Hemmiljön viktig för elevers studiestrategier

Det finns anledning att problematisera hur elever ges möjlighet till goda skolresultat, menar Göran Nygren, forskare på Uppsala universitet. I en etnologisk studie visar han genom detaljerade beskrivningar av elevernas vardag, hur det arbetssätt och förhållningssätt som präglar skolorna bidrar till att miljön i hemmet blir avgörande för att nå de höga betygen.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Göran Nygren har följt tre högstadieklasser i två Uppsalaskolor som har högre resultat än genomsnittet. Observationer, informella samtal och intervjuer har använts för att synliggöra hur det dagliga livet i skolan möjliggör elevernas höga resultat. Elevernas föreställningar och ideal när det gäller skolarbete undersöks, liksom de praktiker i form av vanor och handlingsmönster som utvecklas i elevgrupperna. Av intresse i avhandlingen är också de villkor och resurser som framstår som viktiga för att nå de höga betygen.

Bra betyg måste man ha!

Betygen framstår som mycket viktiga för eleverna. Att ha höga betyg beskrivs som ett värde i sig, de uppfattas som en belöning och de innebär status i gruppen. De är också viktiga eftersom de används för urval till gymnasiet. Betygen framstår som det som allt kretsar kring i skolan. Skolarbetet präglas av ständiga examinationer som eleverna upplever som nödvändiga men som de också har starka känslor kring i form av förhoppningar, glädje, besvikelser eller en rädsla för att misslyckas.

Samtidigt som vikten av betyg och examinationer beskrivs ha ett fast grepp om eleverna, gav de också uttryck för missnöje och kritik över att det kunde uppstå väldiga arbetstoppar. Detta kunde innebära att eleverna visade tecken på ohälsa i form av stress, magont eller sömnsvårigheter. Det fanns också en alternativ logik som handlade om att ”göra tillräckligt” men inte mer, men den var mer ovanlig och innebar ändå att betygen måste vara tillräckligt bra för att komma in på ett önskat gymnasium.

Högpresterande elever har fler strategier

Eleverna beskrev flera olika strategier för att förbättra sina resultat. Dessa framstod som vars och ens ensak och var ingenting som det undervisades om eller som diskuterades på lektionerna. Elever med höga betyg uppvisade både fler och mer komplexa strategier. Ett exempel på en enkel strategi som fanns hos många elever var att ta fasta på sådant som lärare efterfrågat på utvecklingssamtal, det handlade främst om att förbättra sina muntliga insatser på lektioner.

Särskilt bland högpresterande flickor och pojkar utan akademiska traditioner i hemmet förknippas denna strategi med negativa känslor. Skolarbetet bestod ofta av uppgifter som pågick över flera lektioner, till och med veckor, och där det ingick i förutsättningarna att en del av arbetet skulle utföras i hemmet. De högpresterande eleverna hade fler och mer komplexa strategier för denna typ av uppgift. Det kunde handla om att ha utarbetat en strategi med många sammankopplade arbetsmoment som noga planerades i tid och utfördes både i skolan och i hemmet.

Ett exempel kan vara att de sökte material i skolan, läste och antecknade både i skolan och hemma och genomförde skrivarbetet i hemmet. Strategin innefattade även ett stort mått av reflektion och självbedömning, liksom en positiv attityd till ständig förbättring. De lade även stor vikt vid texten rent språkligt. Engagemang, ansträngning och självdisciplin framstår som ideal för dessa elever. En instrumentell hållning till skolarbetet är också ett framträdande tankemönster, eleverna uppfattar att det viktiga är att visa upp sina kunskaper snarare än lärandet i sig.

Hemmet har en avgörande roll

En stor del av elevernas skolarbete utförs i hemmet. Detta innebär att de inte samarbetar och kommunicerar med andra elever i någon större utsträckning när de gör uppgifterna. Själva förekomsten av så mycket hemarbete beskrivs få en individualiserande effekt genom att eleverna exempelvis föredrog att arbeta ensamma även när det erbjöds möjlighet till arbete i grupp.

Det förekom att eleverna ägnade tid åt att umgås med klasskamrater på lektionerna för att i stället göra skolarbetet hemma. Eleverna hade utarbetat strategier där hemmiljön var viktig, exempelvis strategier som involverar föräldrar. Det varierade i vilken utsträckning föräldrarna hade möjlighet att stödja barnens skolarbete, men för eleverna med höga betyg framstår hjälp av båda föräldrarna, ofta med specialisering på olika ämnen, som något vanligt.

Resursstarka föräldrar förmedlar också ideal i form av individuellt ansvarstagande, disciplin och tilltro till sin egen förmåga. De riktar också höga förväntningar på barnen. De förser barnen med litteratur, både skönlitteratur och facklitteratur, och förmedlar ett intresse för denna. För eleverna med höga betyg framstår hemmiljön som mycket viktig för deras goda prestationer.

Strategierna är osynliga i skolan

Viktiga fenomen i elevernas strävan efter höga betyg, som studiestrategier både hemma och i skolan och den inblandning från föräldrar och syskon som förekom, talades det inte om i klassrummen. Denna tystnad gjorde viktiga delar av elevernas utbildning osynliga och bidrog därmed till att socioekonomiska resurser framstår som avgörande för goda resultat.

Nygren diskuterar även den instrumentella attityd som eleverna uppvisar och han relaterar den till utvecklingen av den svenska skolan som inneburit en marknadisering och konkurrensmentalitet, en ökad skolsegregering och en minskad jämlikhet. Elevernas skolarbete präglades av individuella delmoment vars främsta syfte framstod som att de fungerade som betygsunderlag i en tävlingsinriktad verksamhet.

Det är därför relevant, enligt Nygren, att tala om prestationsstrategier snarare än lärandestrategier. Han noterar också att de fåtal elever med höga betyg som uttryckte att kunskaper och bildning var viktigt hade fått detta förhållningssätt hemifrån, genom föräldrar eller släktingar. Detta stärker ytterligare bilden av hemmiljöns betydelse.

Text: Agneta Grönlund

Källa:

Nygren, G. (2021). Jag vill ha bra betyg: En etnologisk studie om höga skolresultat och högstadieelevers praktiker. Doktorsavhandling. Uppsala: Uppsala universitet.

Publicerad 21 december 2021.