Sexualitet, samtycke och relationer

1. Ämnesintegrering och ämnesövergripande arbete

Basen i triangeln är de olika ämnena och de samtal som varje lärare leder inom sitt ämne. Utöver de biologiska perspektiven kan undervisningen ge eleverna fler perspektiv och sammanhang, och ge dem möjlighet att se hur synen på sexualitet har präglat hela samhällen och människors livsmöjligheter. Det kan också göra eleverna medvetna om de normer och värden som styr oss i dag. Genom ämnesövergripande arbete kan lärare i olika ämnen visa hur olika perspektiv på kunskapsområdet hänger ihop och bildar en helhet.

2. Vardagsarbetet – att fånga frågan i flykten

Den andra sidan av triangeln omfattar vardagsarbetet. Det händer mycket i elevernas liv – under hela skoldagen, på fritiden och i sociala medier. I vardagen dyker det upp många bra tillfällen när eleverna är diskussionslystna och vill ha en dialog om frågor som rör konflikter, kroppslig integritet, relationer och jämställdhet. Aktuella mediehändelser kanske behöver diskuteras.

Det finns även en baksida av vad som händer i vardagen –såsom kränkningar i form av till exempel hot eller ryktesspridning. Skolan är skyldig att agera skyndsamt när någon ur personalen får reda på att ett barn eller en elev känner sig utsatt för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Även situationer som uppstår utanför skolan omfattas av skyldigheten om det finns en koppling till. Verksamheten måste utreda vad som hänt och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar.

3. Enskilda lektioner eller temadagar

Den tredje sidan av triangeln kan vara enskilda lektioner eller dagar, där eleverna har möjlighet att diskutera olika frågor om relationer, samtycke och sexualitet. Det kan handla om att ha ett tema om mänskliga rättigheter eller jämställdhet för att tydligt lyfta fram dessa frågor. Skolan kan uppmärksamma World Aids Day och #Metoo eller ha en särskild temadag om sexualitet och relationer där eleverna får samtala om frågor inom kunskapsområdet.

I en sådan undervisning kan du som lärare samarbeta med elevhälsans personal i upplägg och genomförande. Även ungdomsmottagningen på orten kan ibland vara med i vissa moment.

Material för att utveckla undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer

Här hittar du stöd och inspirationsmaterial för att utveckla undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer:

• Sexualitet, samtycke och relationer i undervisningen

Vi erbjuder också mer omfattande kompetensutveckling för lärare i olika skolformer:

• Webbkursen Sexualitet, samtycke och relationer i årskurs 1–6 och fritidshemmet
  Webbkursen har reviderats och delpubliceras i september 2022.
• Webbkursen Sexualitet, samtycke och relationer i grundskolans senare år
  Stöd till lärare i grundsärskolan kommer att publiceras under våren 2023.
• Webbkursen Sexualitet, samtycke och relationer i gymnasiet
  Webbkursen har reviderats och delpubliceras i september 2022.

Ta del av information om hedersrelaterat våld och förtryck:

• Motverka hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Länk till annan webbplats.

Framgångsfaktorer i undervisningen

Internationell forskning visar att den mest effektiva undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer

• är läroplansbaserad och ledd av lärare med olika kompetenser
• utgår från elevernas behov och
• tar ett helhetsgrepp om ämnesområdet.

Undervisningen ska äga rum under trygga förhållanden, anpassas till elevernas ålder, intressen och erfarenhet, innehålla varierade arbetssätt och bearbeta de föreställningar och normer som påverkar våra attityder och vårt sexuella beteende. Personalen ska vara väl utbildad och skolledningen ska stödja arbetet.

Här följer några exempel på framgångsfaktorer för ett lyckat arbete med kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Skapa en överblick av planeringen

Det är bra att inledningsvis skaffa sig en bild över vem som gör vad i vilket ämne. Detta säkerställer helheten i undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer och gör det också lättare att se vad styrdokumenten kräver och vilka andra insatser som görs i skolan utöver detta.

