Digitalisering av de nationella proven

Skolverket tar fram digitala nationella prov. För att eleverna ska kunna genomföra proven digitalt behöver alla skolor ha nödvändig teknik och kompetens på plats. Skolverket ger huvudmän och skolor stöd i förberedelsearbetet.

Införande av digitala nationella prov

Tusentals skolor och hundratusentals elever berörs av de nationella provens digitalisering. Alla skolor behöver ha nödvändig teknik och digital kompetens för att kunna genomföra proven digitalt. Även verksamheter inom kommunal vuxenutbildning berörs av digitala nationella prov. Digitalisering av sfi-proven ingår inte i Skolverkets uppdrag.

Införandet av digitala nationella prov kommer att ske successivt. Det innebär att provtjänsten först kommer att tas i bruk för ett antal betygsstödjande digitala bedömningsstöd. Skolorna kommer också få möjlighet att testa och bekanta sig med den nya digitala provtjänsten.

Det finns två centrala delar i digitaliseringen av nationella prov: den digitala provtjänsten och det förändringsarbete som behöver göras på skolorna. Det här arbetar vi nu med på 100 skolor i en försöksverksamhet under åren 2018–2021. Syftet är att underlätta införandet av digitala nationella prov genom att undanröja de huvudsakliga hindren. Försöksverksamheten bidrar även till att underlätta en möjlig övergång till extern bedömning, vilket innebär att en annan lärare än den som undervisar eleven bedömer elevens lösning av ett nationellt prov.

Försöksverksamhet med digitala nationella prov

Uppdrag att digitalisera de nationella proven (regeringen.se)

Fördelar med digitala nationella prov

Med de digitala nationella proven blir hanteringen av proven enklare. Här är exempel på fördelar jämfört med dagens analoga prov:

• minskad arbetstid för bedömning och resultatrapportering,
• reducerad arbetstid för lärare vid inrapportering av resultat till huvudmän, lärosäten och SCB,
• en papperslös distribution vilket bidrar både till en effektivare och mer hållbar hantering av proven,
• automatisk inrapportering av provresultat,
• flera delar av kursplaner kan prövas i proven,
• ökad användbarhet och tillgänglighet för elever med funktionsnedsättning genom tekniska lösningar,
• förenklad data- och resultatinsamling,
• en fördelning av elevlösningar för extern bedömning.

Stöd i förberedelserna

Som ett stöd inför digitaliseringen av de nationella proven har vi tagit fram en checklista. Det är huvudmannen som ansvarar för att genomförandet av proven sker på ett likvärdigt sätt. Checklistan riktar sig därför till huvudmannanivån och syftet är att den ska kunna vara ett stöd i förberedelsearbetet.

Läs mer och gör checklistan

Läs mer om förberedelserna

Vi har tagit fram en kalender för 2021 som visar årets planerade stöd för huvudmän och skolor inför genomförandet av digitala nationella prov.

Planerat stöd till huvudmän och skolor 2021

Direktkanal för information till huvudmän

Under 2020 etablerade vi en direktkanal till dig som är huvudman för att löpande informera om digitaliseringen av nationella prov.

Läs mer om direktkanalen

Förutsättningar för de digitala proven

När de nationella proven kommer att börja genomföras digitalt innebär detta både organisatoriska och tekniska förberedelser hos huvudmän och skolor. Som exempel kommer skolorna att behöva införskaffa nya eller uppgradera sina befintliga datorer och surfplattor så att de kan hantera webbläsare som stödjer modern webbstandard. Dessutom behöver skolorna en digital infrastruktur. Skolorna behöver också kunna hantera vissa användaruppgifter, vilket ställer krav på att det till exempel finns uppdaterade digitala register över lärare och elever inför varje nytt provtillfälle.

Digital kompetens för att genomföra proven

Provsituationen kommer att förändras i och med digitaliseringen av de nationella proven, och det ställer nya krav på kompetens. Inledningsvis beskriver Skolverket vilken digital kompetens som lärare och elever behöver ha för att genomföra ett digitalt nationellt prov. Under 2021 kommer vi även att beskriva den digitala kompetens som rektor och huvudman behöver ha för att genomföra proven digitalt.

Digitala nationella prov – vilken digital kompetens behöver du som lärare ha?

Digitala nationella prov - vilken digital kompetens behöver elever ha?

Tillgänglighet och användbarhet

Ett av Skolverkets uppdrag är att säkerställa provens tillgänglighet och användbarhet. Detta innebär att både användargränssnittet och de nationella proven ska uppfylla de krav som ställs. Precis som vid nuvarande nationella prov är det provets syfte som avgör vilka anpassningar som kan genomföras.

