Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar

Utbildning är en av de viktigaste faktorerna för att en ung människa ska kunna etablera sig i samhället. Genom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) är kommunerna skyldiga att uppmärksamma och erbjuda insatser till ungdomar under 20 år som inte studerar i gymnasieskolan eller genomför någon motsvarande utbildning.

Vad innebär det kommunala aktivitetsansvaret?

Hemkommunen ska löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som tillhör målgruppen för aktivitetsansvaret är sysselsatta. Kommunen ska erbjuda ungdomarna lämpliga individuella åtgärder. I första hand ska åtgärderna syfta till att ungdomarna börjar på eller återupptar en utbildning, i andra hand att de får en annan sysselsättning som exempelvis arbete. Aktivitetsansvaret gäller året runt och får inte begränsas till skolterminerna eller liknande. Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som omfattas och insatserna måste dokumenteras på ett lämpligt sätt.

Källor: 29 kapitlet 9 § skollagen, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om kommunernas aktivitetsansvar sidan 13 och 29–30

Vad menas med hemkommun?

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i.

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i.

Målgruppen för det kommunala aktivitetsansvaret

Vilka ungdomar omfattas av kommunernas aktivitetsansvar?

Aktivitetsansvaret omfattar ungdomar som

  • inte har fyllt 20 år
  • har fullgjort sin skolplikt eller har blivit folkbokförda i landet efter skolpliktig ålder
  • inte går i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning
  • inte har en gymnasieexamen, ett gymnasiesärskolebevis eller fullföljd motsvarande utbildning med godkänt resultat.

Källa: 29 kapitlet 9 § skollagen.

Omfattar det kommunala aktivitetsansvaret asylsökande och papperslösa ungdomar?

Nej, aktivitetsansvaret gäller bara ungdomar som har fullgjort sin skolplikt eller som skulle ha haft skolplikt om de varit i skolpliktig ålder när de blev folkbokförda i Sverige. Asylsökande och papperslösa ungdomar har inte skolplikt och omfattas inte.

Asylsökande och papperslösa barn under 18 år har däremot rätt till utbildning i Sverige. Hemkommunen måste se till att ett asylsökande barn som har rätt till gymnasieutbildning erbjuds det så snart det är lämpligt med hänsyn till barnets personliga förhållanden, men senast en månad efter ankomsten till Sverige. För att vara säkra på att nyanlända ungdomar som har rätt till utbildning får gå i skolan så snart som möjligt behöver kommunen ha kontinuerlig kontakt med exempelvis Migrationsverket och socialtjänsten.

Källor: 7 kapitlet 2–3 §§, 29 kapitlet 2, 3 och 9 §§, 15 kapitlet 5 § skollagen, 12 kapitlet 14 § gymnasieförordningen, proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla sidan 80, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om kommunernas aktivitetsansvar sidorna 14–15.

Vad menas med hemkommun?

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i.

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i.

Aktivitetsansvaret omfattar inte ungdomar som med godkänt resultat har genomfört en utbildning som motsvarar utbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. Vad betyder det?

En utbildning som leder till en gymnasieexamen, ett gymnasiesärskolebevis eller liknande anses i det här sammanhanget motsvara en gymnasieutbildning. Det innebär att aktivitetsansvaret inte gäller ungdomar som med godkänt resultat exempelvis genomfört

  • kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå (det vill säga om utbildningen gett en gymnasieexamen eller ett gymnasiesärskolebevis)
  • en utbildning vid ett särskilt ungdomshem som motsvarar en utbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan
  • en utbildning vid internationella skolor på gymnasienivå eller en utbildning som leder till International Baccalaureate (IB)
  • en utbildning vid en folkhögskola som gett ett intyg om grundläggande behörighet till högskolan eller yrkeshögskolan
  • en utbildning som motsvarar gymnasieskolan i ett annat land.

Källor: 29 kapitlet 9 § skollagen, proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla, sidan 82, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om kommunernas aktivitetsansvar, sidorna 15–16.

Omfattar det kommunala aktivitetsansvaret ungdomar som läser på ett introduktionsprogram?