Anpassa undervisningen till dina elever

Ett sätt att anpassa undervisningen är att utgå från elevernas frågor och funderingar. Det finns vissa teman inom den ämnesintegrerade undervisningen som återkommer på olika stadier och progressionen är olika tydligt utskriven i olika ämnen. Vissa saker behöver man diskutera kontinuerligt och med nya erfarenheter. Med nya perspektiv och fördjupning kan kunskaperna befästas och fördjupas under skolgången.

Ge möjlighet till samtal och reflektion

Att använda samtalet som arbetssätt med eleverna i de olika ämnena kan bana väg för det viktiga reflekterandet som är en central del av elevens lärande och motivation. När elever blir tillfrågade om vad de vill ha mer av i sin undervisning blir svaret ofta diskussioner och samtal om sexualitet och relationer. Det finns ett stort behov av att i grupp samtala om olika frågor om sexualitet. Du som lärare finns med som vuxenstöd, diskussionsledare och bollplank.

Fånga elevernas frågor

Under tonårstiden är frågor om sexualitet, jämställdhet och relationer ofta centrala för eleverna. Barn och unga kan ha helt andra frågor och funderingar än de vuxna. Fånga därför upp elevernas tankar och ge dem möjlighet att diskutera dessa på ett strukturerat sätt.

Skapa en balans mellan ett risk- och friskperspektiv

Ha fokus på det friska och positiva när du undervisar om hälsa i skolan. Det är ofta lättare att tala om vad vi vill förhindra än att tala om vad vi vill stärka och stimulera: som jämlika relationer, vänskap och kamratskap, bättre psykisk och fysisk sexuell hälsa, självkänsla och stärkt identitet, och ett gott skolklimat. Kunskaper om risker och olika samhällsproblem är en del av undervisningen men undervisningens utgångspunkt bör vara att främja hälsa och välbefinnande för att på så sätt förebygga problem och sjukdomar.

Ha ett normmedvetet förhållningssätt

Alla som arbetar i skolan ska utgå från ett normmedvetet förhållningssätt. Förhållningssättet utgår från kunskap om normer, strukturer och hur makt fördelas samt hur detta kan påverka elevers lika rättigheter och möjligheter, ett likvärdigt bemötande och en likvärdig skolgång. Ett normmedvetet förhållningssätt kan bland annat öka förutsättningarna för alla elever att bli inkluderade i undervisningen och bidra till att de får den kunskap om sexualitet, hälsa och rättigheter som de har rätt till.

Flickor och pojkar – att inte förstärka skillnader

Skolans jämställdhetsarbete ska kombineras med ett normmedvetet förhållningssätt för att undvika stereotypa föreställningar. En alltför stor tonvikt på skillnader mellan könen kan leda till att kvaliteten på undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer brister. Generaliseringar kan också vara en del av de könsmönster som begränsar elever. Elever kan då kategoriseras som grupp i stället för att bli sedda som individer, vilket kan leda till att normer som kopplas till kön inte blir synliga och riskerar att cementeras i stället för att utmanas. Att kritiskt granska människors olika villkor och möjligheter kopplat till kön behöver inte innefatta att enskilda individer kategoriseras.

Samarbeta med externa aktörer: ungdomsmottagningar och frivilligorganisationer

Du som lärare ansvarar för planering, genomförande och utvärdering av undervis­ningen. För att komplettera undervisningen och det övergripande arbetet med sexualitet, samtycke och relationer har skolan möjlighet att samarbeta med externa aktörer. Exempelvis kan skolan samarbeta med ungdomsmottagningar, organisationer och myndigheter som kan bidra genom fortbildning, material, skolbesök samt erfarenhet och kunskap inom området. I urvalet behöver frågan om vad, hur och varför aktiviteten eller materialet ska ingå i undervisningen ställas utifrån undervisningens syfte.