Hur kan jämställdhet, könsmönster, sexualitet och relationer integreras i undervisningen? Med hjälp av våra filmer kan du och dina kollegor fördjupa er i frågorna.
Området som länge har kallats för sex och samlevnad har bytt namn till sexualitet, samtycke och relationer i samband med läroplansändringarna den 1 juli 2022.
Flera undersökningar visar att elever vill ha mer och bättre undervisning om sexualitet, samtycke och relationer. Begrepp som sexualitet, relationer, jämställdhet, normer och identitet ingår i flera kurs- och ämnesplaner. Det innebär att ansvaret för kunskapsområdet vilar på flera lärare och att eleverna får möjlighet att samtala och reflektera kring frågor om identitet, sexualitet, könsmönster, relationer och jämställdhet utifrån flera olika perspektiv.
Gå till startsidan för sexualitet, samtycke och relationer
För att få en överblick över hur undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer integreras i många ämnen kommer du här att få ta del av en animation som visar hur de tydligaste formuleringarna om jämställdhet, kön, könsmönster, sexualitet, och relationer lyfts fram i de olika kursplanerna.
Vad tycker eleverna om undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer? I den här filmen berättar elever från olika skolor om sina tankar om undervisningen och vad du som lärare kan tänka på.
Hur ser unga personer på sin sexualitet och hälsa? Hur ser deras kunskaper, attityder och beteenden ut? Hur ser de på undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer? I den här filmen beskriver Anna-ChuChu Schindele på Folkhälsomyndigheten vad vi vet om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och om skolans roll i det främjande och förebyggande arbetet.
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter brukar förkortas SRHR. Det är ett tillstånd av fysiskt, känslomässigt, psykiskt och socialt välbefinnande i förhållande till alla aspekter av sexualitet och reproduktion, inte bara avsaknad av sjukdom, dysfunktion eller skada. Därför bör ett positivt förhållningssätt till sexualitet och reproduktion bekräfta den roll njutbara sexuella relationer, förtroende och kommunikation har för självkänsla och allmänt välbefinnande. Alla har rätt att fatta beslut om sina egna kroppar och ha tillgång till hälso- och sjukvård och andra hälsofrämjande insatser som stödjer den rätten.
Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer kan väcka frågor och funderingar hos både lärare och elever. Hur kan man som lärare i dag utveckla sin undervisning och navigera i ett sådant föränderligt och tvärvetenskapligt fält? Hur kommer de didaktiska perspektiven in?
Lyssna på samtalet med Auli Arvola Orlander, docent i naturvetenskapsämnenas didaktik och Sara Planting-Bergloo, lärare och doktorand i naturvetenskapernas didaktik.
Elever som är nyanlända kan sedan tidigare ha olika erfarenhet av undervisning om sexualitet, samtycke och relationer. Skolan ska både ta hänsyn till elevernas tidigare kunskaper och säkerställa att alla elever ges möjligheter att inhämta kunskaper och samtala om frågor som rör kunskapsområdet.
Här kan du ta del av hur elever, lärare och Skolverket resonerar om arbetet med undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer för nyanlända elever. Exemplen i filmerna är främst hämtade från språkintroduktionsprogrammet men diskussionsfrågorna är till för lärare oberoende av skolform och organisation.
I den här filmen beskriver vi vad som kan vara viktigt att tänka på i undervisningen och hur skolorna kan organisera arbetet med undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer.
I den här filmen berättar några nyanlända elever om sina erfarenheter av undervisning om sexualitet, samtycke och relationer.
I den här filmen berättar några lärare om sin erfarenhet av att undervisa nyanlända elever om sexualitet, samtycke och relationer.
De normer som genomsyrar samhället dominerar också det generella bildspråket. Olika könsmönster, sexualsyn och hur vi ser på relationer och kärlek kommer till uttryck i samtidskonst, historiska bilder och i reklam- och mediebilder. Vilka är tidens skönhetsideal? Hur skildras familjer, och på vilka sätt kommuniceras makt?
Enligt läroplanerna ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang. Normer som rör sexualitet och relationer är i många fall sammanlänkade med normer som rör exempelvis etnicitet, funktionalitet eller ålder. I bildundervisningen kan eleverna utforska normstrukturerna och hur de påverkar oss men också fundera på hur de kommer till uttryck i deras eget skapande.
