Skolverket

Simning i skolan

Simning och lekar i vatten ingår i ämnet Idrott och hälsa. Att kunna simma är viktigt för att kunna undvika olyckor.

I vilka årskurser ska man anordna simundervisning?

Undervisningen börjar redan i årskurs 1–3. Eleverna ska då utveckla sin vattenvana genom att göra övningar och leka i vatten. De ska träna på att flyta och balansera, samt att simma i mag-och ryggläge. I årskurserna 4–6 ligger betoningen mer på att utveckla simförmågan. Efter att eleverna fått möjlighet att utveckla grundläggande vattenvana och simkunnighet, övergår undervisningen i årskurserna 7–9 till att handla om olika simsätt i mag-och ryggläge. Med det menas till exempel crawl, bröst-och fjärilssim samt ryggsim.

Hur mycket simundervisning ska skolan anordna?

Det finns inte några styrdokument som fastslår hur mycket tid som skolan ska avsätta för simning. Simundervisningen ingår i undervisningstiden för idrott och hälsa. Däremot finns ett centralt innehåll för undervisningen i idrott och hälsa som läraren ska behandla under skoltiden. Inom årskursintervallerna kan skolan välja när undervisningen ska ske.

Om ansvar för simförmåga och simsätt

Är simförmåga skolans eller föräldrars ansvar?

Skolan och läraren ansvarar för att undervisa i simning, badvett och säkerhet. Simundervisning ingår i det centrala innehållet i kursplanen för idrott och hälsa i årskurs 3, 6 och 9. Simförmåga ingår i kunskapskraven för årskurs 6 och 9 och därför förväntas skolan ge simundervisning.

Måste en elev kunna simma för att få godkänt betyg i ämnet idrott och hälsa?

Ja, det stämmer.

Hur bra ska en elev kunna simma för att nå ett godkänt betyg?

För att få godkänt betyg i idrott och hälsa i årskurs 6, alltså minst betyget E, ska en elev:

  • kunna simma 200 meter, varav minst 50 meter på rygg och resten på valfritt simsätt
  • kunna hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider.

Samma krav gäller för godkänt betyg i årskurs 9, men eleven ska dessutom kunna hantera nödsituationer vid vattnet med hjälp av alternativa hjälpmedel under olika årstider.

Vilka simsätt ska skolan lära ut?

Det finns inget krav på specifika simsätt utöver kravet att 50 meter ska simmas i ryggläge.

I övrigt är det valfritt simsätt som till exempel crawl eller bröst-och fjärilssim samt ryggsim.

Simma på djupt vatten och säkerhet vid vatten

Måste elever simma på djupt vatten?

Det finns inget krav på att eleven ska kunna simma på djupt vatten. Däremot får eleven inte vila med fötterna på botten eller vid bassängkanten under simningen för att kunna få godkänt betyg när det gäller att kunna simma 200 meter.

Hur djupt måste man kunna dyka för att nå ett godkänt betyg?

Det finns inget specifikt krav att elever måste dyka för att få ett godkänt betyg i idrott och hälsa.

Skolverket har inte tagit ställning till exakt hur undervisning i livräddning ska gå till, utan den vägledning som gäller finns i kursplanen och kommentarmaterialet.

Utöver vad som står i kursplanen för idrott och hälsa och Skolverkets kommentarmaterial så är det upp till varje lärare i idrott och hälsa att tolka och tillämpa kursplanen. Lärare i idrott och hälsa kan specificera vad en elev mer exakt behöver göra för att nå ett visst kunskapskrav, exempelvis det kunskapskrav som handlar om nödsituationer vid vatten.

Källa: Skolverkets kommentarmaterial under rubriken Badvett och säkerhet bland vatten.

Är det ett krav för godkänt betyg att ”kunna hantera nödsituationer vid vatten”?

Ja det är ett krav. Att kunna hantera nödsituationer vid vatten innebär att eleverna förstår den grundläggande principen att alltid använda någon form av hjälpredskap vid nödsituationer, enligt principen för förlängda armen. I årskurserna 4–6 innebär det att de kan hantera till exempel en livboj eller livlina i en nödsituation. I årskurserna 7–9 innebär det att eleven kan hantera alternativa hjälpredskap som en trädgren eller dylikt. I kravet anges också att det är ”nödsituation vid vatten” som elev ska kunna hantera men det är inget krav på att eleven ska kunna livrädda i vatten.

Är det ett krav att elever ska kunna första hjälpen och hjärt- och lungräddning?

