Individuella utvecklingsplanen, IUP
I de årskurser där eleverna inte får betyg ska lärarna göra skriftliga individuella utvecklingsplaner, så kallade IUP. Här kan du läsa om vad som gäller för IUP.
Vad är en skriftlig utvecklingsplan?
Vad är en skriftlig individuell utvecklingsplan?
I de årskurser där eleverna inte får betyg ska lärarna göra skriftliga individuella utvecklingsplaner, så kallade IUP. Det gör de en gång per år i anslutning till ett av elevens utvecklingssamtal.
Den skriftliga individuella utvecklingsplanen är ett stöd som ska hjälpa lärarna att följa upp alla elevers kunskapsutveckling och behov av stöd på rätt sätt. Den skriftliga individuella utvecklingsplanen ska innehålla både
- omdömen om elevens kunskapsutveckling och
- en sammanfattning av vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.
Det innebär att utvecklingsplanen är både tillbakablickande och framåtsyftande.
Källor: 10 kapitlet 12–13 §§, 11 kapitlet 15–16 a §§, 12 kapitlet 12–13 a §§ samt 13 kapitlet 12–13 §§ skollagen och Skolverkets allmänna råd Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen sidan 22–23.
I vilka årskurser gör man en skriftlig individuell utvecklingsplan?
Läraren ska göra en skriftlig individuell utvecklingsplan en gång per läsår i årskurs 1–5 i grundskolan och sameskolan.
I specialskolan ska läraren göra en skriftlig individuell utvecklingsplan en gång per läsår i årskurs 1–6.
I grundsärskolan ska läraren som regel göra en skriftlig individuell utvecklingsplan en gång per läsår i årskurs 1–5. Men om en elev får undervisning i ett ämnesområde eller ämne i grundsärskolan som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i gäller särskilda regler. Då ska läraren göra en skriftlig IUP för ämnet, ämnena eller ämnesområdena även i årskurs 6–9. Samma sak gäller de elever som går i specialskolan och läser enligt grundsärskolans kursplaner. Men bara om varken eleven eller vårdnadshavaren begär betyg i ämnet eller ämnesområdet.
Källor: 10 kapitlet 13§, 11 kapitlet 16–16 a§§, 13 kapitlet 13 § samt 12 kapitlet 13–13 a §§ skollagen.
Måste eleverna få en skriftlig individuell utvecklingsplan i årskurs 6 –9 i grundskolan?
Nej, i årskurserna 6 – 9 får eleverna betyg varje termin. Därför behöver lärarna inte göra några skriftliga individuella utvecklingsplaner. Men om man vill finns det inget som hindrar att en lärare tar fram skriftliga individuella utvecklingsplaner även till elever i dessa årskurser.
Vad är skriftliga omdömen?
I den skriftliga individuella utvecklingsplanen sammanställer läraren omdömen som hen samlat in från de andra lärare som undervisat eleven. Lärarnas omdömen bygger på deras kontinuerliga dokumentation och bedömning av elevens kunskapsutveckling utifrån läroplanen.
Källor: 10 kapitlet 12 § skollagen och Skolverkets allmänna råd Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen sidan 20–21.
Skriftliga omdömen och framåtsyftande planering
Vad är framåtsyftande planering?
Den framåtsyftande planeringen utgår från den skriftliga individuella utvecklingsplanen och den information som eleven och vårdnadshavaren får vid utvecklingssamtalet om elevens kunskapsutveckling. I planeringen ska det vara tydligt vad skolan gör för att stödja och stimulera elevens fortsatta kunskapsutveckling så att eleven kan nå framgång i skolarbetet. Planeringen ska också beskriva vad eleven och vårdnadshavaren kan göra och ta ansvar för.
Källa: Skolverkets allmänna råd Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen sidan 23.
Kan skolan ge skriftliga omdömen och framåtsyftande planering vid andra tillfällen än utvecklingssamtalet?
Ja, absolut. Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
Källa: 10 kapitlet 13 § skollagen.
