EU-dom försenar digitala nationella prov
På grund av Schrems II-domen försenas införandet av digitala nationella prov då provplattformen inte längre uppfyller kraven på hantering av personuppgifter. En uppdaterad tidplan kommer att presenteras under våren 2021.
Skolverket tar fram digitala nationella prov. För att eleverna ska kunna genomföra proven digitalt behöver alla skolor ha nödvändig teknik och kompetens på plats. Skolverket ger huvudmän och skolor stöd i förberedelsearbetet.
Digitaliseringen av de nationella proven (DNP) är ett utvecklingsarbete och vi uppdaterar kontinuerligt vår information om arbetet. Längst ned på sidan ser du när den är uppdaterad senast.
Tusentals skolor och hundratusentals elever berörs av de nationella provens digitalisering. Alla skolor behöver ha nödvändig teknik och digital kompetens för att kunna genomföra proven digitalt. Även verksamheter inom kommunal vuxenutbildning berörs av digitala nationella prov. Digitalisering av sfi-proven ingår inte i Skolverkets uppdrag.
Införandet av digitala nationella prov kommer att ske successivt. Det innebär att provtjänsten först kommer att tas i bruk för ett antal betygsstödjande digitala bedömningsstöd. Skolorna kommer också få möjlighet att testa och bekanta sig med den nya digitala provtjänsten.
Det finns två centrala delar i digitaliseringen av nationella prov: den digitala provtjänsten och det förändringsarbete som behöver göras på skolorna. Det här arbetar vi nu med på 100 skolor i en försöksverksamhet under åren 2018–2021. Syftet är att underlätta införandet av digitala nationella prov genom att undanröja de huvudsakliga hindren. Försöksverksamheten bidrar även till att underlätta en möjlig övergång till extern bedömning, vilket innebär att en annan lärare än den som undervisar eleven bedömer elevens lösning av ett nationellt prov.
Försöksverksamhet med digitala nationella prov
Uppdrag att digitalisera de nationella proven (regeringen.se)
Med de digitala nationella proven blir hanteringen av proven enklare. Här är exempel på fördelar jämfört med dagens analoga prov:
Som ett stöd inför digitaliseringen av de nationella proven har vi tagit fram en checklista. Det är huvudmannen som ansvarar för att genomförandet av proven sker på ett likvärdigt sätt. Checklistan riktar sig därför till huvudmannanivån och syftet är att den ska kunna vara ett stöd i förberedelsearbetet.
Vi har tagit fram en kalender för 2021 som visar årets planerade stöd för huvudmän och skolor inför genomförandet av digitala nationella prov.
Under 2020 etablerade vi en direktkanal till dig som är huvudman för att löpande informera om digitaliseringen av nationella prov.
När de nationella proven kommer att börja genomföras digitalt innebär detta både organisatoriska och tekniska förberedelser hos huvudmän och skolor. Som exempel kommer skolorna att behöva införskaffa nya eller uppgradera sina befintliga datorer och surfplattor så att de kan hantera webbläsare som stödjer modern webbstandard. Dessutom behöver skolorna en digital infrastruktur. Skolorna behöver också kunna hantera vissa användaruppgifter, vilket ställer krav på att det till exempel finns uppdaterade digitala register över lärare och elever inför varje nytt provtillfälle.
Provsituationen kommer att förändras i och med digitaliseringen av de nationella proven, och det ställer nya krav på kompetens. Inledningsvis beskriver Skolverket vilken digital kompetens som lärare och elever behöver ha för att genomföra ett digitalt nationellt prov. Under 2021 kommer vi även att beskriva den digitala kompetens som rektor och huvudman behöver ha för att genomföra proven digitalt.
Digitala nationella prov – vilken digital kompetens behöver du som lärare ha?
Digitala nationella prov - vilken digital kompetens behöver elever ha?
Ett av Skolverkets uppdrag är att säkerställa provens tillgänglighet och användbarhet. Detta innebär att både användargränssnittet och de nationella proven ska uppfylla de krav som ställs. Precis som vid nuvarande nationella prov är det provets syfte som avgör vilka anpassningar som kan genomföras.
Många skolor har redan idag alla eller delar av de digitala förutsättningarna som krävs för att kunna genomföra digitala nationella prov. För de delar som fortfarande saknas behöver huvudmännen vidta åtgärder för att skolorna ska kunna vara redo att genomföra digitala nationella prov.
Tekniska förutsättningar för skolorna att kunna genomföra digitala nationella prov
Ett nationellt prov tar vanligtvis ungefär två år att konstruera. Men i ett helt nytt medium tar det längre tid. Det är idag 28 nationella prov som ska bli digitala i några ämnen och årskurser. I och med att proven blir digitala kommer de att kunna utformas på ett nytt sätt. De lärosäten som idag utvecklar proven arbetar även med att ta fram digitala nationella prov.
Det är många saker att ta hänsyn till för att proven ska bli träffsäkra mot det som ska prövas. När de nationella proven ska genomföras digitalt är det viktigt att de är tillgängliga för så många elever som möjligt och att de prövar rätt saker. Det betyder att proven ska mäta elevens kunskaper utifrån kurs- eller ämnesplanen, inget annat.
Att göra på detta sätt borgar för den mest tillförlitliga bedömningen av proven. Och träffsäkerheten i gränserna mellan stegen i provbetyget är möjliga genom stora utprövningar och ett professionellt konstruktionsarbete.
I dagsläget kan vi inte säga att alla delar av proven blir digitala. Om det i utprövningarna skulle visa sig att elever inte är vana vid att till exempel redovisa längre matematiska lösningar digitalt, så riskerar vi att pröva något annat än matematikkunskaper, nämligen hur framgångsrika elever är på att redovisa hur man löser problem på en dator. Elever riskerar i detta och liknande fall att misslyckas med uppgifter som de skulle klara av på papper.