Nej, introduktionsprogrammen är en del av gymnasieskolan. Det kommunala aktivitetsansvaret gäller inte ungdomar som går i gymnasieskolan.

Källor: 15 kapitlet 7 §, 29 kapitlet 9 § skollagen.

Vad gäller för ungdomar som har ett studiebevis men inte en gymnasieexamen?

Elever som inte uppfyller kraven för en gymnasieexamen efter att de avslutat en gymnasieutbildning får i stället ett studiebevis. De omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret.

Källor: 29 kapitlet 9 § skollagen, 8 kapitlet 12 § gymnasieförordningen.

Kommunernas arbete med aktivitetsansvaret

Hur ska kommunen organisera arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret?

Arbetet med aktivitetsansvaret ska pågå året runt. Kommunen kan organisera arbetet på ett lämpligt sätt, så länge de uppfyller kraven i skollagen.

Det bör finnas en tydlig ansvarsfördelning och tydliga rutiner. Det kan till exempel handla om rutiner för att hantera information om elever avbryter sin utbildning, rutiner för hur ofta och på vilket sätt ungdomar som tillhör målgruppen ska kontaktas och rutiner för hur man tillvaratar ungdomarnas åsikter och erfarenheter.

Finansieringen av aktivitetsansvaret behöver vara långsiktig och kommunen behöver ompröva resurserna behöver utifrån de behov som finns. Arbetet behöver följas upp och utvärderas regelbundet. Det är också viktigt att kommunen samverkar med andra berörda myndigheter och aktörer, till exempel Arbetsförmedlingen.

Enligt skollagen ska kommunen föra ett register över de ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. Kommunen måste också dokumentera de insatser som görs på ett lämpligt sätt.

Källor: 29 kapitlet 9 § skollagen, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om kommunernas aktivitetsansvar sidorna 20–22.

Att styra och leda arbetet med kommunernas aktivitetsansvar

Vad gäller kring information om elever som avbryter sina studier?

När en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola eller gymnasiesärskola som har en annan huvudman än hemkommunen ska huvudmannen snabbt informera hemkommunen om det. Detsamma gäller om en elev som går i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan och inte fyllt 20 år har ogiltig frånvaro i betydande utsträckning. Det är viktigt att huvudmannen förmedlar informationen så snabbt som möjligt, så att hemkommunen kan uppfylla aktivitetsansvaret och ha en god planering. Kommunen kan använda samma rutiner om en elev avbryter en annan utbildning som i det här sammanhanget motsvarar gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan.

Skolans skyldighet att meddela hemkommunen när en elev har hög frånvaro påverkar inte skolans ansvar att utreda vad frånvaron beror på. Skolans ansvar för att ge stöd till elever som behöver det påverkas inte heller.

Källor: 15 kapitlet 15 §, 18 kapitlet 15 § skollagen, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om kommunernas aktivitetsansvar sidorna 26–27.

Frånvaro i skolan

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram i skolan

Hur ska kommunen ha kontakt med de ungdomar som tillhör målgruppen?

Det är viktigt att identifiera och registrera de ungdomar som tillhör målgruppen så snabbt som möjligt, för att förebygga att de hamnar i utanförskap. En lämplig tidpunkt kan vara i samband med att en ungdom gått ut grundskolan utan att gå vidare till gymnasieskolan, eller när ett studiebevis utfärdats från gymnasieskolan.

Kommunen kan kombinera flera kontaktvägar med målgruppen, exempelvis brev, telefonsamtal, sms, hembesök och sociala medier. Kontakten ska ske återkommande under hela året. Arbetet måste anpassas utifrån att ungdomar först kan tacka nej till en insats, men senare tacka ja. Om en ungdom har ett annat modersmål än svenska kan kommunen behöva anlita tolkhjälp.

Källor: Skolverkets allmänna råd med kommentarer om kommunernas aktivitetsansvar sidorna 23–27.

Vilken typ av insatser ska ungdomarna erbjudas?

Kommunen ska erbjuda motivationshöjande insatser och stöd som i första hand syftar till att ungdomen ska börja på eller återuppta en utbildning. I andra hand ska åtgärderna syfta till att ungdomen ska få en annan sysselsättning, exempelvis arbete. Förutsättningarna och behoven kan se mycket olika ut för olika personer. Insatserna bör därför vara utformade för att passa den enskilda individen.

