Nationellt kvalitetssystem

Det nationella kvalitetssystemet är framtaget för att följa upp och utveckla kvalitet och likvärdighet i Sveriges skolformer. Kvalitetssystemet består av nationella målsättningar, delmål, indikatorer och framgångsfaktorer.

Den här sidan vänder sig till er som arbetar som skolhuvudmän eller rektorer och beskriver hur ni kan använda kvalitetssystemet för att öka era kunskaper om likvärdighet och kvalitet i er verksamhet. Systemet är användbart såväl inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet som inför kvalitetsdialogerna.

Film: Ett nationellt kvalitetssystem för skolväsendet (tid: 28:27 minuter)

Här finns en film som ger en introduktion till hur det nationella kvalitetssystemets fungerar och är tänkt att användas. Se den gärna innan du själv ska delta i en kvalitetsdialog eller visa den för andra personer som vill veta mer. Du kan till exempel visa den för nämnden i din kommun eller styrelsen för din organisation. Under filmen hittar du frågor som ni kan diskutera tillsammans.

1. Hur arbetar ni med systematiskt kvalitetsarbete idag? Ta gärna utgångspunkt i framgångsfaktorn ”Systematiskt kvalitetsarbete med undervisningen i fokus” och fundera över frågor som till exempel:

  • Hur och för vilka områden använder vi den nationella statistiken idag?
  • Hur och vilka områden följer vi upp på lokal nivå?
  • Vilka metoder för uppföljning använder vi? Hur dokumenterar vi resultaten av sådana uppföljningar och hur använder vi dessa resultat?
  • Hur bidrar de olika nivåerna och rollerna i styrkedjan i det systematiska kvalitetsarbetet?

2. Hur skulle det nationella kvalitetssystemet kunna inkluderas i ert systematiska kvalitetsarbete? Vad skulle det få för konsekvenser?

3. Vad skulle du behöva göra och vilka skulle du behöva involvera för att påbörja en implementering av kvalitetssystemet i din organisation?

Ett nationellt kvalitetssystem – varför är det viktigt?

När vi mäter något gör vi det för att få ett utgångsläge och för att kunna identifiera vad som behöver utvecklas. I sammanhanget nationellt kvalitetssystem gör vi det också för att skapa samsyn kring vad kvalitet och likvärdighet innebär för skolväsendet.

Oavsett om ni i er verksamhet precis har påbörjat ert systematiska kvalitetsarbete eller om ni har kommit långt så är det nationella kvalitetssystemets delar användbara när ni följer upp och utvecklar ert arbete.

Kvalitetssystemet består av följande delar:

  • nationella målsättningar som visar på mål som är nödvändiga att uppnå
  • delmål och indikatorer som synliggör verksamhetens resultat i förhållande till målsättningarna
  • framgångsfaktorerna som beskriver kvalitativa aspekter som också kan bidra till att målsättningarna uppfylls.

Utgå gärna från de tre delarna när ni förbereder er inför kvalitetsdialogerna. Genom att använda er av de olika delarna får ni dels syn på det som fungerar bra, dels på det som behöver utvecklas vidare.

Så här arbetar ni med kvalitetssystemet

Börja med att identifiera vilket eller vilka områden som ska prioriteras för kommande utvecklingsarbete. Försök att prioritera hårt och börja med en sak i taget, risken är annars att arbetet känns övermäktigt. För att göra det föreslår vi att ni arbetar systematiskt genom att utgå från de här fyra stegen:

  1. Gör en nulägesbeskrivning.
  2. Identifiera styrkor och problem.
  3. Formulera antaganden om orsaker, varför ser det ut som det gör?
  4. Identifiera utvecklingsområden och insatser.

I nästa steg undersöker ni hur ni ligger till när det gäller kvalitet och likvärdighet. Källan är den nationella statistiken som samlas in varje år från skolhuvudmän, kallad Siris, och Skolenkäten som genomförs av Skolinspektionen. I Siris finns samlad statistik om skolväsendet och i Skolenkäten kan ni se hur elever, lärare och föräldrar har svarat på frågor om skolans verksamhet.

Undersökningens olika frågeställningar och steg:

  • Hur ser det ut i vår verksamhet i förhållande till delmål och indikatorer?
  • Vilka förutsättningar har stor påverkan på våra indikatorsresultat?
  • Vad säger vår självvärdering i förhållande till framgångsfaktorerna?

