Brytning medför att lyssnare reagerar mindre på grammatiska andraspråksfel

När lyssnare försöker förstå andraspråkstalare måste de hantera olika typer av grammatiska fel. En ny spansk studie visar att lyssnare reagerar annorlunda på fel beroende om talaren bryter eller inte. Dessutom reagerar de mindre på typiska än otypiska fel. Detta visar hur flexibelt vårt språksystem är och hur lätt vi anpassar oss till olika sätt att tala.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Interkulturell kommunikation tillhör vardagen i vårt flerspråkiga och mångkulturella samhälle. Vi är vana vid att samtala med människor som talar ett språk som andraspråk (L2) och inte sällan är det vi själva som är andraspråkstalaren i samtalet. För det mesta fungerar kommunikationen utmärkt, men ibland kan det vara en utmaning att förstå en andraspråkstalare.

Olika utmaningar att förstå andraspråkstalet

Utmaningen kan te sig på olika sätt. Det kan bero på att orden används på ett ovanligt sätt, att ordföljden är ovanlig eller att talet bär på uttalsmässiga spår av talarens tidigare språk, det vill säga att personen bryter.

En nyligen publicerad spansk studie ställde sig frågan hur denna brytning påverkar hur samtalspartnern reagerar på grammatiska fel. Sendy Caffarra och Clara Martin från Baskiska centret för kognition, hjärna och språk Länk till annan webbplats. undrade om man noterar grammatiska fel mer när talaren bryter, eller om man lägger mindre märke till dem. Hur skiljer sig bearbetning av grammatiska fel i tal med brytning, från tal utan brytning?

Andraspråkstalet behåller ofta sin egen karaktär

Andraspråkstalets avvikelser är särskilt påtagliga vid början av en L2-talares språkresa. Men även efter en lång tid av kontakt med språket och en bra behärskning av det, brukar det finnas vissa egenheter kvar. Brytningen stannar exempelvis för det mesta kvar hela livet.

Intressant nog har inlärarens språk sin egen systematik. Utvecklingen följer ett visst mönster och vissa fel är mer vanliga än andra och upplevs därför ofta som typiska L2-fel. På svenska är det till exempel ofta negationen som hamnar på fel plats i huvud- och/eller bisats.

EEG-studie mäter om brytning spelar roll när vi hör typiska andraspråksfel

Caffarra och Martin undersökte i sin studie också om lyssnare är känsliga för hur typiska dessa fel är när de produceras i brutet tal. Studien utfördes genom att mäta hjärnans elektriska aktivitet genom ett electroencefalogram (EEG). Under ett EEG mäter man de spänningsskillnader som uppstår när många nervceller i hjärnan aktiveras samtidigt.

EEG-mätningar är ett vedertaget sätt att mäta språkbearbetning inom språkvetenskapen och psykologin. Genom denna metod har man till exempel kunnat visa att hjärnan bearbetar grammatik och betydelse på olika sätt. När deltagarna hör meningar med ett grammatisk fel kan man först mäta en negativitet framme vid vänstra sidan av huvudet (LAN) och 600 millisekunder efter felet en positivitet (P600) vid bakhuvudet. När meningar innehåller ord som inte passar in betydelsemässigt, mäter man däremot en negativitet mitt på huvudet 400 millisekunder efter det ovanliga ordet (N400).

Spanska modersmålstalare lyssnade på spanska med engelsk brytning

Caffarra och Martin undersökte i sin studie spanska modersmålslyssnare och spelade upp olika språkexempel för dem. Ibland hörde de spanska modersmåltalare, ibland L2-talare med en tydlig engelsk brytning. Alla talare producerade ibland helt grammatiskt korrekta meningar men ibland producerade de meningar med grammatiska fel. Ibland var dessa fel typiska (de använde fel artikel framför ordet) ibland otypiska (ordet var plural men inte artikeln).

Lyssnare tar hänsyn till vem som producerar felen

Resultaten visade att lyssnaren bearbetade meningar olika beroende på om talaren var infödd eller inte och också beroende på hur typiska eller otypiska felen var. När modersmålstalare sa fel reagerade de starkt (forskarna hittade både en LAN och en P600). När samma fel producerades i brutet tal reagerade de generellt mindre, men minst inför typiska fel (otypiska fel genererade en P600, de typiska en N400).

Inte alla språkliga fel är likadana

Detta tyder på att lyssnaren har en förväntan och föreställning om vad som är vanliga fel i andraspråkstal och tar hänsyn till detta när språket bearbetas. Alla språkliga fel är inte lika allvarliga. Det beror på talaren om det uppfattas som fel.

Är talaren en modersmålstalare uppfattas det starkt. Är talaren en andraspråkstalare uppfattas det mindre starkt, och ännu mindre om det är vanliga, välkända andraspråksfel. Brytning fungerar som en indikator på hur felet ska tolkas. Detta visar hur flexibel vår språkbearbetning är och hur väl anpassning mellan lyssnare och talare fungerar.

Text: Susan Sayehli, Stockholms universitet

Källa:

Caffarra, Sendy & Martin, Clara D. (2019). Not all errors are the same: ERP sensitivity to error typicality in foreign accented speech perception. Cortex (116), 308-320.

Publicerad 17 november 2022.