar kan vi utveckla eller lägga till?
  2. Delaktighet i planeringen kan vara en bidragande faktor till att elevernas engagemang ökar. Hur kan vi göra för att eleverna ska vara delaktiga i planeringen av momenten som berör sexualitet, samtycke och relationer i svenskundervisningen? Hur möter vi deras intresse, nyfikenhet och frågor?
  3. Genom att använda såväl skönlitterära texter som sakprosa från olika delar av världen och skilda tider får man in fler perspektiv på kärlek, sexualitet, jämställdhet och relationer. Vilken litteratur använder vi inom ämnet nu? Hur kan vi spegla fler perspektiv i de texter eleverna möter, och genom dessa presentera olika röster och erfarenheter? Vad kan vi dela med oss till varandra? Vad kan vi utarbeta gemensamt?
  4. När vi arbetar med normer kring sexualitet, relationer och könsmönster är ett första steg att synliggöra dessa. Hur arbetar vi för att inte stanna vid detta utan utforma undervisningen på så sätt att den även möjliggör fördjupade reflektioner kring förändring och alternativ?
  5. Vilka potentiella samarbeten med andra ämnen kan vi se för att stärka helhetsbilden av kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer? Förekommer samarbeten med andra ämnen i dag? Vilka övriga samarbeten är möjliga och önskvärda och hur skapar vi förutsättningar för detta arbete?
  6. Vilka generella eller individuella kompetensutvecklingsbehov finns bland lärarna på skolan när det gäller kön, könsmönster, hbtqi-frågor och jämställdhet?
Senast uppdaterad 11 april 2022