Skolverket skickar ut en sammanställning de år ni medverkar i en kvalitetsdialog. Sammanställningen innehåller era resultat i förhållande till delmål och indikatorer samt förutsättningarna för era verksamheter. Ni kan själva hitta uppgifterna i Siris och Skolenkäten de år ni inte ska delta i en kvalitetsdialog.

Siris, sök statistik

Skolenkäten, Skolinspektionen Länk till annan webbplats.

1. Gör en nulägesbeskrivning

En nulägesbeskrivning utgår från uppföljning och dokumentation av verksamhetens resultat och förutsättningar. Den ska ligga till grund för en analys av vilka svårigheter som finns för en verksamhet att nå sina mål, vad som orsakar svårigheterna och vilka insatser som ska möta dem.

När ni går igenom underlagen kommer ni att upptäcka att det ibland saknas nationellt insamlade och sammanställda uppgifter för vissa delmål. Då kan ni behöva göra egna, lokala uppföljningar för att få kunskap om hur er verksamhet fungerar.

Nedan kan du ta del av nationella målsättningar, delmål och indikatorer som finns för respektive skolform och fritidshemmet.

Underlag för analys, sammanställning av delmål, indikatorer och verksamhetens förutsättningar Excel, 85 kB.

Arbetsprocess för nulägesbeskrivning

Inled nulägesbeskrivningen med att gå igenom de olika underlagen och sammanfatta bilden som framträder. Leta efter likheter, skillnader, mönster och tendenser i ert material. Ställ också frågor när ni går igenom de olika underlagen, till exempel:

  • Vad i verksamheten verkar fungera bra?
  • Vilka delmål lyckas vi bra med?
  • Vilka delmål lyckas vi sämre med? Är det något eller några delmål som lätt kan identifieras som prioriterat för fortsatt utvecklingsarbete?
  • Vilka likheter och skillnader finns mellan våra olika verksamheter? Vilka likheter och skillnader finns inom och mellan olika nivåer i våra olika verksamheter?
  • Vilka frågor väcks när vi jämför indikatorsresultat med verksamheternas förutsättningar och resultatet av självvärderingen? (Som du kan läsa mer om nedan.)
  • Hur samstämmiga är upplevelserna på huvudmannanivå, rektorsnivå och undervisningsnivå av hur framgångsfaktorerna fungerar?
  • Vad har vi haft för fokus i tidigare utvecklingsarbete? Finns det något där vi kan bygga vidare på?

Sammanfatta den nulägesbild som framträder när ni granskat och jämfört de olika underlagen.

Gör en självvärdering för att få veta mer om verksamheten

Förutom de mätbara resultat som finns för de olika verksamheterna är det viktigt att ni tar med kunskap om hur verksamheten upplever att de kvalitativa processer som pågår fungerar. Ett sätt kan vara att göra en självvärdering av verksamheten i förhållande till framgångsfaktorerna. Ni kan då få syn på de processer som verksamheten tycker fungerar väl och de processer ni behöver utveckla vidare. Självvärderingen kan också bidra till förståelsen för hur dessa kvalitativa processer påverkar verksamhetens övriga resultat.

Sammanställning av beslutade nationella målsättningar delmål och indikatorer Word, 81 kB.

Faktorer för framgångsrik skolutveckling Pdf, 689 kB.

Underlag för analys, sammanställning av delmål, indikatorer och verksamhetens förutsättningar Excel, 85 kB.

Underlag för självvärdering, bilaga till Faktorer för framgångsrik skolutveckling Pdf, 379 kB.

Källförteckning över internationella studier som framgångsfaktorerna grundar sig på Excel, 31 kB.

Källförteckning över nationella studier som framgångsfaktorerna grundar sig på Word, 153 kB.

2. Identifiera styrkor och problem

Utifrån nulägesbeskrivningen ska ni nu identifiera svårigheter i er verksamhet som är kopplade till likvärdighet, kvalitet samt barns och elevers möjlighet att lära och utvecklas i er verksamhet.

  • Formulera gärna flera olika problem.
  • Var specifik i era problemformuleringar så att det tydligt framgår vad ni anser att problemet är.
  • Fundera över vilka problem som är viktigast att åtgärda först. Motivera era val.

Under det här steget kan det visa sig att ni behöver ta reda på mer om verksamheten för att bättre förstå och formulera vad som är problemet. Det innebär att ni kan behöva gå tillbaka till den samlade dokumentationen av resultat som utgör underlag för er nulägesbeskrivning. Ni kan också behöva samla in ny information och eventuellt också revidera er nulägesbeskrivning.