Kan en skriftlig individuell utvecklingsplan innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, utöver omdömen av elevens kunskapsutveckling?
Ja, den skriftliga individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen. Men då krävs att rektorn beslutar det. Utgångspunkten för omdömen om elevens utveckling i övrigt handlar framför allt om utvecklingen av de förmågor som anges i läroplanens andra del. Dit hör bland annat avsnitten om Normer och värden, Elevernas ansvar och inflytande samt Skolan och omvärlden.
Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar hur sådan skriftlig information i utvecklingsplanen ska utformas.
Källa: 10 kapitlet 13 § skollagen och Skolverkets allmänna råd Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen sidan 20 och 26.
Hur ska man tänka kring skriftliga omdömen när eleven går i en tidigare årskurs än den som kunskapskraven är skrivna för?
Det finns kunskapskrav i olika ämnen för olika årskurser, till exempel årskurs 3 och 6. Elever har rätt att få skriftliga omdömen oavsett vilken årskurs kunskapskraven är formulerade för. Exempelvis: Om en elev får undervisning i ett ämne från årskurs 1 ska hen få omdömen från och med årskurs 1 även om kunskapskraven är angivna för årskurs 3. Samma gäller en elev som går i årskurs 4. Då ska omdömen skrivas från och med årskurs 4 även om kunskapskraven är angivna för årskurs 6. Vid bedömningen ska läraren ta hänsyn till vilken kunskapsnivå som är rimlig att begära av eleven i förhållande till kraven för de högre årskurserna.
Källa: 10 kapitlet 13 § skollagen.
Ska man ge skriftliga omdömen i ett ämne som eleven inte läst en viss termin eller ett visst läsår?
Läraren ska ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i. Om en elev inte får undervisning i ett ämne ska läraren alltså inte skriva något omdöme. I skollagen står det inte hur lång tid en elev ska ha fått undervisning för att läraren ska vara tvungen att skriva ett omdöme.
Källa: 10 kapitlet 13 § skollagen.
Kan lärarna ge skriftliga omdömen som liknar betyg?
De omdömen som lärarna gör i den skriftliga individuella utvecklingsplanen kan inte likställas med betyg, även om de till formen kan likna betyg. Betyg är ett nationellt formaliserat och standardiserat omdöme om en elevs kunskaper med fastställda beteckningar. Därför bör man inte använda den nationella betygsskalan i utvecklingsplanen.
Lärarna kan utforma omdömen på olika sätt. Beskrivningarna av elevens kunskaper kan till exempel utformas med hjälp av symboler, kryss i en mall eller på andra sätt som eleven förstår.
Den skriftliga informationen behöver kompletteras med mer nyanserad muntlig information om vad eleven kan utveckla för att komma vidare.
Källa: Skolverkets allmänna råd om Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen sidan 26.
Hur utformar man de skriftliga omdömena i grundsärskolan om en elev i årskurs 6–9 ska få betyg i vissa ämnen men inte i andra?
En elev i årskurs 6–9 i grundsärskolan kan få undervisning i ett ämnesområde eller ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i. Då ska läraren
- ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i ämnesområdet eller ämnet
- sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i ämnesområdet eller ämnet.
Läraren ska göra detta en gång per läsår i en skriftlig individuell utvecklingsplan vid ett av utvecklingssamtalen.
Samma sak gäller för elever i årskurs 7–10 i specialskolan som läser enligt grundsärskolans kursplan.
Källa: 11 kapitlet 16 a § och 12 kapitlet 13 a § skollagen.
Vem bestämmer hur de skriftliga individuella utvecklingsplanerna ska vara utformade?
Rektorn bestämmer hur den skriftliga individuella utvecklingsplanen ska vara utformad. Skolverket har tagit fram ett stödmaterial och ett allmänt råd som stöd i arbetet med skriftliga individuella utvecklingsplaner. Stödmaterialet innehåller exempel på blanketter och på hur lärare kan tänka när de formulerar omdömen. I det allmänna rådet finns rekommendationer för hur skolor ska tillämpa olika bestämmelser om skriftliga individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal.