Tillgänglighet och användbarhet

Teknik för att genomföra proven

Många skolor har redan idag alla eller delar av de digitala förutsättningarna som krävs för att kunna genomföra digitala nationella prov. För de delar som fortfarande saknas behöver huvudmännen vidta åtgärder för att skolorna ska kunna vara redo att genomföra digitala nationella prov.

Tekniska förutsättningar för skolorna att kunna genomföra digitala nationella prov

De nationella proven förändras när de blir digitala

Ett nationellt prov tar vanligtvis ungefär två år att konstruera. Men i ett helt nytt medium tar det längre tid. Det är idag 28 nationella prov som ska bli digitala i några ämnen och årskurser. I och med att proven blir digitala kommer de att kunna utformas på ett nytt sätt. De lärosäten som idag utvecklar proven arbetar även med att ta fram digitala nationella prov.

Det är många saker att ta hänsyn till för att proven ska bli träffsäkra mot det som ska prövas. När de nationella proven ska genomföras digitalt är det viktigt att de är tillgängliga för så många elever som möjligt och att de prövar rätt saker. Det betyder att proven ska mäta elevens kunskaper utifrån kurs- eller ämnesplanen, inget annat.

En rak poängmodell kommer användas

Att göra på detta sätt borgar för den mest tillförlitliga bedömningen av proven. Och träffsäkerheten i gränserna mellan stegen i provbetyget är möjliga genom stora utprövningar och ett professionellt konstruktionsarbete.

Blir alla proven digitala?

I dagsläget kan vi inte säga att alla delar av proven blir digitala. Om det i utprövningarna skulle visa sig att elever inte är vana vid att till exempel redovisa längre matematiska lösningar digitalt, så riskerar vi att pröva något annat än matematikkunskaper, nämligen hur framgångsrika elever är på att redovisa hur man löser problem på en dator. Elever riskerar i detta och liknande fall att misslyckas med uppgifter som de skulle klara av på papper.

Tid för elever och lärare att träna

För att ge eleverna ökade möjligheter att klara av de digitala nationella proven, kommer alla elever och lärare kunna träna på så kallade demoprov i Skolverkets provtjänst. Här kommer man kunna bekanta sig med frågetyperna. Vår förhoppning är att de digitala nationella proven kommer bli ett ännu bättre redskap för läraren vid bedömning och betygssättning. Och att eleven på ett mer rättvist sätt har möjlighet att visa all den kunskap som man har tillägnat sig.

Att genomföra prov på dator eller andra digitala verktyg

Det är viktigt att hålla isär det som vi kallar skrivprov på dator från 2018 och digitala nationella prov.

Att genomföra uppsatserna på dator är ett första steg mot att arbeta digitalt med nationella prov. Uppsatsdelarna i svenska, svenska som andraspråk och engelska skrivs digitalt från den 29 juni 2018 i: 

• årskurs 9 i grundskolan
• årskurs 10 i specialskolan
• gymnasieskolan
• vuxenutbildningen

Mer om att genomföra prov på dator i grundskolan

Mer om att genomföra prov på dator i specialskolan

Mer om att genomföra prov på dator i gymnasieskolan

Mer om att genomföra prov på dator i vuxenutbildning på gymnasial nivå

Informationsutbyte med elevrådsorganisationer

Under våren 2020 etablerade Skolverket kontakt med elevrådsorganisationer (Sveriges elevråd, Sveriges elevkårer, Sveriges elevråd-SVEA) för att utbyta information kring digitala nationella prov. Under mötet framkom följande viktiga synpunkter:

• Elevrådsorganisationerna lyfter vikten av att de digitala nationella proven och förberedelser inför dessa främjar likvärdigheten mellan olika huvudmän och skolor.

• Elevrådsorganisationerna framhåller att det överlag finns en relativt hög grundnivå av digital kompetens bland elever vilket borde innebära att det digitala formatet inte ska utgöra ett problem i sig. Dock framhålls det att det fortfarande finns skillnader i förutsättningar till och möjligheter att använda digitala verktyg mellan olika huvudmän, skolor och årskurser.

• Elevrådsorganisationerna framhåller vikten av att utnyttja det digitala formatet på ett sätt som gagnar alla elever inklusive elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd.
• Elevrådsorganisationerna framför att undervisning och bedömningssituationer i matematik idag inte sker digitalt. De lyfter frågan om på vilket sätt de framtida nationella proven i matematik kommer påverka elevernas förutsättningar att visa sina kunskaper.