Med utgångspunkt i nulägesbeskrivningen fortsätter ni arbetet med att jämföra innehållet i den för att hitta likheter, skillnader, mönster och tendenser. För att identifiera styrkor och problem kan du ställa frågor som till exempel:

  • Vad framstår som våra generella styrkor?
  • Vilket eller vilka delmål eller områden verkar vara våra största utmaningar eller problem när det gäller kvalitet och likvärdighet?
  • Vilka framgångsfaktorer upplevs stödjande i vårt utvecklingsarbete så att vi kan använda dem att bygga vidare på i det fortsatta utvecklingsarbetet?
  • Vilka framgångsfaktorer upplevs hindrande i vårt utvecklingsarbete?
  • Vilka av verksamheternas förutsättningar (ekonomiska resurser, sammansättning av barn- och elevgrupper, organisation, elevhälsa, resultat och måluppfyllelse etc.) kan stödja respektive hindra vår utveckling i riktning mot den nationella målsättningen?

När ni svarar på frågorna ovan så fundera också på hur ni vet svaret på frågorna och hur samstämmig bilden är mellan olika nivåer och verksamheter i er organisation.

3. Gör antaganden om orsaker

Under det här steget anger ni tänkbara orsaker till de problem eller utmaningar som ni har identifierat. Fundera på om det kan finnas olika orsaker på olika nivåer och i så fall vilka. På så sätt skapar ni en tydlig bild av de områden där det finns fortsatta utvecklingsbehov.

För att ni ska kunna göra relevanta antaganden om vad som ligger bakom era resultat kan verksamheternas förutsättningar och resultatet av självvärderingen i förhållande till framgångsfaktorerna vara viktiga.

Med utgångspunkt i era antaganden kan ni sedan skapa djupare förståelse genom att tolka och förklara dem. Ni kan till exempel ställa frågor som:

  • Vad tror vi det kan finnas för olika rimliga förklaringar till de skillnader vi ser?
  • Vad har vi gjort eller inte gjort på olika nivåer i vår styrkedja som kan förklara resultaten?
  • Hur har förutsättningar i form av till exempel ekonomiska resurser, tillgång till utbildad personal, organisation, uppföljning och utvärdering påverkat resultaten?
  • Hur kan de kvalitativa processer som beskrivs i framgångsfaktorerna ha påverkat resultaten?

Ni kan också behöva inhämta ny kunskap och vidga era perspektiv genom att ta del av forskning och andra erfarenheter.

Det ni upptäcker under arbetet kan leda till att ni reviderar såväl nulägesbeskrivning som de styrkor och problem ni tidigare identifierat.

4. Identifiera utvecklingsområden

Nu har ni skaffat er en god bild av ert nuläge, era styrkor och problem och ni har också en bättre förståelse för varför ni har det nuläge ni har. Under det här steget ska ni mot bakgrund av den kunskapen identifiera vilket eller vilka utvecklingsområden som ni behöver prioritera för att er verksamhet ska utvecklas mot ökad likvärdighet och kvalitet.

Utgå från era antaganden om orsaker. De utvecklingsområden ni identifierar ska bygga på dessa antaganden och vara realistiska att genomföra.

Några frågeställningar som ni kan använda er av är:

  • Vilka delmål och framgångsfaktorer berörs av utvecklingsområdet?
  • Om ni behöver prioritera: Vad är det som kommer att ha störst möjlighet att få positiv effekt på likvärdighet och kvalitet?
  • Vilka nivåer och verksamheter skulle behöva involveras i arbetet?
  • Hur skulle er nuvarande organisation kunna användas för att arbeta med utvecklingsområdet? Vilka justeringar skulle behöva göras.

Utgå från beskrivningarna av de sju framgångsfaktorerna och diskutera hur ni kan använda dem i planeringen, genomförandet och uppföljningen av utvecklingsområdet.

Identifiera också frågor och områden som ni behöver prata vidare om i er interna organisation och under en eventuell kvalitetsdialog med Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Ni som är inbjudna till en kvalitetsdialog med Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten hittar mer information om hur ni kan förbereda er inför dialogen på sidan Kvalitetsdialoger.

Kvalitetsdialoger

Senast uppdaterad 06 mars 2024

Innehåll på denna sida

    Relaterat