Formativt bedömningsverktyg underlättar kommunikation

Lärare som har använt det formativa bedömningsverktyget för andraspråksutveckling Bygga svenska upplever det som positivt och viktigt. De uppskattar särskilt att verktyget fokuserar på tidiga faser i språkutvecklingen och att det underlättar kommunikationen med elever och vårdnadshavare. Ett problem är dock att det saknas tid och mandat för andraspråksläraren att informera kollegor om elevernas språkutveckling, visar en ny studie.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Väl fungerade och avpassade bedömningsverktyg är viktiga för en effektiv och likvärdig utbildning för andraspråkselever. Stockholms universitet utvecklade år 2017 Bygga svenska, på uppdrag av Skolverket. Det är ett bedömningsverktyg för nyanlända elevers språkutveckling i svenska på grund- och gymnasieskola.

Verktyget är avsett för formativ bedömning. Det innebär att det ska kunna användas för att ge feedback till både lärare och elev om var eleven befinner sig i sin språkutveckling, och att undervisningen sedan anpassas efter elevens lärandebehov. Det är dock inte utformat för att användas i summativa syften.

Det finns få uppgifter om hur Bygga svenska används och hur det upplevs

Enligt Skolverket ska bedömningsverktyget ”Bygga svenska” i första hand användas av SVA-lärare. Det har dock tidigare funnits få uppgifter om hur kunskapen om verktyget sprids, av vem det används, med vilka syften och om det upplevs lämpligt och användbart.

Det är dessa frågor som Dorota Lubińska och Ulrika Magnusson från Stockholms universitet ville undersöka i en enkätundersökning som delades ut via olika intressegrupper på Facebook. Nästan alla av de 149 som valde att svara på enkäten var behöriga SVA lärare, alltså gruppen som enligt Skolverket är mest lämpad att använda verktyget. Majoriteten av dem hade jobbat som SVA lärare i mer än fem år, och kunde därmed anses vara en erfaren grupp.

Verktyget sprids mest via officiella kanaler

Resultaten visade att lärarna fick kunskap om Bygga svenska mest genom officiella kanaler. De flesta hade fått kännedom om verktyget via Skolverket. En stor grupp hade också blivit ålagd att använda verktyget av sin skolledning eller huvudman. Det var få som hade fått kännedom om Bygga svenska via kollegor, sociala medier eller andra kontakter. En ännu mindre roll verkar branschtidningar spela i informationsspridningen.

Verktyget används mest formativt men också summativt

Lärarna använder verktyget huvudsakligen inom de områden som det är avsett för. Det används i formativt syfte, nämligen för att synliggöra var eleven befinner sig i sin språkliga utveckling och vilka områden som hen kan utveckla härnäst. Verktyget kommer till användning både i kommunikation med eleven själv och med vårdnadshavare och andra lärare. Det hjälper också i undervisningsplaneringen, vilket även det kan anses vara ett formativt syfte.

Men till ungefär 20 procent används verktyget i mer summativa syften, som det inte är avsett för. Till exempel används Bygga svenska för att svara på om en elev kan lämna introduktionsklassen eller för att bedöma om en elev ska placeras i SVA eller SVE. Verktyget används dessutom också summativt i betygssättningen.

Bygga svenska fyller ett tomrum genom att rikta in sig på tidig språkutveckling

Lärarna uppskattar först och främst att de med Bygga svenska får ett bedömningsunderlag till sitt förfogande som är anpassat till den tidiga språkutvecklingen. Som Lubińska och Magnusson påpekar verkar verktyget också i detta avseende fylla ett tomrum. Den tidiga språkutvecklingen som är karakteristisk för nyanlända elever täcks inte av kursplanerna eller de nationella proven i SVA.

Verktyget uppskattas också som stöd i hur undervisningen med tidiga språkelever kan byggas upp. Lärarna anser också att själva utformningen av materialet är bra. Det uppfattas som mycket tydligt. Särskilt positivt upplevs att elevernas styrkor synliggörs och inte enbart deras brister.

Dessutom uppskattas att verktyget relateras till skolspråket. Lärarna anser också att verktyget underlättar kommunikationen med såväl elever som vårdnadshavare och lärare även om språket ibland upplevs som för svårt. Med hjälp av Bygga svenska konstaterar lärarna att de kan kommunicera vilka framsteg som gjorts även om eleven inte har nått målen enligt kursplanen än.

Verktyget uppfattas som tidskrävande och svårt att etablera i hela lärarkollegiet

När det gäller negativa aspekter av verktyget, så tas även här utformningen av materialet upp, eftersom det ibland anses för komplext och tidskrävande. Formativ bedömning är generellt tidskrävande och lärarna vittnar om detta i sina enkätsvar. Dessutom kritiserar lärarna att Bygga svenska inte relateras till skolans styrdokument.

I lärarnas rapporter finns också indikationer på att det finns implementeringsproblem med verktyget. Lärarna beklagar att det till exempel ofta saknas tillräckligt med tid och utbildning för att lära sig att använda materialet.

Utöver detta upplever lärarna ibland också att att de saknar tillräckligt mandat för att deras bedömningar ska kunna vara en utgångspunkt för lärare i andra ämnen. Enligt Lubińska och Magnussson skulle därför ett nästa steg i implementeringen av verktyget kunna vara att främja kollegialt samarbete och att stödja lärarna med tid för att vidareutbilda sig i användningen av verktyget.

Sammanfattningsvis välkomnas Bygga svenska som ett verktyg som är användbart och lämpligt för att bedöma den tidiga språkutvecklingen hos andraspråkselever och som gör det möjligt att kommunicera resultat på ett begripligt sätt till elever, vårdnadshavare och andra lärare.

Text: Susan Sayehli

Källa:

Lubińska, Dorota & Magnusson, Ulrika. (2021). Implementering av ett formativt verktyg för andraspråksbedömning. Exemplet Bygga svenska ur lärarperspektiv. Nordand 16, 2, 114-133.

Publicerad 29 april 2022.