Nästan alla unga i dag använder sociala medier, de flesta dagligen. En fråga för undervisningen kan vara hur den visuella kultur eleverna möter påverkar dem. Leder den till jämförelser och svårigheter att känna sig nöjd med sig själv? Samtidigt finns styrkor med digital kommunikation. En anledning att dela bilder med andra kan vara en vilja att uttrycka sin identitet, att berätta för andra vem man är och vad man står för. Vilka bilder och filmer delar eleverna med andra och hur speglar dessa deras personligheter och åsikter? Vilka situationer och problem kan uppstå när man delar eller sprider dessa bilder vidare?
I den här filmen ger forskare, lärare och elever olika perspektiv på bildundervisningen.
Eleverna ska till exempel få möta innehåll som handlar om hälsa, pubertet, reproduktion, sexualitet, identitet. Undervisningen kan skapa möjligheter för samtal, diskussion och framför allt reflektion och på sikt stärka eleverna i att ta ansvar för sin egen och andras sexuella hälsa. Eftersom de biologiska aspekterna av sexualitet är tätt sammankopplade med frågor om identitet, jämställdhet och andra värdefrågor ska eleverna även få tillfälle att samtala om dem.
Undervisningen i biologi kan bidra till elevers förståelse för att sexualitet och relationer kan se ut på olika sätt och hur normer i samhället, till exempel skönhetsideal, avspeglas i synen på kroppen och dess funktioner. Ett syfte med undervisningen är att utveckla elevernas nyfikenhet och deras intresse att veta mer om sig själva och omvärlden. Genom undervisningen kan eleverna få möjlighet att sätta kropp och sexualitet i ett sammanhang och diskutera på vilket sätt biologin är en del av samhället.
I den här filmen ger forskare, lärare och elever olika perspektiv på biologiundervisningen.
För att förstå dagens tankar om kärlek, sexualitet, kön, jämställdhet och relationer är det intressant att sätta in dem i ett historiskt perspektiv. Synen på dessa frågor har förändrats mycket under åren och även de normer som råder idag är under förändring.
Genom att sätta in kunskapen i ett historiskt sammanhang kan blicken riktas framåt. Med kunskap om de förändringar som skett, och de processer som kan leda fram till samhällsförändring, kan dagens situation och kommande förändringar förstås på ett bättre sätt.
Historieundervisningen kan belysa strukturer av över- och underordning mellan människor och grupper men också lyfta fram de krafter och personer som skapat förändring. Genom att ta upp personer i historien som gjort skillnad och lyckats sätta avtryck i sin samtid och på sikt förändrat något, får eleverna se att de inte är fast under samhällets normer - de har möjlighet att göra avtryck i nutiden och förändra sin och andras situation.
I den här filmen ger forskare, lärare och elever olika perspektiv på undervisningen i historia.
Ämnet naturkunskap är tvärvetenskapligt och har växt fram i skärningspunkten mellan naturvetenskapen och samhällsvetenskapen. Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga ta ställning inför val och beslut, men också ge dem möjligheten att diskutera sin egen roll i aktuella samhällsfrågor som har naturvetenskapliga perspektiv.
Att studera hur olika faktorer interagerar med varandra är genomgående för kursen. Människans sexualitet, lust och relationer kan illustreras med såväl samspelet i kroppens hormonella system och attraktion mellan människor, som utifrån sociala och kulturella faktorer i omgivningen. De olika perspektiven bidrar till att eleverna får en helhetsbild av människans identitet och sexualitet. Lust, kärlek, identitet, relationer, normer och sexualitet verkar i ett komplext samspel och eleverna ska få kunskap om hur personliga värderingar, etiska och moraliska ställningstaganden, samhällets normer, sociala förväntningar och traditionella könsmönster påverkar hur olika människor kan tänkas agera i en relation eller en sexuell situation.
Normer kring jämställdhet, kön, sexualitet och relationer manifesteras ofta i reklam och andra media. Kursen ska ta upp hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i medierna.
I den här filmen ger forskare, lärare och elever olika perspektiv på undervisningen i naturkunskap.
För många människor är kön, sexualitet och relationer centrala delar av identiteten. De uppfattningar som finns inom den religion personen tillhör kan därför påverka identitetsutvecklingen. Det kan handla om hur könstillhörigheten förväntas komma till uttryck, vem man förväntas bli ihop med, vilka roller man ska ta i ett förhållande eller hur man ser på sexuella relationer.
Samtidigt kan sättet på vilket människor praktiserar och förstår sin religion i sitt vardagliga liv skilja sig väsentligt från den bild av religionen som officiella företrädare ger. I praktiken kan det handla om att en religion eller livsåskådning uppfattas ha en viss syn på exempelvis jämställdhet, sexualitet, äktenskap eller kärlek, medan det i själva verket inom religionen kan finnas olika riktningar, tolkningar och bruk som varierar mellan individer, grupper och geografiska platser.