Nej, det är inget uttalat krav. Men idrott och andra fysiska aktiviteter, liksom att vistas i naturen, innebär risker som kan medföra skador. Det kan till exempel handla om en stukad fot, ett blödande sår eller ett andningsstillestånd. Därför är första hjälpen och hjärt-lungräddning ett centralt innehåll i årskurserna 7–9. Hjärt-lungräddning och första hjälpen är en del i att hantera nödsituationer och en viktig livskunskap för eleverna.

Källa: Skolverkets kommentarmaterial.

Måste man bedöma simning i årskurs 7-9 om eleven redan har nått den godkända nivån i simning i årskurs 6?

Betyget ska spegla elevens kunskaper vid tiden för betygssättningen. När lärare bedömer elevers kunskaper i förhållande till kunskapskraven ska all tillgänglig information fram till och med betygstillfället beaktas. Läraren analyserar och värderar olika underlag utifrån hur relevant och rättvisande bild de ger av elevens kunskapsnivå i förhållande till kunskapskraven vid tiden för betygssättningen. I kunskapskraven för slutet av årskurs 9 framgår står det att: "Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge." Det måste läraren försäkra sig om att eleven också kan för att kunna sätta ett godkänt slutbetyg i idrott och hälsa, men det är inte reglerat hur många gånger en viss del av kunskapskraven ska prövas.

I det centrala innehållet i kursplanen framgår att olika simsätt i mag- och ryggläge ska behandlas i undervisningen i grundskolans årskurser 7-9.

Källa: Skolverkets kommentarmaterial till kursplanen under rubriken Kunskapskraven.

Vad innebär det att kunskapskraven för simning är likadana för betygsstegen A, C och E?

Det finns inte finns något krav på progression mellan betygsstegen för simning. Eleven behöver därför inte kunna påvisa mer utvecklade kunskaper eller förmågor i denna del av kunskapskravet. En elev får alltså inte A-E på simningsdelen, utan får godkänt eller ej godkänt.

Kan man använda sig av undantagsbestämmelsen för kravet på simkunnighet?

Undantagsbestämmelsen eller pys-paragrafen, som den ibland kallas, innebär att lärare vid betygssättning kan bortse från enstaka delar av kunskapskraven om det finns särskilda skäl för detta. Med särskilda skäl menas att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå den delen av kunskapskraven. Det innebär att oavsett omfattningen och det sätt eleven ges särskilt stöd på, ska hon eller han inte ha möjlighet att nå den delen av kunskapskraven på E-nivå.

Alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Om eleven med hjälp av rätt stöd kan lära sig simma så har eleven rätt att göra det, då kan undantagsbestämmelsen inte tillämpas. Skolan måste därför säkerställa att elevens svårigheter inte kan avhjälpas med särskilt stöd och Skolverket skriver i allmänna råden Planering och genomförande av undervisningen att läraren bör ”samråda med rektorn och andra berörda lärare inför beslut om att, vid särskilda skäl, bortse från enstaka delar av kunskapskraven för en elev.”

Om läraren däremot kommer fram till att det handlar om en permanent funktionsnedsättning som inte kan avhjälpas med stöd skulle läraren vid betygssättningen kunna tillämpa undantagsbestämmelsen på det krav som finns i kunskapskraven i idrott och hälsa i årskurs 6 och 9 i grundskolan att “Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.”

Källa: 10 kapitlet 21 § skollagen.

Hur ska man hantera en elev som har vattenskräck?

Undantagsbestämmelsen i skollagen ger läraren möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven för betygssättning om det finns särskilda skäl för detta. Med särskilda skäl avses att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som hindrar eleven från att uppfylla kunskapskraven. Med begreppet "inte av tillfällig natur" avses förhållanden som inte är tillfälliga, utan av permanent natur. Det handlar alltså inte om hinder som kan bedömas föreligga endast under elevens tid i grundskolan, utan generellt. Det finns inget krav på fastställd diagnos av elever för att kunna använda sig utav undantagsbestämmelsen. Om elevens svårigheter kan avhjälpas genom särskilt stöd är undantagsbestämmelsen inte tillämplig. Det ska vara omöjligt för eleven att nå lägst kunskapskrav för E, oavsett i vilka former och i vilken omfattning det särskilda stödet ges, för att läraren ska få använda sig av bestämmelsen.

Det är tillåtet att använda undantagsbestämmelsen vid betygssättning både vid terminsbetyg och slutbetyg, d v s i alla årskurser då betyg ska ges. Oavsett om det handlar om terminsbetyg eller slutbetyg måste förutsättningarna ovan vara uppfyllda för att undantagsbestämmelsen ska kunna tillämpas. Det är viktigt att påpeka att skolan har ett långtgående ansvar för att med hjälp av olika stödinsatser fortsätta att arbeta för att eleven ska kunna nå kunskapskraven för utbildningen.