Ett exempel på en lämplig insats kan vara samtal med en studie- och yrkesvägledare. I andra fall kan myndigheter och aktörer inom utbildning, hälso- och sjukvård, socialtjänst och arbetsförmedling behöva samverka. Kommunen kan också erbjuda plats på ett introduktionsprogram eller, om det finns särskilda skäl, inom vuxenutbildningen. En ytterligare möjlighet kan vara utbildning på folkhögskola.

Om kommunen inte kan motivera ungdomen till att fortsätta studera kan ett alternativ vara att motivera hen att ta kontakt med Arbetsförmedlingen.

Källor: 29 kapitlet 9 § skollagen, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om kommunernas aktivitetsansvar sidorna 28–30.

Att styra och leda arbetet med kommunernas aktivitetsansvar

Register och dokumentation

Vilka uppgifter får kommunen samla in om de ungdomar som tillhör målgruppen?

Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. I registret får det bara finnas sådana personuppgifter som är nödvändiga för att kommunen ska kunna fullgöra sitt ansvar. Sådana uppgifter är

  • namn, personnummer eller samordningsnummer, bostadsadress, mejladress och telefonnummer
  • tidigare, nuvarande och framtida sysselsättning i form av utbildning, arbete, annan tjänstgöring eller aktivitet
  • om det är aktuellt med någon individuell åtgärd, åtgärdens innehåll, tidpunkten när åtgärden inleds och upphör samt orsaken till att den upphör.

De uppgifter som inte får behandlas i registret är

  • personuppgifter som omfattas av artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (GDPR)
  • personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden.

Personuppgifter ska gallras ur registret när de inte längre behövs, senast vid utgången av det kalenderår då ungdomen fyller 21 år.

Källor: 29 kapitlet 9 § skollagen, 3–5 och 7 §§ förordning (2006:39) om register och dokumentation vid fullgörandet av kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar.

Registerföring och individuella åtgärder inom kommunernas aktivitetsansvar

Hur ska kommunen dokumentera de insatser som görs inom det kommunala aktivitetsansvaret?

Kommunen ska dokumentera de insatser som görs inom ramen för aktivitetsansvaret på ett lämpligt sätt. Dokumentationen ska innehålla vissa uppgifter:

  • individuell planering och målet med insatserna
  • vilka insatser som individen ansvarar för
  • vilka insatser som kommunen ansvarar för
  • vilka insatser som någon annan aktör ansvarar för
  • vilka datum som insatsen ska börja och sluta
  • orsaken till att insatsen upphört
  • tidpunkter för uppföljning och utvärdering av insatsen.

Alla dessa uppgifter behöver inte vara aktuella för alla insatser, men om uppgifterna finns för en viss insats så ska de dokumenteras.

I förordning (2006:39) om register och dokumentation vid fullgörandet av kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar finns bestämmelser om vilka personuppgifter som får förekomma i dokumentationen.

De personuppgifter som finns i kommunens register ska gallras när de inte längre behövs, senast vid utgången av det kalenderår då ungdomen fyller 21 år.

Källor: 29 kapitlet 9 § skollagen, 3–5 och 7–8 §§ förordning (2006:39) om register och dokumentation vid fullgörandet av kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar, Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2015:61) om innehållet i dokumentationen av insatser för de ungdomar som omfattas av kommunernas aktivitetsansvar.

Registerföring och individuella åtgärder inom kommunernas aktivitetsansvar

Vad svarar vi på under Ansvar i skolfrågor?

Här svarar vi på frågor om vad som gäller i förskolan, skolan och vuxenutbildningen utifrån de lagar och regler som styr verksamheterna. Vi tar inte ställning i enskilda ärenden och kan inte avgöra om skolor eller förskolor gör rätt eller fel. Det finns inte heller regler som styr all verksamhet och då kan det vara upp till huvudmän och verksamheterna själva att bestämma hur de ska göra.

Om du inte hittar svaret på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 03 september 2020