I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor. Genom kunskap om varför människor kan ha olika förhållningssätt och inställning i moraliska frågor kan elevernas förståelse för andra människor, deras attityder och beslutsfattande öka.
När eleverna får reflektera över och öva på att ta ställning i olika livsfrågor och etiska förhållningssätt, utvecklas en personlig livshållning. Det ger dem förutsättningar och beredskap att handla ansvarsfullt både i relation till sig själva och andra.
I den här filmen ger forskare, lärare och elever olika perspektiv på undervisningen i religionskunskap.
Världen och vår omgivning är i ständig förändring. Samhällskunskapen ska hjälpa eleverna att ta sig an denna föränderliga värld och ge dem en förståelse för vardagen de lever i. Eftersom eleverna ska ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer är till exempel mänskliga rättigheter, jämställdhet, sexualitet och sociala frågor viktiga perspektiv i undervisningen.
Undervisningen ska beröra till exempel sociala, ekonomiska, rättsliga, mediala och politiska aspekter. Dessa infallsvinklar är möjliga att koppla till arbetet med jämställdhet, könsmönster, sexualitet och relationer. Det kan handla om skillnader i kvinnor och mäns ekonomiska förutsättningar i olika delar av världen eller vilka som omfattas av den svenska diskrimineringslagstiftningen. Vad innebär jämställdhet i olika sammanhang och vilka strukturer i samhället kan skapa gemenskap och utanförskap? Undervisningen kan föra samman rättighetsfrågor med hälsa och välbefinnande, liksom ta upp hedersrelaterat våld och förtryck.
Genom att utveckla sin källkritiska förmåga kan eleverna förbättra sina verktyg att söka, hantera, tolka och värdera information från olika källor.
I den här filmen ger lärare och elever olika perspektiv på undervisningen i samhällskunskap.
Ämnet rymmer många möjligheter att integrera arbetet med jämställdhet, sexualitet, samtycke och relationer i undervisningen. Eleverna ska bland annat få möta olika typer av texter, till exempel skönlitteratur där tankar om kärlek, identitet och relationer återkommer i många verk. Dessa teman finns representerade i alla litterära epoker och genrer liksom i ett flertal populärkulturella sammanhang.
Läsning av såväl faktatexter som skönlitteratur ger eleverna möjligheter att möta och samtala om olika ämnen och frågeställningar utan att behöva dela med sig av sådant som upplevs privat eller känsligt. Eleverna kan till exempel utifrån en tidningsartikel som berör hedersrelaterat våld och förtryck få föra samtal om rättigheter, handlingsutrymme och förväntningar på människor utifrån kön.
När elever arbetar med generella kommunikativa förmågor som att samtala, läsa och skriva finns goda möjligheter att samverka med andra ämnen i undervisning om sexualitet, samtycke och relationer. Det kan handla om att läsa texter som berör frågor om identitet, lust eller jämställdhet. Det kan också handla om textproduktion, samtal och diskussioner där eleverna tränar på att uttrycka egna känslor och åsikter, och ta del av andras tankar och erfarenheter.
Svenskämnena rymmer många möjligheter att integrera arbetet med jämställdhet, sexualitet, samtycke och relationer i undervisningen. Eleverna ska bland annat få möta olika typer av texter, till exempel skönlitteratur där tankar om kärlek, identitet och relationer återkommer i många verk. Dessa teman finns representerade i alla litterära epoker och genrer liksom i ett flertal populärkulturella sammanhang.
Läsning av såväl sakprosa som skönlitteratur ger eleverna möjligheter att möta och samtala om olika ämnen och frågeställningar utan att behöva dela med sig av sådant som upplevs privat eller känsligt. Eleverna kan till exempel utifrån en tidningsartikel som berör hedersrelaterat våld och förtryck få föra samtal om rättigheter, handlingsutrymme och förväntningar på människor utifrån kön.
När elever arbetar med generella kommunikativa förmågor som att samtala, läsa och skriva finns goda möjligheter att samverka med andra ämnen i undervisning om sexualitet, samtycke och relationer. Det kan handla om att läsa texter som berör frågor om identitet, lust eller jämställdhet. Det kan också handla om textproduktion, samtal och diskussioner där eleverna tränar på att uttrycka egna känslor och åsikter, och ta del av andras tankar och erfarenheter.