Källa: 10 kapitlet 13 §, 11 kapitlet 16 §, 12 kapitlet 13 § och 13 kapitlet 13 § skollagen.
Stödmaterial för grundskolan
Allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen
Skolverkets mallar för IUP
Var hittar jag Skolverkets mallar för den skriftliga individuella utvecklingsplanen?
Här hittar du länkar till stödmaterial och allmänna råd som Skolverket har tagit fram kring den skriftliga individuella utvecklingsplanen.
Allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen
Måste vi använda Skolverkets mallar?
Nej. De omdömesblanketter som Skolverket tagit fram är bara förslag. Det går alltså att utforma egna omdömesblanketter. Det går också att ta fram omdömesblanketter som inte bygger på Skolverkets förslag. Ytterst är det rektorn som bestämmer vilka omdömesblanketter skolan ska använda och hur de ska vara utformade.
Vad innebär begreppen ”godtagbara kunskaper”, ”mer än godtagbara kunskaper” och ”otillräckliga kunskaper”?
I Skolverkets stödmaterial Den skriftliga individuella utvecklingsplanen använder vi nivåerna godtagbara, mer än godtagbara och otillräckliga kunskaper. Det beror på begrepp som återfinns i skollagen. Där står det att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Läraren ska utifrån sin utbildning och erfarenhet avgöra vad som är rimligt för en elev att klara av. Till exempel vad en elev i årskurs 1 ska klara av i relation till kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3. Ett exempel är om läraren bedömer att en elev i årskurs 1 kan mer än man kan förvänta sig av en elev i årskurs 1 ställt i relation till kunskapskraven i årskurs 3. Då ska läraren markera med ett kryss i kolumn 3 för "mer än godtagbara kunskaper utifrån elevens aktuella årskurs".
Läraren ska följa upp alla elevers kunskapsutveckling löpande, så att de kan få det stöd de har behov av. Därför finns nivån ”otillräckliga kunskaper”. Det är viktigt att eleven och vårdnadshavaren tidigt får veta vad eleven behöver förbättra och vad skolan kommer att göra. Skolan har ansvaret för att ta reda vilka olika behov eleverna har. Utifrån det ska skolan anpassa undervisningen och välja de insatser som gynnar eleven mest och gör att hen kan nå kunskapskraven.
Källor: Skolverkets stödmaterial Den skriftliga individuella utvecklingsplanenen samt 3 kapitlet 3 § skollagen.
Vad menas med ”ämnesspecifika kommentarer”?
I kolumnen för ämnesspecifika kommentarer kan läraren kortfattat anteckna exempelvis
- elevens förutsättningar
- elevensstyrkor
- orsaker till att eleven inte utvecklats tillräckligt mot godtagbara kunskaper utifrån omdömena.
Det kan läraren göra oberoende av vilken bedömning hen gjort. Om en elev har godtagbara kunskaper eller har kommit längre i sin kunskapsutveckling kan läraren beskriva vilka insatser som skolan tänker arbeta med för att eleven ska nå så långt som möjligt.
Ska vi dokumentera extra anpassningar i den skriftliga individuella utvecklingsplanen? Får vi även dokumentera särskilt stöd, alltså åtgärder från ett åtgärdsprogram, i den skriftliga individuella utvecklingsplanen?
Om en elev får stöd i form av extra anpassningar ska läraren dokumentera det i elevens skriftliga individuella utvecklingsplan, i de årskurser där de finns. Om en elev får särskilt stöd dokumenteras det istället i ett åtgärdsprogram. Då måste inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av innehållet i åtgärdsprogrammet.
Källa: 10 kapitlet 13 §, 11 kapitlet 16 och 16 a §§, 12 kapitlet 13 och 13 a §§, 13 kapitlet 13 § skollagen. Skolverkets allmänna råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 16.