Krisberedskap för förskolor och skolor
Alla förskolor och skolor ska ha beredskap för olika typer av kriser som kan inträffa och påverkar säkerheten och undervisningen. Här kan du som rektor ta del av grunderna för hur ni kan förebygga kriser och minska allvarliga konsekvenser när en kris uppstår.
Händelser som kan leda till en kris
En kris kan vara en allvarlig händelse som uppstår plötsligt och oväntat. Det kan även handla om en händelse som hade kunnat förhindras genom ett förebyggande arbete som analyserat möjliga riskfyllda scenarion. Konsekvenserna av en kris kan bli så stora att det inte är möjligt att erbjuda undervisning och omsorg eller att det hotar säkerheten för barn, elever och personal. Händelsen som leder till kris kan uppstå inom skolans eller förskolans område, eller utanför.
Exempel på händelser som kan leda till kris är:
- skolbränder
- hot och väpnat våld i skolan
- större olycka i närheten av skolan
- giftig rök
- epidemi eller pandemi
- krigsfara och krig.
En av grundprinciperna i svensk krishantering är den så kallade ansvarsprincipen. Den innebär att du som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden även har det under en krissituation. För att ha en fungerande krisberedskap är det avgörande att all personal är med i arbetet.
Krishanteringens grunder, Krisinformation.se
Länk till annan webbplats.
Analysera risker och sårbarheter tillsammans
Du som är ansvarig för en skola eller förskola behöver tillsammans med personalen kontinuerligt analysera hot, risker och sårbarheter. Det är det första steget för att förebygga kriser och minska allvarliga konsekvenser när en kris uppstår. Vad behöver ni åtgärda för att minska riskerna? Involvera även barn, elever och föräldrar i arbetet. Det gör att förskolan eller skolan kommer att hantera kriser bättre och vissa kriser kan till och med förhindras. Det är en fördel om analysen är del av verksamhetens systematiska kvalitetsarbete.
Risk- och sårbarhetsanalyser, MSB:s webbplats Länk till annan webbplats.
Utgå från ert lokala sammanhang
När ni gör er krisplanering, utgå från ert lokala sammanhang. Vad finns det för faktorer som påverkar just er verksamhet och barnen som går i er skola eller förskola?
Exempel på områden som bör ingå i krisplaneringen:
- Identifiera faktorer i inom- och utomhusmiljön i skolan. Hur gör ni den så säker som möjligt? Finns det särskilda platser eller situationer på skolan där det blir konflikter eller oro?
- Platser med ökad brandrisk eller risk för anlagda bränder?
- Lägg ihop kartläggningar kring till exempel frånvaro, kränkande behandling och orosanmälningar till en helhetsbild.
- Finns det saker som händer utanför skolan som kan påverka säkerheten i skolan – både fysiska platser och till exempel i sociala medier?
- Vilka lokala aktörer finns om ni bör samverka med?
Ta fram och öva krisplanen tillsammans
Krisplanering ingår i det systematiska säkerhetsarbetet på förskolan eller skolan och utmynnar i en eller flera krisplaner. En krisplan utarbetas till hjälp för hela skolpersonalen för att sköta krissituationer. Målet med krisplanen är att hjälpa personalen att fungera snabbt och effektivt i olika krissituationer. All personal behöver känna till krisplanen och veta hur de ska agera vid till exempel ett larm eller allvarligt hot. Barn och elever behöver känna till och öva in- och utrymning. Därför är det viktigt att regelbundet gå igenom krisplanen så att den är aktuell och öva tillsammans med barn, elever och personal. Det skapar en större säkerhet och trygghet för alla på förskolan eller skolan.
En krisplan beskriver till exempel
- vilka som ingår i krisgruppen och vem som leder den
- vad krisgruppen ska göra vid kris och på lång sikt
- viktiga kontaktuppgifter
- hur man ska hantera skalskydd, som låsta dörrar och larm
- vilka möjligheter som finns för att stärka säkerheten vid kris
- rutiner för att uppdatera listor med kontaktuppgifter till vårdnadshavare, även de med skyddad identitet och papperslösa
- hur krisstödet ska organiseras.
Förebygg kriser och öka säkerheten genom främjande och förebyggande arbete
I det främjande och förebyggande arbetet med säkerhet och krisberedskap är ett långsiktigt värdegrundsarbete lika viktigt som att kartlägga risker. På den här sidan kan du läsa mer om hur er förskola eller skola kan arbeta.
Förebygg kriser och öka säkerheten genom främjande och förebyggande arbete
Samverka med lokala aktörer
Genom att samverka med andra delar av det lokala samhället ökar ni er krisberedskap och kan undvika att kriser inträffar. Fundera kring vilka ni bör samverka med utifrån ert lokala sammanhang. Ta fram en struktur för hur ni ska samverka, hur ofta ni träffas och hur ni tar vidare och följer upp det ni kommer överens om.
Exempel på samverkanspartners:
- Socialtjänst
- Polis
- Fritidsgårdar
- Lokala föreningar
- Trossamfund.
Samverka med föräldrar
Under längre kriser ställs alla skolans processer på sin spets och behovet av strukturer ökar. I arbetet med krisberedskap har information till föräldrar stor betydelse för elevernas skolgång. Läs vad som viktigt att tänka på när det gäller kommunikationen med föräldrar och ta del av goda exempel.
Genom att regelbundet öva på olika krisscenarion i förskolan och skolan
- utvecklas förmågan att leda och hantera kriser
- förbättras förmågan att samverka med andra aktörer
- ökar förmågan att fatta snabba beslut och dela lägesinformation
- utveckla krisplaner under verklighetsliknande former
- visar på områden där ytterligare utbildning eller träning behövs
- belyser svagheter och styrkor.
Att ha en välfungerande kommunikation kan vara helt avgörande i en krissituation. Rätt information i rätt behövs internt till personal och elever och externt till vårdnadshavare, media, myndigheter och kringliggande samhälle – till exempel närliggande skolor. Det är viktigt du som rektor utvärderar förskolans och skolans kommunikationsrutiner regelbundet och till exempel ser till att namn och telefonnummer är aktuella.
En del händelser får stor uppmärksamhet i tidningar, radio och tv. Utse en eller flera personer som sköter kontakter med medierna. Bestäm vilket förhållningssätt ni ska ha. Ska till exempel journalister få komma in i skolan och intervjua elever? Ibland blir det aktuellt att aktivt gå ut med information till medier, till exempel skriva pressmeddelande eller sammankalla till presskonferens. Den interna kommunikationen till elever, personal och föräldrar är viktigt så att de vet vad som sker och inte får ta del av vad som händer i medierna.
Det är viktigt att all personal på förskolan och skolan har god kännedom om lokalerna, till exempel nödutgångar, flyktvägar, skyddsrum och eventuella larm. Det är bra att kartlägga om det finns möjlighet att låsa rum och salar. Om det finns olika byggnader, olika ingångar och flera våningsplan är bra om dessa är tydligt märkta, exempelvis med olika bokstäver eller symboler. Då blir det enklare att informera den egna personalen, barnen och eleverna om var den akuta händelsen pågår. Det blir också enklare att ge polisen information.
Många skolor och förskolor har larmsystem. Ibland finns olika signaler för olika ändamål, exempelvis ett för brand och ett annat för att inta skyddsläge. Numera har det blivit vanligare med larm som är kopplade till personalens och ibland även elevernas mobiltelefoner. Det är viktigt att all personal har kunskap om hur larmet fungerar.