Gäller samma sak om eleven varit med om andra svåra händelser i närheten av vatten?

Det är läraren som, utifrån sin kännedom om eleven och kunskapskraven, måste göra bedömningen om undantagsbestämmelsen kan tillämpas. Skolverket kan inte bistå med tolkning av denna bestämmelse i ett enskilt fall. Det kan vara svårt att bedöma och läraren kan behöva experthjälp i form av speciallärare, psykolog eller läkare för att avgöra om bestämmelsen kan tillämpas.

Källa: 10 kapitlet 21 § skollagen.

Hur ska man hantera en elev som har klorallergi?

Eleven ska ges möjlighet att visa sina kunskaper i ämnet. I de fall när en elev inte kan delta i alla moment på grund av till exempel allergier bör skolan fundera kring hur undervisningen kan anpassas för eleven. Hur man ska anpassa och organisera undervisningen i detalj så att varje elev ges den möjligheten får lösas lokalt. En möjlig anpassning kan vara att pröva elevens simförmåga i en klorfri miljö utomhus vid badplats eller i annan naturmiljö.

Kan man vid bedömningen i idrott och hälsa använda sig av simlärare som bedömer genom ett intyg?

Läraren behöver förvissa sig om att eleven kan simma. En del skolor samarbetar med simhallar och personal som är knuten dit, men det är fortfarande idrottsläraren som ansvarar för att planera undervisningen. Läraren ansvarar också för att simundervisningen genomförs på ett sätt som gör att eleverna uppnår de kunskapskrav som finns i kursplanen för ämnet Idrott och hälsa. Det är den betygsättande läraren som gör bedömningen av elevens kunskaper och som måste förhålla sig till värdet av intyg från andra om till exempel simkunnighet.

Ska man bedöma simförmågan i gymnasieskolan, till exempel i samband med att man bedriver undervisning i livräddning i kursen Idrott och hälsa 1?

Det är den undervisande läraren som själv bestämmer förutsättningarna kring upplägget av "Livräddande moment". Som kursplanen för Idrott och Hälsa 1 ser ut så ställs det inte några specifika krav på simkunnighet på det sätt som det gör i grundskolan.

Betygssättning sker i förhållande till kunskapskraven. Det står inget specifikt om livräddning i själva kunskapskraven och inte heller om simning. Det är ytterst läraren som fått förtroendet att tolka kursplanen.

Källa: Skolverkets kommentarmaterial till kursplanen.

Nyanlända och simning

Vilka krav ställs på nyanlända elever i grundskolan som kanske inte har vattenvana?

Nyanlända elever omfattas av samma lagar och regler som andra elever i grundskolan och detta gäller även vid betygssättning och bedömning. Det finns inga särskilda bestämmelser som anger att man kan undanta just simning i bedömningen av nyanlända elever. Om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven i ett ämne ska skolan snabbt ge stöd i form av extra anpassningar. Om det inte räcker med extra anpassningar så ska skolan göra en utredning om elevens behov av särskilt stöd och sätta in ett åtgärdsprogram om så behövs för att eleven ska klara simningen.

Källa: 3 kapitlet 5a, 8 och 9 §§ skollagen.

Ska skolan erbjuda nyanlända elever i gymnasieskolan simning?

Elever som går språkintroduktionsprogram ska följa den individuella studieplan som har upprättats för eleven. Om grundskoleämnet idrott och hälsa ingår i elevens individuella studieplan så ska eleven ges undervisning i detta ämne och ges förutsättningar att nå kunskapskraven. Skolan ansvarar för att undervisningen bedrivs utifrån de nationella kursplanerna för grundskolan. Eleven ska enligt kunskapskravet för betyget E i årskurs 9 kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.

Om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven i ett eller flera ämnen ska skolan snabbt ge stöd i form av extra anpassningar. Om de extra anpassningarna inte räcker till, eller om behovet av särskilt stöd behöver sättas in omgående, ska rektorn se till att utreda om eleven behöver särskilt stöd.

Om idrott och hälsa inte ingår i studieplanen för en elev på introduktionsprogram, så bedrivs ingen undervisning i ämnet och skolan har ingen skyldighet att erbjuda simning.

Gymnasieskolan har inga skyldigheter att anordna undervisning i simning för elever som går nationellt program eftersom kursplanen för idrott och hälsa 1 inte ställer specifika krav på simkunnighet på samma sätt som i grundskolan.

Källa: 3 kapitlet 5a, 8 och 9 §§ skollagen.

Senast uppdaterad 12 oktober 2018