För att ge eleverna ökade möjligheter att klara av de digitala nationella proven, kommer alla elever och lärare kunna träna på så kallade demoprov i Skolverkets provtjänst. Här kommer man kunna bekanta sig med frågetyperna. Vår förhoppning är att de digitala nationella proven kommer bli ett ännu bättre redskap för läraren vid bedömning och betygssättning. Och att eleven på ett mer rättvist sätt har möjlighet att visa all den kunskap som man har tillägnat sig.
Det är viktigt att hålla isär det som vi kallar skrivprov på dator från 2018 och digitala nationella prov.
Genomföra prov på dator/surfplatta | Genomföra digitala nationella prov |
Obligatoriska i engelska, svenska och svenska som andraspråk i åk 9, gy och vux | Obligatoriska för de ämnen (ej SFI), årskurser och skolformer som idag har nationella prov |
Provuppgifter på papper | Provuppgifter är digitala i Skolverkets provtjänst |
Genomförs i ett provverktyg eller på ett säkert sätt i ett ordbehandlingsprogram | Genomförs i Skolverkets provtjänst |
Digital enhet som eleven är van vid | Digital enhet som eleven är van vid och som uppfyller det som behövs för att använda provtjänsten |
Inloggning i provverktyg (om det används) | Anpassad och säker inloggning och överföring av användardata till Skolverkets provtjänst |
Att genomföra uppsatserna på dator är ett första steg mot att arbeta digitalt med nationella prov. Uppsatsdelarna i svenska, svenska som andraspråk och engelska skrivs digitalt från den 29 juni 2018 i:
Mer om att genomföra prov på dator i grundskolan
Mer om att genomföra prov på dator i specialskolan
Mer om att genomföra prov på dator i gymnasieskolan
Mer om att genomföra prov på dator i vuxenutbildning på gymnasial nivå
Under våren 2020 etablerade Skolverket kontakt med elevrådsorganisationer (Sveriges elevråd, Sveriges elevkårer, Sveriges elevråd-SVEA) för att utbyta information kring digitala nationella prov. Under mötet framkom följande viktiga synpunkter:
För frågor om digitala nationella prov, kontakta Skolverkets upplysningstjänst.
För frågor om försöksverksamhet med digitala nationella prov, ställ din fråga till dnp.forsoksverksamhet@skolverket.se
Då Skolverket bedömer att hanteringen av personuppgifter inte kan ske i enlighet med dataskyddsförordningen i den upphandlade provplattformen kommer Skolverket att behöva se över alternativa lösningar. Schrems II-domen innebär därmed ett allvarligt, oförutsett hinder för uppdraget som har aktualiserats efter att Skolverket ingått avtal med leverantören. Skolverket ser behovet av att senarelägga införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd. Detta innefattar även inriktning och tidsplan för försöken med exempelprov som var planerade att genomföras under hösten 2021.
Skolverket kan inte i nuläget förmedla en ny tidsplan för införandet av digitala nationella prov. Vad vi kan säga är att vi behöver tid för att utreda konsekvenserna av Schrems II-domen. Utredningen behöver omfatta tekniska, juridiska och verksamhetsmässiga aspekter med anledning av Schrems II-domen.
Det innebär att proven kommer att genomföras i pappersform under längre tid än den preliminära tidsplanen uppgett. Det innebär också att publicering av nya betygsstödjande bedömningsstöd och demoprov som planerats till 2022 skjuts på framtiden. Den förändrade tidsplanen beror framför allt på att Skolverket behöver mer tid för att säkerställa att de juridiska aspekterna av Schrems II-domen uppfylls.
För att främja kunskapsutveckling och likvärdighet i enlighet med den nationella digitaliseringsstrategin är det viktigt att huvudmän och skolor fortsätter arbetet med att säkerställa att det finns en adekvat digital kompetens och likvärdig tillgång på till exempel digitala enheter och ändamålsenlig infrastruktur.
Skolverket rekommenderar att huvudmän och skolor tar del av information om det fortsatta arbetet med digitaliseringen av de nationella proven som publiceras via direktkanal för huvudman och på Skolverkets webbplats. Vi kommer att anpassa information och stödinsatser efter de behov som uppstår i och med den förändrade tidsplanen.
Nej, såväl huvudmän, skolor som vi på Skolverket har fått viktiga kunskaper av förberedelsearbetet så här långt. De åtgärder som skolor och huvudmän har vidtagit stärker huvudmannens fortsatta arbete med att uppnå målen i digitaliseringsstrategin. Åtgärderna kan t.ex. handla om inköp av digitala enheter, säkerställande av skolans internetuppkoppling, hantering av dataregister och anslutning till en identitetsfederation.
Med en förskjuten tidsplan får Skolverkets målgrupper längre tid till förberedelser, vilket kan vara en fördel särskilt för de huvudmän och skolor som har långt kvar i sina förberedelser att genomföra digitala nationella prov. Exempel på förberedelser man kan fortsätta med är lösningar för flerfaktorsautentisering. Dessutom kan leverantörer till skolorna paketera lösningar som kommer sänka den tekniska tröskeln för huvudmän och skolor inför ett införande av digitala nationella prov.
Skolverket stödjer terminsvis ett urval huvudmän, verksamheter och skolor inom de skolformer som berörs av nationella prov och som har stora utvecklingsbehov inom digitalisering. Stödet omfattar bland annat en skräddarsydd åtgärdsplan som ger er en tydlig väg framåt. En förskjuten tidsplan kommer att medföra att Skolverket kan ge fler skolor detta stöd.
Eleverna kommer att fortsätta att genomföra nationella prov på papper till dess att proven är digitala.